yttr 1982/83 sou1y y
Yttrande 1982/83:sou1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SoU 1982/83: ly
Socialutskottets yttrande
1982/83:1 y
om riksdagens utskott
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har berett övriga riksdagsutskott tillfälle att yttra
sig över Förslag 1981/82:22 om riksdagens utskott jämte motionerna
1981/82:296, 1981/82:478, 1981/82:691, 1981/82:1158, 1981/82:2533, 1981/
82:2534, 1981/82:2535, 1981/82:2536, 1981/82:2537 och 1982/83:19.
Utskottet
Tillsättandet av riksdagens utskottskommitté initierades av den s. k.
kommittén för översyn av utskottens arbetssituation, vilken avlämnade sitt
betänkande år 1980. Denna kommittés uppdrag var begränsat till att
analysera resursfrågorna utifrån nuvarande utskottsorganisation. Kommittén,
som föreslog vissa resursförstärkningar till utskotten, konstaterade
emellertid också att från de synpunkter den hade att beakta, det fanns skäl att
göra en förutsättningslös utredning om antalet utskott och fördelningen av
ärenden dem emellan. Kommittén syftade då främst på att genom en ändrad
ärendefördelning söka utjämna arbetsbelastningen mellan olika utskott.
Samtliga remissinstanser tillstyrkte att denna fråga skulle tas upp till
övervägande.
Vidare har konstitutionsutskottet till riksdagens utskottskommitté överlämnat
socialutskottets skrivelse den 27 maj 1980 om beredning av ärenden
rörande alkoholpolitiken jämte skatteutskottets yttrande SkU 1980/81:1 y
däröver.
Riksdagens utskottskommitté, som således haft att göra en förutsättningslös
utredning om antalet utskott och fördelningen av ärenden dem emellan,
konstaterar att det tycks vara en allmänt utbredd uppfattning att det främst är
finansutskottet, skatteutskottet, socialutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet
som är de verkligt arbetstyngda utskotten. Lagutskottet,
utrikesutskottet, försvarsutskottet och socialförsäkringsutskottet har däremot
tidvis mindre arbetsbelastning. Utskottskommittén har härefter
övervägt olika möjligheter att sammanslå olika utskott eller att överflytta
vissa ärendegrupper i syfte att utjämna arbetsbelastningen mellan utskotten.
Vissa förslag har emellertid visat sig svåra att genomföra. Enligt kommittén
finns en bristande flexibilitet i utskottsorganisationen. Kommitténs slutliga
förslag innebär tämligen begränsade förändringar av ärendefördelningen
mellan utskotten, huvudsakligen av innebörd att näringsutskottet och
1 Riksdagen 1982/83. 12 sami. Nr 1 y
SoU 1982/83: ly
2
socialutskottet får en minskad arbetsbörda genom överflyttning av någon
mera betydande ärendegrupp.
Beträffande socialutskottet har kommittén inledningsvis övervägt möjligheten
att överföra socialförsäkringsutskottets arbetsuppgifter dit, men
avvisat en sådan åtgärd med hänvisning till att socialutskottet hör till de hårt
belastade utskotten i riksdagen och att det inte finns någon anledning att tro
att denna situation kommer att förändras nämnvärt under överskådlig tid.
Kommittén anser att det i själva verket kan ifrågasättas med fog om inte
socialutskottets arbetsbörda bör lättas genom att en eller flera ärendegrupper
flyttas över till annat utskott, lämpligen socialförsäkringsutskottet.
Med denna utgångspunkt finner kommittén skäl föreligga att avlasta
socialutskottet på så sätt att hälso- och sjukvårdsärenden, vilka utgör en tung
ärendegrupp, överflyttas från socialutskottet till socialförsäkringsutskottet.
Kommittén anför bl. a. att dessa ärenden har nära samband med den
allmänna socialförsäkringen. Det kan visserligen hävdas att en uppdelning på
olika utskott av de allmänna sociala frågorna och hälso- och sjukvårdsfrågorna
skulle stå i mindre god överensstämmelse med den princip om
integrering på den sociala sektom som låg bakom sammanslagningen av
medicinalstyrelsen och dåvarande socialstyrelsen. Enligt kommittén finns
det dock på andra ställen inom utskottsorganisationen ärendegrupper som av
likartade skäl borde handläggas i ett utskott men som likafullt utan påtagliga
nackdelar varit uppdelade mellan flera utskott. Kommittén nämner vidare
att de allmänna sociala frågorna resp. hälso- och sjukvårdsfrågorna handlagts
av olika statsråd.
