yttr 1982/83 sou5y y

Yttrande 1982/83:sou5y

SoU 1982/83:5

Socialutskottets yttrande
1982/83:5 y

om datateknikens anpassning för handikappade

Till finansutskottet

Finansutskottet har hemställt om socialutskottets yttrande över motion
1982/83:699 av Bengt Lindqvist (s) om datateknikens anpassning för
handikappade.

Utskottet

I motionen anförs att utvecklingen av datatekniken under de närmaste
åren kommer att medföra stora förändringar på de flesta samhällsområden.
Mycket liten uppmärksamhet har emellertid ägnats åt den nya teknikens
konsekvenser för handikappade. Den nya tekniken kräver att man kan
utnyttja syn och hörsel m. m. Om den inte anpassas till handikappades behov
ställs många utanför möjligheterna att utnyttja den. Frågan är nu på vems
villkor utvecklingen av datatekniken skall ske. Om samhället förhåller sig
passivt till den nya teknikens utnyttjande för handikappade och andra utsatta
grupper blir, enligt motionären, resultatet socialt förödande. Men med en
medveten satsning på att utnyttja den nya teknikens möjligheter på
handikappområdet kan man i stället uppnå avgörande förbättringar i många
handikappades situation. För detta krävs åtgärder av många olika slag. Ett
grundkrav är, anser motionären, att handikappfrågorna integreras i praktiskt
taget allt utredande och nydanande arbete inom datateknikens område.
Arbetet måste inriktas dels på att göra den nya teknikens utbud tillgängligt
för olika handikappgrupper och dels på att utveckla nya hjälpmedel för
handikappade. Motionären begär att datadelegationen skall ges tilläggsdirektiv
i enlighet härmed (yrkande 1) samt att statliga myndigheter som
utnyttjar datateknik skall beakta handikappades behov (yrkande 2).

Den av motionären omnämnda datadelegationen (B 1980:03) har ett
allmänt uppdrag att bevaka utvecklingen av datoriseringen och föreslå
åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i
samhället. I direktiven till delegationen anges bl. a. att denna bör följa
pågående utredningsarbete av olika slag och med utgångspunkt däri utarbeta
förslag till riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället.
Delegationen bör vidare överväga i vilken form andra åtgärder bör sättas in
från statens sida för att trygga en positiv utveckling av datoranvändningen.
Vidare anges i direktiven att delegationen bör ägna stor uppmärksamhet åt
den ökade användningen av ADB, telekommunikation och elektronik inom
olika områden, bl. a. offentlig förvaltning, och konsekvenserna därav.

1 Riksdagen 1982/83. 12 sami. Nr 5 y

SoU 1982/83:5 y

2

Större ADB-investeringar inom den statliga förvaltningen bör översiktligt
granskas och utvärderas.

Enligt socialutskottets mening är, såsom anförs i motionen, datadelegationen
ett lämpligt organ för att bevaka att hänsyn tas till olika handikappgrupper
vid den fortsatta utvecklingen av datatekniken. Det gäller både
frågan om att handikappade och äldre måste ha samma möjligheter som
andra att få samhällsinformation m. m. och frågan om att utnyttja
datatekniken för att utveckla nya hjälpmedel. Att den nya tekniken inte får
utestänga vissa grupper är emellertid ett självklart krav från samhällets sida
och det bör ligga inom ramen för datadelegationens allmänna uppgift att
bevaka sådana synpunkter. Ett klarläggande uttalande från riksdagens sida
kan emellertid vara på sin plats.

När det gäller hjälpmedel m.m. vill utskottet erinra om att datateknikens
effekter för olika handikappgrupper f. n. utreds av den s. k. dataeffektutredningen
(A 1978:05) i enlighet med vad som förutskickades i den av riksdagen
tidigare behandlade propositionen om en samordnad datapolitik (prop.
1981/82:123 bil. 4 s. 59-60). Utskottet har inhämtat att utredningen f. n.
arbetar med ett projekt rörande datoriseringens arbetslivseffekter för
handikappade. Projektet skall bl. a. belysa vissa sysselsättningsfrågor samt
möjligheten att utnyttja datatekniken som arbetshjälpmedel.

Dataeffektutredningens arbete begränsar sig visserligen till frågor som
sammanhänger med handikappades situation i arbetslivet. Detta är emellertid
en stor och viktig del av problemet med handikappades möjligheter att
utnyttja den nya tekniken. Vidare kan resultatet av ett utvecklingsarbete
avseende arbetslivet bli av värde även i andra sammanhang. Som exempel
kan nämnas arbetshjälpmedel som även kan utnyttjas för privat bruk eller för
att ge en förbättrad samhällsservice till handikappade.

I sammanhanget kan vidare nämnas att forskningsrådsnämnden nyligen
till regeringen överlämnat ett förslag till ett samlat forskningsprogram på
dataområdet (Forskning om datateknikens användning, FRN Rapport
82:16), vari förordas forskningsinsatser bl. a. kring individens förutsättningar,
såsom människokroppens funktioner, psykologiska och psykosociala
faktorer, kunskapshantering och kommunikation. Förslaget kommer att
remissbehandlas och beredas i samband med den forskningspolitiska
proposition som planeras till våren 1984.

Sammanfattningsvis anser socialutskottet att det mot bakgrund av redan
pågående arbete på området inte i nuläget är påkallat med någon vidare
åtgärd från riksdagens sida för att säkerställa att handikappades önskemål
och behov beaktas vid utvecklingen av datatekniken. Utskottet vill också
framhålla vikten av att berörda myndigheter och kommittéer beaktar att
införandet av ny teknik självfallet inte får leda till försämrad samhällsservice
och information till handikappade och äldre. Som framhålls i motionen bör
tvärtom den nya tekniken rätt utnyttjad kunna innebära väsentliga förbättringar
för många människor med olika funktionsnedsättningar.

SoU 1982/83:5 y

3

Stockholm den 15 mars 1983

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck
(m), Lilly Bergander (s), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar
Eriksson (m), Rosa Östh (c), Aina Westin (s), Bo Arvidson (m) och Maj
Kempe (vpk).

mlnab/gotab Stockholm 1983 73980