yttr 1982/83 sku2y y

Yttrande 1982/83:sku2y

SkU 1982/83:2 y

Skatteutskottets yttrande
1982/83:2 y

över riksdagens utskottskommittés betänkande om riksdagens utskott
jämte vissa motioner

Till konstitutionsutskottet

I rubricerade ärende inskränker skatteutskottet sig till att ta upp två av de
delfrågor som riksdagens utskottskommitté och vissa motionärer behandlat,
nämligen hur beslutsprocessen i större ekonomiska frågor skall ske och till
vilket utskott de alkoholpolitiska frågorna skall hänföras.

Beslutsprocessen i större ekonomiska frågor

Kommittén lägger inte fram något förslag som ändrar nuvarande regler för
riksdagsbehandlingen av viktiga ekonomiska frågor men uttalar att det vore
värdefullt om t. ex. finans- och skatteutskotten kunde enas om att bereda
särskilt betydelsefulla ärenden i sammansatt utskott. I syfte att underlätta
tillkomsten av sådana utskott föreslås ett tillägg till RO om antalet ledamöter
och om ordförande i sammansatt utskott.

Skatteutskottet har inte något att erinra mot utformningen av detta förslag
som undanröjer vissa hinder för bildandet av sammansatta utskott. Däremot
finner utskottet det inte sannolikt att just de ekonomiska åtgärdspaketen
generellt sett skulle bli lämpligare behandlade genom att finans- och
skatteutskotten behandlar sådana ärenden i ett sammansatt utskott. Av den
som bilaga till betänkandet fogade redovisningen av riksdagens ekonomiska
beslutsfattande 1971-1981 framgår att de viktigare besluten som regel
omfattat ett betydande antal frågor som faller utanför såväl finans- som
skatteutskottets kompetensområden. Spridningen på olika utskotts områden
kan också sägas ha ökat i och med att långtgående besparingsåtgärder ansetts
påkallade. Att under dessa omständigheter låta ett sammansatt finans- och
skatteutskott svara för de ekonomiska åtgärdspaketen skulle lätt kunna leda
till att övriga utskott uppfattar det sammansatta utskottet som en form av
sådant överutskott som riksdagen tidigare tagit avstånd från. En sammanhållen
riksdagsbehandling av ekonomiska åtgärdspaket och de motförslag i
paketform som oppositionspartierna framför kan enligt utskottets mening
endast vara meningsfull under förutsättning att partidisciplinen är total och
voteringen i kammaren endast avser paketlösningarna. Så snart enskilda
motionsyrkanden framförs som avviker från paketlösningarna måste paketen
delas upp i sina beståndsdelar och voteringen avse de olika delarna. De
praktiska fördelarna med en sammanhållen riksdagsbehandling framstår
under sådana förutsättningar som ganska begränsade.

1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 2 y

SkU 1982/83:2 y

2

Av den tidigare nämnda redovisningen av det ekonomiska beslutsfattandet
framgår att de hittills tillämpade formerna för sådana beslut endast i ett
fall lett till att ett principbeslut om den ekonomiska politiken kommit att
strida mot ett senare beslut om beskattningens höjd och att det i detta fall
förelåg mycket speciella omständigheter. Utskottet anser det vara att
tillgripa mera våld än nöden kräver när på grundval av bl. a. denna incident
och en viss brist på samordning under det urtima riksmötet 1980 - vilket dock
inte ledde till några motstridiga beslut - Rolf Rämgård och Rolf Andersson
(båda c) i motion 1981/82:1158 kräver sammanslagning av finans- och
skatteutskotten. I motion 1981/82:2533 av Eric Enlund m. fl. (fp, s, m, c)
begärs i anslutning till det nu föreliggande betänkandet utredning om
beslutsprocessen i större ekonomiska frågor. Motionärerna hänvisar därvid
delvis till samma frågor sorn behandlas i den tidigare nämnda motionen.

Enligt skatteutskottets mening kan det emellertid vara motiverat att nu
påbörja en översyn av regeringsform och riksdagsordning mot bakgrund av
de hittills vunna erfarenheterna av den nya grundlagen. Syftet bör då främst
vara att skapa klarare och enklare regler för utskottens och kammarens
arbete. Utskottet har i olika yttrartden och betänkanden förutsatt att vissa
gränsdragningsproblem rörande skatter och avgifter borde tas upp till
prövning i sådant sammanhang. Det finns vidare enligt utskottets mening
skäl att ifrågasätta om de omständigheter som ledde till att tullagstiftningen
fick en viss säfställning i regeringsformen inte förlorat i betydelse genom
möjligheten att låta det sammansatta finans- och skatteutskottet utöva viss
del av riksdagens finansmakt under tid då riksmöte inte pågår. Det kan enligt
utskottets mening förutsättas att det också finns andra frågor gällande
kammaren och utskotten som bör prövas vid en sådan översyn. Skatteutskottet
finnér därför att konstitutionsutskottet bör överväga att tillgodose
yrkandet i motion 1981/82: 2533 genom att begära en mera allsidig översyn av
de lagregler som reglerar riksdagens arbete och till följd härav avstyrka bifall
till motion 1981/82: 1158.