Kommittén föreslår vidare att de alkoholpolitiska frågorna skall överflyttas
från skatteutskottet till socialutskottet och uttalar som sin bestämda
mening att dessa, bortsett från rena skattefrågor, hör hemma i socialutskottet.
Genom att en tung ärendegrupp avförs från socialutskottet torde enligt
kommittén tillräckligt utrymme finnas för socialutskottet att överta de
alkoholpolitiska frågorna.
Tre motioner berör socialutskottets beredningsområde. I två av dem yrkas
uttryckligt avslag på kommitténs förslag om att överflytta ärenden rörande
hälso- och sjukvård från socialutskottet till socialförsäkringsutskottet.
I motion 1981/82:2535 av Göran Karlsson m. fl. (s, m, c, fp) anförs bl. a.
att sammanslagningen av tidigare socialstyrelsen och medicinalstyrelsen
skedde för att det fanns starka skäl som talade för en integration av den
sociala och den medicinska sektorn. Erfarenheterna har visat att sammanslagningen
varit av stort värde för båda sektorerna. Enligt motionärerna
finns självfallet minst lika starka skäl för att de sociala och de medicinska
frågorna i riksdagen skall behandlas i samma utskott. I anslutning härtill
pekar motionärerna på några konkreta frågor som kan åskådliggöra
betydelsen av att frågor från båda sektorerna behandlas i ett utskott. Frågor
om långvård och annan sjukvård för äldre måste sålunda alltid bedömas i
relation till kommunernas möjligheter och skyldigheter att ge service i form
SoU 1982/83: ly
3
av social hemtjänst m. m. Då det gäller missbruksvården har vikten av ett
nära samarbete mellan sjukvård och socialvård också betonats alltmer. I
sammanhanget erinras om den komplicerade frågan om ansvaret för vården
av grava missbrukare, vilken knappast torde ha nått sin helt slutliga lösning.
Motionärerna erinrar vidare om den föreslagna överflyttningens konsekvenser
för behandlingen av olika budgetfrågor. Enligt motionärerna är det
uppenbart att anslagsfrågor rörande socialstyrelsen inte kan handläggas på
ett tillfredsställande sätt om frågor rörande myndighetens båda huvudsektorer
behandlas i olika utskott. Allmänt framhåller vidare motionärerna i
motion 1981/82:2535 att en överflyttning av ärenden från ett utskott till ett
annat inte får ske om detta skulle vara till nackdel för behandlingen av de
överflyttade eller de kvarvarande ärendena. Den omständigheten att ett
annat utskott lider av arbetsbrist kan inte vara ett tillräckligt skäl att rubba
den principen.
Motionärerna anser således att hälso- och sjukvårdsfrågorna även i
fortsättningen bör handläggas av socialutskottet. De ansluter sig vidare till
kommitténs förslag om att de alkoholpolitiska frågorna bör flyttas från
skatteutskottet till socialutskottet.
Socialutskottet kan till alla delar instämma i vad som anförs i motion
1981/82:2535. Kommittén har i sitt förslag inte beaktat de starka sakliga
skälen mot att uppdela handläggningen av hälso- och sjukvårdsfrågor och
övriga sociala frågor. Ett stort antal ärenden har såväl medicinska som
allmänt sociala aspekter. Den föreslagna uppdelningen skulle innebära att
detta helhetsperspektiv gick förlorat. Detta skulle enligt utskottets uppfattning
innebära en allvarlig nackdel för såväl behandlingen av hälso- och
sjukvårdsärendena som behandlingen av de kvarvarande ärendena rörande
socialtjänsten m. m. Många exempel härpå kan anföras. Förutom de
exempel som tas upp av motionärerna kan sålunda nämnas sambandet
mellan å ena sidan barn- och ungdomspsykiatrin och å andra sidan
socialtjänstens arbete med psykiskt och emotionellt störda barn och
ungdomar. Ett annat aktuellt exempel gäller omhändertagande och vård av
gravida missbrukare, som berör såväl mödravården som socialtjänsten.
Behandlingen av alkoholbetingade sjukdomar har också ett uppenbart och
ofrånkomligt samband med socialtjänsten. Ytterligare kan nämnas det
omdiskuterade sambandet mellan antalet aborter och de abortsökandes
sociala situation. Utskottet har svårt att se att dessa och liknande frågor alls
kan få en tillfredsställande behandling i riksdagen om man medvetet strävar
efter att bara se en sida av saken i taget. Enligt utskottets mening skulle
således en uppdelning av å ena sidan hälso- och sjukvårdsärenden och å
andra sidan övriga sociala ärenden på olika utskott vara till avsevärt men för
båda ärendegrupperna. Utskottet motsätter sig därför bestämt kommitténs
förslag i denna del.
