yttr 1982/83 sku3y y

Yttrande 1982/83:sku3y

SkU 1982/83:3 y

Skatteutskottets yttrande
1982/83:3 y

över förslag om höjning av den särskilda oljeavgiften (prop. 1982/

83:50, bil. 6.1)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. i vad
avser ändring i lagen om särskild avgift för oljeprodukter och följdmotioner
får skatteutskottet anföra följande.

Det i nämnda bilaga framlagda förslaget avser en höjning av den särskilda
avgiften för oljeprodukter med 13 kr. per kubikmeter i syfte att till viss del
finansiera uppförandet av torveldade förbränningsanläggningar. I motion
1982/83:99 förklarar moderata samlingspartiet att det inte kan biträda
förslaget till åtgärder för att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar
och avvisar till följd härav i motion 1982/83:103 den föreslagna
höjningen av oljeavgiften. Motionärerna avstyrker avgiftshöjningen också
av principiella skäl. De framhåller att vad som skiljer oljeavgiften från
oljebeskattningen i övrigt är den destination till särskilda fonder som gäller
för influtna medel. Förutsättningen för en sådan avgift måste vara att de som
betalar avgiften kommer i åtnjutande av en motprestation. Man kan emellertid
inte göra gällande att exempelvis åkeribranschen eller kustsjöfarten som
båda skulle få vara med och betala höjningen av avgiften har något direkt
intresse av att staten satsar pengar på torveldade förbränningsanläggningar.

Centerpartiet motsätter sig i motion 1982/83:112 inte det föreslagna stödet
till torveldade anläggningar men vill att motsvarande stöd skall utgå också till
anläggningar som eldas med skogsavfall och att åtgärderna skall finansieras
genom medel från den särskilda avgiften på elkraft som produceras i äldre
vattenkraftverk. Till följd härav yrkar partiet avslag på avgiftshöjningen i
motion 1982/83:114.

Folkpartiet biträder i motion 1982/83:120 förslaget om bidrag till
torveldade förbränningsanläggningar och anser att oljeersättningsfonden
bör få i uppdrag att genomföra de nya stimulansåtgärderna. I avvaktan på
förnyade medelsberäkningar för fondens verksamhet är partiet emellertid
inte berett att tillstyrka den föreslagna höjningen av den särskilda
oljeavgiften.

Skatteutskottet vill först konstatera att tre olika utskott har behandlat
frågor rörande den särskilda oljeavgiften under 1982. Tidigare under detta år
har näringsutskottet, skatteutskottet och försvarsutskottet behandlat olika
ändringar av denna avgift i yttranden eller betänkanden. Detta förhållande i

1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 3 y

SkU 1982/83:3 y

2

förening med de principiella invändningar som förs fram i motion 99
understryker behovet av en sådan klarare gränsdragning mellan utskottens
kompetensområden i fråga om skatter och avgifter som utskottet förordat i
annat sammanhang.

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är det uppenbart att näringsutskottets
prövning av frågan om särskilt stöd till torveldade anläggningar är
beroende av möjligheten att finansiera ett sådant stöd. Av propositionen
framgår att oljeersättningsfonden skall tillföras ett engångsbelopp på 200
milj. kr. genom att den särskilda oljeavgiften höjs med 13 kr. per
kubikmeter. Däremot framgår det inte att någon sänkning av avgiften skall
äga rum när fonden väl fått sina medel. Skatteutskottet finner det högst
sannolikt att det senare kan uppstå andra medelsbehov på energisektorn som
kan behöva tillgodoses genom den nu föreslagna avgiftshöjningen. Utskottet
vill emellertid mot bakgrund av de ovan angivna konsekvenserna ifrågasätta
om inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på längre sikt bör ersättas
med generella skatter och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna till
överblick över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgiftskontroll
skulle enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd.

Vad gäller den nu i propositionen föreslagna höjningen finner skatteutskottet
skäl att tillstyrka förslaget under förutsättning att näringsutskottet
anser att de förordade stödåtgärderna är erforderliga. Det saknas enligt
skatteutskottets mening skäl att senarelägga avgiftshöjningen eller att fylla
medelsbehovet på annat sätt. Skatteutskottet vill samtidigt ånyo understryka
det behov av en samordning av avdragsreglerna för energiskatt resp.
oljeavgift, som utskottet i våras fäste uppmärksamheten på i sitt yttrande
(SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet över vissa ändringsförslag rörande
oljeavgiften.

Stockholm den 30 november 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg (s), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Anita Johansson
(s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

SkU 1982/83:3 y

3

Avvikande meningar

1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Karl
Björzén och Ewy Möller (samtliga m) anser att de två sista styckena i
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är det uppenbart att näringsutskottets
prövning av frågan om särskilt stöd till torveldade anläggningar är
beroende av möjligheten att finansiera ett sådant stöd. Av propositionen
framgår att oljeersättningsfonden skall tillföras ett engångsbelopp på 200
milj. kr. genom att den särskilda oljeavgiften höjs med 13 kr. per
kubikmeter. Däremot framgår det inte att någon sänkning av avgiften skall
äga rum när fonden väl fått sina medel. Utskottet vill vidare ifrågasätta om
inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på sikt bör ersättas med
generella skatter och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna till överblick
över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgiftskontroll skulle
enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd. Vad gäller den nu i
propositionen föreslagna höjningen finner skatteutskottet skäl att avstyrka
förslaget. Det saknas enligt skatteutskottets mening anledning att i ett
kritiskt statsfinansiellt läge göra stora satsningar på olönsamma investeringar.
Utskottet anser vidare att det av principiella skäl är felaktigt att destinera
medel till särskilda fonder där de som betalar avgiften inte kommer i
åtnjutande av någon motprestation.

Skatteutskottet vill samtidigt ånyo understryka det behov av en samordning
av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift, som utskottet i våras
fäste uppmärksamheten på i sitt yttrande (SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet
över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

2. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Björn Molin (fp) anser att de
två sista styckena i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen finner skatteutskottet att den
inte framstår som nödvändig med hänsyn till att oljeersättningsfonden redan
disponerar medel som kan användas till stöd för bl. a. torveldade förbränningsanläggningar.
Utskottet som således utgår från att den avsedda
stödverksamheten skall bedrivas av oljeersättningsfonden anser att fonden
bör tillföras ytterligare medel för det avsedda stödet endast i den mån fonden
visar att det föreligger behov härav. Finansieringsfrågan bör därför kunna
anstå tills vidare och riksdagen har under sådana förhållanden inte anledning
att nu binda sig för någon särskild form av avgifts- eller skattehöjning i här
avsett syfte.

Skatteutskottet vill slutligen ånyo understryka det behov av en samordning
av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift, som utskottet i våras fäste
uppmärksamheten på i sitt yttrande (SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet
över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

GOTAB 73151 Stockholm 1982