Ärenden om alkoholpolitiken

I fråga om ärendefördelningen mellan utskotten föreslår kommittén bl. a.
att de alkoholpolitiska frågorna - bortsett från rena skattefrågor - förs över
från skatteutskottet till socialutskottet. Någon annan motivering för denna
åtgärd än att det är kommitténs bestämda uppfattning att de alkoholpolitiska
frågorna hör hemma i socialutskottet framförs inte. Skatteutskottet finner
detta förvånansvärt med hänsyn till att utskottet i sitt tidigare yttrande till
konstitutionsutskottet i denna fråga, vilket är fogat som bilaga till betänkandet,
framfört enligt utskottets mening tungt vägande skäl för att bibehålla
nuvarande ordning. Om kommitténs ställningstagande beror på den
felaktiga redovisning av den nuvarande ärendefördelningen mellan SkU och
SoU som anges på s. 18 i betänkandet (där SkU påstås handlägga

SkU 1982/83:2 y

3

anslagsfrågor och SoU övriga frågor inom alkoholpolitiken, medan det
verkliga förhållandet är det motsatta) eller på andra omständigheter
undandrar sig utskottets bedömande. Utskottet vill emellertid med hänvisning
till sitt tidigare yttrande ånyo understryka det nära sambandet mellan
tillverknings- och beskattningsreglerna på alkoholområdet och beskattningsinstrumentets
centrala och avgörande roll i alkoholpolitiken. Mot denna
bakgrund har utskottet funnit att en klar och praktisk gränsdragning är att
bibehålla nuvarande ärendefördelning som innebär att frågor om
alkohollagstiftningen behandlas av skatteutskottet, medan alla frågor om
anslag, information och alkoholistvård behandlas av socialutskottet. Skatteutskottet
underströk i sitt tidigare yttrande också vikten av kontinuitet i
riksdagsbehandlingen av de olika ämnesområdena, oavsett hur ärendena
fördelas mellan departementen. Den ändring av departementsindelningen
som kommer att genomföras av den nya regeringen bestyrker enligt
utskottets uppfattning vikten av att gränserna mellan utskotten inte ändras
på sådana grunder. Skatteutskottet anser således att konstitutionsutskottet
bör avstyrka kommitténs förslag till ändring av tilläggsbestämmelsen 4.6.3 i
riksdagsordningen liksom yrkandena i motion 1981/82:2534 av Karin
Israelsson m. fl. (c, m, fp) och motion 1981/82:2535 av Göran Karlsson m. fl.
(s, m, c, fp) om bifall till kommitténs förslag i denna del.

Stockholm den 26 oktober 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c),
Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m). Björn Molin (fp),
Anita Johansson (s) och Ewy Möller (m).

Avvikande mening

av Björn Molin (fp):

Vid flera tillfällen har riksdagen diskuterat handläggningen inom riksdagen
av de s. k. ”paket” med ett samlat grepp på finansiella och ekonomiska
problem som regeringen presenterat i riksdagen. I kommittébetänkandet har
också diskuterats hur riksdagen bäst skall kunna fatta konsistenta beslut i
stora ekonomiska frågor. Finansutskottets ställning har därvid tillmätts
särskild betydelse.

Dessa diskussioner har inte lett till en lösning som tillgodoser behovet av

SkU 1982/83:2 y

4

en sammanhållen riksdagsbehandling av större ekonomiska ”paket”. Även i
nuvarande parlamentariska läge behövs en samordnad behandling inom
riksdagen av budgetförslaget och andra förslag i fråga om den ekonomiska
politiken. Det finns därför anledning att på nytt pröva möjligheten att skapa
en form för samordnad behandling av större ekonomisk-politiska förslag
enligt de tankegångar som redovisas i motion 1981/82:2533.

Det torde vara svårt att finna en lösning där gränsdragningsproblem
mellan skatteutskottet och socialutskottet i fråga om alkoholpolitiska frågor
helt kan undvikas.

Övervägande skäl talar dock emot den av skatteutskottets majoritet
förordade ståndpunkten att en enhetlig riksdagsbehandling av alkoholfrågorna
bäst främjas av att nuvarande kompetensfördelning mellan skatteutskottet
och socialutskottet bibehålls.

En förändring av alkoholpolitikens inriktning och organisation påbörjades
1977. Riksskatteverkets uppgifter på alkoholområdet överfördes då till
socialstyrelsen, och lagstiftningen rörande tillverkning och försäljning av
alkoholvaror flyttades samtidigt från budgetdepartementet till socialdepartementet.
Våren 1980 togs i riksdagen ett aktivt alkoholpolitiskt handlingsprogram,
där beskattningsfrågorna är en viktig, men ingalunda dominerande
faktor. För att dämpa alkoholförbrukningen tas ett bredare grepp innefattande
andra åtgärder för att dämpa konsumtionen, sociala insatser och
förändrad informationsverksamhet.

Mycket talar därför i dag för att alkoholpolitiken skulle få en bättre och
mera sammanhållen behandling om gränsdragningen på detta område
mellan skatteutskottet och socialutskottet sker i enlighet med de riktlinjer
som förespråkas i kommitténs betänkande och i motionerna 1981/82:2534
och 1981/82:2535.

GOTAB 72852 Stockholm 1982