Även i motion 1981182:2534 av Karin Israelsson m. fl. (c, m, fp) vänder
man sig mot förslaget att flytta hälso- och sjukvårdsärenden från socialut
-
SoU 1982/83: ly
4
skottet. Dessa motionärer pekar emellertid på en annan ärendegrupp, som
enligt deras mening är något lättare att skilja ut från utskottets övriga
ärenden. Detta gäller ärenden rörande arbetsmiljö, arbetstid och semester.
Om det anses nödvändigt att flytta några ärenden från socialutskottet bör det
enligt motionärerna i första hand gälla dessa frågor.
Motionärerna anför att frågor om arbetsmiljö etc. skulle kunna handläggas
av socialförsäkringsutskottet, som i dag handlägger arbetsskadeförsäkringen.
Naturligare vore dock att flytta dessa ärenden till arbetsmarknadsutskottet.
Efter tillkomsten av arbetsmarknadsdepartementet handläggs de inom
detta departement. Från arbetsmarknadsutskottet skulle man då enligt
motionärerna kunna föra över ärenden rörande invandrare samt utlänningsoch
medborgarskapslagstiftning till socialförsäkringsutskottet.
En överflyttning av arbetsmiljöärendena från socialutskottet till arbetsmarknadsutskottet
föreslås även i motion 1981182:2536 av Sten Svensson
(m). Motionären anser att beredningen av arbetsmiljöärenden f. n. är
splittrad genom att socialutskottet bereder ärenden om arbetarskydd,
arbetstid och semester, medan arbetsmarknadsutskottet bereder övriga
arbetsmiljöärenden. Av effektivitets- och samordningsskäl bör de sammanföras
hos ett utskott, nämligen arbetsmarknadsutskottet.
Socialutskottet gör följande bedömning.
Utskottens arbetsbelastning skiftar från tid till annan. Vissa utskott har
tämligen konstant en större arbetsbelastning än andra. Ärendefördelningen
mellan utskotten är inte i alla avseenden logisk och konsekvent och det finns
skäl att göra en viss omfördelning. Således finns det all anledning att från
skatteutskottet till socialutskottet överföra frågorna om alkoholpolitiken,
som är en viktig del av den sociala politiken, som i övrigt handläggs av
socialutskottet. På samma sätt är det naturligt att överföra frågorna om
arbetsmiljö, arbetstid och semester från socialutskottet till arbetsmarknadsutskottet.
Dessa frågor har starkt samband med de arbetsrättsliga frågorna
och skulle därför med lätthet kunna fogas in bland arbetsmarknadsutskottets
övriga uppgifter. Allmänt sett bör sammanhängande frågekomplex föras in
under samma utskott. Problem med mer konstant ojämn arbetsbelastning
mellan utskotten bör lösas på andra sätt än genom ändringar av ärendefördelningen.
Därtill kommer att även det önskemål om viss utjämning av arbetsbelastningen
mellan utskotten, vilket utskottskommittén haft som utgångspunkt,
kan tillgodoses genom att ärenden rörande arbetsmiljö, arbetstid och
semester flyttas från socialutskottet. Utskottet kan, som ovan framhållits,
inte acceptera att ärenden rörande hälso- och sjukvård flyttas till annat
utskott. Vidare har utskottet den bestämda uppfattningen att ärenden
rörande alkoholpolitiken bör beredas tillsammans med ärenden om narkotikapolitik
och ärenden om vård och behandling av människor med
missbruksproblem. I denna situation måste det övervägas att flytta någon
annan ärendegrupp från socialutskottet. I motion 1981/82:2534 framhålls att
SoU 1982/83: ly
5
ärenden rörande arbetsmiljö, arbetstid och semester är den ärendegrupp
som lättast låter sig skiljas ut från övriga ärenden hos socialutskottet.
