yttr 1982/83 nu6y y

Yttrande 1982/83:nu6y

NU 1982/83:6 y

Näringsutskottets yttrande
1982/83:6 y

om återvinning av vin- och spritbuteljer

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över två
motioner om dryckesförpackningar.

Motionerna

Yrkanden
De motioner som behandlas är

1982/83:395 av Lennart Pettersson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för

1. att ett generellt pantsystem snarast införs för Systembolagets vin- och
spritsortiment,

2. att pantsystemet utformas på ett sådant sätt att nedskräpningen i
naturen minskar och sysselsättningen vid de två förpackningsglasbruken
tryggås,

1982/83:1441 av Karin Andersson (c) och Olof Johansson (c), vari
hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen tar upp överläggningar med Vin- och spritcentralen
och Systembolaget syftande till att införa ett generellt pantsystem,

2. uttalar sig för att samhället i lämpliga former ger bidrag för ett nytt
modernt returglassystem till gagn för konsumenter och sysselsättningen i
förpackningsindustrin på lång sikt.

Motivering

I motion 1982/83:395 betonas den negativa roll som glasemballagen spelar
vid omhändertagandet av hushållsavfall. Pantsystemet bör enligt motionärerna
syfta till att såväl nedskräpningen i naturen som glasmängderna i
soporna minskar. Motionärerna anser att ett effektivt administrerat återtagningssystem
borde kunna leda till en återlämning av minst 75 % av alla vinoch
spritbuteljer. Härigenom skulle mängden glas i soporna minska från
70 000 ton till mindre än 25 000 ton. Från sysselsättningssynpunkt förordas
att ett återglassystem utformat enligt en av statens industriverk utarbetad
modell införs. Detta skulle även innebära ett direkt stöd åt sysselsättningen
på de två hotade glasbruksorterna Hammar och Limmared, säger motionärerna.

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr6y

NU 1982/83:6 y

2

I motion 1982/83:1441 anförs att avfallsmängden kan reduceras högst
avsevärt genom ett fungerande pantsystem för alla vin- och spritbuteljer.
Råvara i form av ”återglas” kan även komma till nytta. Ett resultat blir då en
förbättring av miljön för de anställda inom avfallshanteringen. Motionärerna
noterar att sysselsättningen i glasindustrin kommer att minska vid ökad
användning av returglas. De erinrar samtidigt om att ett retursystem är mer
arbetskrävande i distributionen, vilket medför ökat behov av arbetskraft i
detta led.

Bakgrund

Miljökostnadsutredningen föreslog år 1976 att alla vin- och spritbuteljer
skulle beläggas med pant i första hand för att nedskräpningen skulle minska
(SOU 1976:32). Energisparkommittén föreslog tre år senare att pant på vinoch
spritbuteljer skulle införas (ESK 1979:01). Energivinster kunde då göras
genom en höjning av returglasens användningstal.

Riksdagen behandlade våren 1980 ett antal motioner om dryckesförpackningar.
Näringsutskottet (NU 1979/80:45) uttalade, med hänvisning till den
då planerade introduktionen av aluminiumburkar för bryggeriprodukter, att
frågan om styrmedel för att åstadkomma en från samhällets synpunkt
acceptabel återvinningsgrad borde utredas med det snaraste. Jordbruksutskottet,
som anslöt sig till önskemålet om en utredning, gick även in på frågan
om hanteringen av vin- och spritbuteljer. Enligt jordbruksutskottet (JoU
1979/80:40) framstod det som ytterst otillfredsställande att en mycket stor del
av vin- och spritförsäljningen sker i engångsglas. Utskottet föreslog därför att
riksdagen skulle begära sådana åtgärder av regeringen att vin- och
spritförpackningar belädes med pant och återtogs. Riksdagen följde i båda
fallen utskottets förslag (rskr 1979/80:306, 1979/80:384).

Med anledning av de nämnda riksdagsuttalandena tillkallades en utredning
om återvinning av vissa dryckesförpackningar m. m. Utredningen har
framlagt bl. a. ett delbetänkande (Ds Jo 1981:8) Pant på vin- och
spritbuteljer. Däri föreslår utredningen att ett ökat antal buteljer behandlas
som returglas och att flaskpanten för returglasen höjs till en krona. Detta
förslag bör enligt utredningen kunna genomföras omgående. Senare bör
efter överläggningar med Vin- och spritcentralen och Systembolaget ett
alternativt förslag kunna genomföras, enligt vilket alla vin- och spritflaskor
beläggs med pant och återtas, returflaskorna för återpåfyllning och
engångsglasen för nedsmältning i glasindustrin. Vinsten härav blir främst en
ytterligare minskning av avfallsmängden. En tredje möjlighet, nämligen
återtagning och krossning av alla buteljer (det s. k. återglassystemet) avvisas
av utredningen med konstaterandet att ett helt nytt system härigenom skulle
införas, vilket skulle bli dyrare för konsumenterna än dagens system.

