yttr 1982/83 sou6y y

Yttrande 1982/83:sou6y

SoU 1982/83:6 y

Socialutskottets yttrande
1982/83:6 y

om preskription av underhållsbidrag m. m.

Till lagutskottet

Lagutskottet har beslutat inhämta socialutskottets yttrande över motion
1982/83:551 av Görel Bohlin (m) och Gullan Lindblad (m), vari föreslås en
förlängning av preskriptionstiden för förfallna underhållsbidrag, samt
motion 1982/83:2109 av Nils Carlshamre m. fl. (m), vari föreslås olika
lagstiftningsåtgärder i syfte att skapa ökade möjligheter till återkrav av
bidragsförskott.

Utskottet

Enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår under vissa förutsättningar
bidragsförskott till barn under 18 år vars föräldrar lever åtskilda eller
som vårdas av annan än sina föräldrar. Bidragsförskottet garanterar barnet
ett generellt ekonomiskt bidrag upp till i regel 41 % av basbeloppet. Bidraget
kan utgå antingen självständigt eller som utfyllnad till ett lägre underhållsbidrag.
Förälder som är underhållsskyldig mot barnet får en mot bidragsförskottet
svarande skuld till det allmänna, dock maximerad till det belopp
som fastställts i underhållsbidrag. Möjligheterna till återkrav av bidragsförskott
begränsas även i övrigt på samma sätt som beträffande krav på förfallna
ej erlagda underhållsbidrag. Enligt uttalanden i årets budgetproposition
(proposition 1982/83:100 bilaga 7 s. 41) beräknas ca 37 % av de utbetalade
bidragsförskotten bli återbetalda av de underhållsskyldiga föräldrarna.

Bidragsförskottslagen och därmed sammanhängande frågor är f. n.
föremål för översyn genom den s. k. ensamförälderkommittén (S 1977:16).
Kommittén beräknar lägga fram sitt förslag till sommaren 1983.

Enligt 7 kap. 9 § föräldrabalken går i princip rätten att kräva ut fastställt
underhållsbidrag förlorad tre år efter den ursprungligen gällande förfallodagen.
Detta innebär att det inte heller går att återkräva bidragsförskott för
längre tid än tre år tillbaka.

Den särskilda preskriptionstiden för underhållsbidrag infördes så sent som
1978 och trädde i kraft den 1 juli 1979. Den var tidigare tio år. Som skäl för att
avkorta preskriptionstiden anfördes i proposition 1978/79:12 Underhåll till
barn och frånskilda, m. m. (s. 127 och 128) dels att de dåvarande reglerna
kunde medföra betydande sociala påfrestningar för många underhållsskyldiga,
dels att det från kronofogdehåll hävdats att möjligheten att begära
utmätning för många års utestående skulder samtidigt medverkade till att
skapa ett betalningsmotstånd hos vissa underhållsskyldiga, som på allt sätt

1 Riksdagen 1982/83. 12 sami. Nröy

SoU 1982/83:6 y

2

försökte undvika att betala även löpande bidrag. Dåvarande justitieministern
anförde för sin del att dessa omständigheter enligt hans mening talade
med styrka för att förkorta preskriptionstiden för underhållsbidrag. Också
önskemålet att undvika tvister kring äldre rättsförhållanden och att bespara
myndigheterna tidskrävande och oftast resultatlösa indrivningsåtgärder
nämndes i sammanhanget.

115 kap. utsökningsbalken finns regler om införsel i lön och vissa andra
ersättningar. När det gäller införsel för obetalda underhållsbidrag anges i 5 §
att genom införsel endast får tas ut belopp som har förfallit till betalning
tidigast två år dessförinnan. Äldre underhållsbidrag kan alltså inte tas ut på
detta sätt.

Det är sedan 1977 försäkringskassorna som administrerar och beslutar
rörande bidragsförskott. Det är även kassan som sköter återkraven.
Försäkringskassan har dock inte någon möjlighet att direkt påverka
storleken av det bakomliggande underhållsbidraget. Bidragsförskott kan
emellertid vägras om vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter att
medverka till att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt.