Utskottet delar denna uppfattning. Ärendegruppen har, som ovan nämnts,
starkt samband med den allmänna arbetsmarknadspolitiken. Om det anses
nödvändigt att flytta någon eller några ärendegrupper från socialutskottet är
det därför att föredra att man flyttar ärenden om arbetsmiljö, arbetstid och
semester till arbetsmarknadsutskottet framför att man flyttar ärenden om
hälso- och sjukvård till socialförsäkringsutskottet. En överflyttning av
ärenden rörande arbetsmiljö etc. skulle även skapa tillräckligt utrymme för
socialutskottet att ta över ärenden rörande alkoholpolitiken, vilka hör
hemma i socialutskottet.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion 1981/82:2534
yrkande 3 såvitt nu är i fråga samt motion 1981/82:2536.
Det andra av de kommitténs förslag som rör socialutskottet innebär som
ovan nämnts att ärenden rörande alkoholpolitiken flyttas från skatteutskottet
till socialutskottet. I likhet med motionärerna i såväl motion 1981/82:2534
som motion 1981/82:2535 vill utskottet varmt tillstyrka detta förslag.
Utskottet hänvisar i det sammanhanget till sin tidigare skrivelse till
konstitutionsutskottet, daterad den 27 maj 1980. Den nuvarande situationen,
vilken omöjliggör en allsidig och samlad diskussion av olika sätt att
angripa alkoholproblemet, kan i längden inte accepteras.
Övriga av kommittén framlagda förslag berör i första hand andra utskott
eller avser utskottsorganisationen i stort. Detsamma gäller för övriga
motionsyrkanden. De föranleder därför inget uttalande från socialutskottets
sida.
Stockholm den 9 november 1982
På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON
Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Kjell Nilsson (s), Stig Alftin (s), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s),
Anita Persson (s), Ingvar Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Margareta
Winberg (s), Göran Ericsson (m), Gunnar Ström (s), Karin Israelsson (c) och
Gullan Lindblad (m).
Avvikande meningar
1. beträffande överflyttning av ärenden rörande arbetsmiljö, arbetstid och
semester av Evert Svensson, Kjell Nilsson, Stig Alftin, Maria Lagergren,
Anita Persson, Margareta Winberg och Gunnar Ström (alla s) som anser att
Soli 1982/83: ly
6
det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Socialutskottet gör”
och slutar på s. 5 med ”motion 1981/82:2536” bort ha följande lydelse:
Även beträffande den ärendegrupp som rör arbetsmiljö, arbetstid och
semester finns emellertid klara sakliga samband med andra ärendegrupper
inom socialutskottets beredningsområde. Bl. a. kan nämnas företagshälsovårdens
samband med den allmänna förebyggande hälsovården. Arbetsmiljön
är också en viktig faktor vid rehabilitering och för att möta olika sociala
problem, t. ex. alkoholproblem. Det kan visserligen anföras att arbetsmiljöfrågoma
är en viktig del av den allmänna arbetsmarknadspolitiken. Detta
samband kan dock inte anses starkare än sambandet med framför allt hälsooch
sjukvården. Enligt socialutskottets uppfattning vore det därför olyckligt
om önskemålet om en utjämning av arbetsbördan mellan utskotten ledde till
att denna ärendegrupp kom att behandlas utan det allmänna sociala
perspektiv som behövs för en effektiv samordning med övrig förebyggande
vård.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion 1981/82:2534
yrkande 3 och motion 1981/82:2536 om en överflyttning från socialutskottet
av ärenden rörande arbetsmiljö, arbetstid och semester.
2. beträffande överflyttning av ärenden rörande hälso- och sjukvård av
Gullan Lindbland (m), som anför:
Jag har som ledamot av socialförsäkringsutskottet gjort den bedömningen
att ärenden rörande hälso- och sjukvård har ett nära samband med
socialförsäkringsutskottets centrala beredningsområde, den allmänna försäkringen.
Socialförsäkringsutskottet har vidare förklarat sig berett att om
riksdagen bedömer det lämpligt åta sig beredningen av hälso- och sjukvårdsärenden
i enlighet med vad som föreslagits av riksdagens utskottskommitté.
På grund av det anförda kan jag inte biträda socialutskottets beslut att,
avstyrka utskottskommitténs förslag om överflyttning av ärenden rörande
hälso- och sjukvård till socialförsäkringsutskottet.
3. beträffande proportionell utskottsrepresentation av Inga Lantz (vpk), som
anför:
Partiernas deltagande på lika villkor i utskottens arbete är av grundläggande
betydelse. Utskottet borde därför i sitt yttrande över förslag
1981/82:22 om riksdagens utskott tagit ställning till och biträtt förslagen i
motionerna 1981/82:296 och 1981/82:2537 om partirepresentationen i
riksdagsutskotten.
I
i
i
I
i
GOTAB 72941 Stockholm 1982
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.