I motion 1982/83:551 begärs förslag om förlängning av preskriptionstiden
för underhållsbidrag enligt 7 kap. 9 § föräldrabalken (dvs. tre år). I motion
1982183:2109 föreslås dels en utsträckt preskriptionstid för fordran på
bidragsförskott till fem år, dels möjligheter till införsel även i vissa
ersättningar som hittills ej omfattats, och dels införande av en självständig
rätt för försäkringskassan att anhängiggöra och föra talan om fastställelse
eller ändring av underhållsbidrag. Motionärerna anser att förslagen bör
kunna öka återbetalningen av bidragsförskott i varje fall så mycket att
anslaget i den nu aktuella budgetpropositionen (bilaga 7 p. C 3) kan minskas
med 100 milj. kr. Ett häremot svarande yrkande i motion 1982/83:2110 av
samma motionärer bereds f. n. av socialutskottet.

Socialutskottet ser det självfallet som angeläget att skulder för utgivna
bidragsförskott återbetalas till staten i den mån de underhållsskyldiga har
ekonomisk förmåga att göra det. Att så sker är dessutom en rättevisefråga i
förhållande till andra underhållsskyldiga. Det finns dock en gräns för hur
långt en återkravsverksamhet kan drivas innan den får övervägande negativa
effekter. Det är nödvändigt med en förhållandevis generös attityd gentemot
underhållsskyldiga som kommit mycket efter med betalningen av sina
bidrag. Detta är motiverat både av hänsyn till de sociala svårigheter som lätt
uppstår för många underhållsskyldiga och av hänsyn till önskemålet om att
inte betalningssvårigheterna skall gå ut över relationen till det bidragsberättigade
barnet.

Utskottet vill vidare erinra om den översyn av lagen om bidragsförskott
och därmed sammanhängande frågor som f. n. görs av ensamförälderkommittén,
vars förslag kan väntas inom kort. Det är sannolikt att det kommande
förslaget påverkar förutsättningarna för de olika lagändringar som begärs i
motionerna. Enligt socialutskottets mening måste därför kommitténs förslag

SoU 1982/83:6 y

3

avvaktas innan ställning kan tas till olika frågor rörande indrivning av
obetalda underhållsbidrag.

Motion 1982/83:2109 yrkande 3 aktualiserar också den mera principiella
frågan om i vad mån man generellt vill frigöra bidragsförskotten från
beroendet av fastställt underhållsbidrag, såsom tidigare föreslogs av familjelagssakkunniga.
Socialutskottet har i tidigare ärenden ställt sig principiellt
positivt till ett sådant system, vilket även skulle innefatta en mera
självständig roll för försäkringskassorna i deras återkravsverksamhet.
Utskottet ansåg dock att förslaget krävde ytterligare överväganden (SoU
1978/79:2 y) och förutsatte att ensamförälderkommittén skulle ta upp frågan
om hur återbetalningsskyldigheten för bidragsförskott bättre skulle kunna
anpassas till den underhållsskyldiges ekonomiska bärkraft. Utskottet har nu
fått bekräftat att kommitténs kommande förslag kommer att omfatta bl. a.
dessa frågor.

Socialutskottet anser med hänvisning till det anförda att de båda nu
aktuella motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1983

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck
(m), Lilly Bergander (s), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar
Eriksson (m), Rosa Östh (c), Aina Westin (s), Bo Arvidson (m) och Maj
Kempe (vpk).

Avvikande mening

av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (alla
m) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med
”Socialutskottet ser” och på s. 3 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i de båda motionerna kan det ifrågasättas om inte den nu
gällande preskriptionstiden för underhållsbidrag och bidragsförskott är
alltför kort. Den bör förlängas såsom där föreslås. Det behövs vidare snara
åtgärder för att göra indrivning av obetalda underhållsbidrag och återkrav av
bidragsförskott mera effektiv än f. n. De förslag som förs fram i de båda
motionerna bör medge ett mera effektivt förfarande. Men även utsökningsreglerna
behöver ändras för att ge ökade möjligheter till införsel för obetalda
underhållsbidrag. Tidsfristen - två år - som f. n. gäller för införsel för

SoU 1982/83:6 y

4

underhållsbidrag bör utsträckas så att den motsvarar den föreslagna,
förlängda preskriptionstiden.

Förslag i enlighet med motionerna och i anledning av vad här påpekats bör
föreläggas riksdagen i så god tid att ikraftträdande kan ske den 1 juli i år. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

mlnab/gotab Stockholm 1983 73986