Utredningens förslag har remissbehandlats. Tillstyrkande yttranden har
lämnats av bl. a. statens naturvårdsverk. Vin- och spritcentralen och Svenska

NU 1982/83:6 y

3

kommunförbundet. Landets enda glasemballageindustri, PLM AB, har
däremot avstyrkt utredningens förslag vilket, om det genomfördes, enligt
företaget skulle leda till att ett av de två kvarvarande förpackningsglasbruken
skulle få läggas ned. Statens industriverk har som yttrande överlämnat en
egen utredning (SIND PM 1982:1) Förpackningsindustri - konsekvenser av
returanvändning och återvinning. Industriverket förordar införande av ett
återglassystem som innebär att alla flaskor samlas in och krossas för att
användas som råvara vid tillverkningen av nya glas. Enligt industriverket kan
det vara samhällsekonomiskt fördelaktigare att välja ett alternativ med bred
återvinning än att välja den linje som har föreslagits av dryckesförpackningsutredningen.
Ärendet bereds f. n. i regeringskansliet.

PLM har i Sverige två anläggningar för tillverkning av förpackningsglas,
nämligen Hammars glasbruk i Askersunds kommun och Limmareds
glasbruk i Tranemo kommun nära Borås. År 1981 producerade dessa båda
glasbruk 204 miljoner resp. 291 miljoner glas, varav 103 miljoner resp. 3
miljoner vin- och spritglas och 67 miljoner resp. 4 miljoner öl- och
läskedrycksglas. Antalet anställda är vid Hammars glasbruk ca 300 och vid
Limmareds ca 400. Ca 25 % av produktionen exporteras. Importen av
tomma vin- och spritglas är försumbar.

Näringsutskottet

Frågan om hantering av tömda dryckesemballage har under senare år
ägnats stor uppmärksamhet från samhällets sida, med utgångspunkt främst i
miljö- och resursaspekter. I det föregående har lämnats en kort redogörelse
dels för vissa utredningsförslag, dels för riksdagens behandling våren 1980 av
frågor om dryckesemballage.

Näringsutskottet vill betona att tomglashanteringen bör ses i ett övergripande
samhällsperspektiv. Från miljösynpunkt är det angeläget att nedskräpningen
i naturen och att antalet glas i sophanteringen minskar.
Åtgärder enligt de förslag som har framlagts av utredningen om återvinning
av vissa dryckesförpackningar m. m. är otvivelaktigt ägnade att i betydande
mån tillgodose de önskemål som föreligger i dessa hänseenden. I sammanhanget
må dock nämnas att returglasen i vin- och spritsortimentet återlämnas
till blott 61 %, vilket kan jämföras med återlämningen av bryggeriglasen som
uppgår till 97 %. Dryckesförpackningsutredningen räknar med att återlämningsfrekvensen
skall kunna ökas genom enbart panthöjningar. Flera
remissinstanser har emellertid ifrågasatt detta.

Utskottet finner att glas kan förväntas komma att utgöra ett viktigt
förpackningsmaterial under överskådlig tid. Genom den snabba utvecklingen
på emballageindustrins område har emellertid glasets ställning som
emballagematerial försvagats väsentligt under senare år. Enligt statens
industriverks bedömning kan produktionen av förpackningsglas på sikt
väntas minska ytterligare med påföljd att det ena av de två glasbruk i landet

NU 1982/83:6 y

4

som tillverkar sådant glas riskerar att försvinna. En väsentlig ökning av
andelen returglas för vin och sprit skulle enligt PLM:s remissyttrande
föranleda en snar nedläggning av ett glasbruk.

Enligt utskottets bedömning är det angeläget att samhället inte vidtar
åtgärder som driver fram en nedläggning av ifrågavarande slag. Om
återtagning och återvinning av tomglasen organiseras enligt den i det
föregående beskrivna återglasmodellen skulle en sådan nedläggning kunna
undvikas. På kort sikt skulle glashanteringen härigenom sannolikt fördyras.
På längre sikt kan en lösning av denna typ bli samhällsekonomiskt
fördelaktigare, om lättare glas tas fram och utformningen moderniseras.

Återglassystemet tilldrar sig intresse såväl från industri- och sysselsättningssynpunkt
som från miljösynpunkt. Det innebär att betydligt färre vinoch
spritflaskor än nu skulle hamna i naturen eller i sophanteringen.

Förpackningsindustrin har föreslagit att den skall kunna avtala med
bensinstationer och andra intresserade att åta sig att ta emot returglas - i
automater eller manuellt - och därvid återbetala glaspanten. Samtidigt skulle
allmänheten beredas möjlighet att göra sig av med annat förpackningsglas.
En lösning i den riktningen synes kunna erbjuda betydande fördelar.

Näringsutskottet förordar således att det fortsatta arbetet i regeringskansliet
för ökad återvinning av vin- och spritbuteljer inriktas på införande av ett
återglassystem. Ett viktigt inslag i ett sådant system måste vara att
allmänhetens återlämning underlättas. Systemet bör syfta till att största
möjliga kvantiteter tomglas återtas för att hushållsavfallet skall minska och
för att använt glas i ökad utsträckning skall kunna nyttjas som råvara för
glasindustrin. Införande av en förhöjd pant, såsom dryckesförpackningsutredningen
har föreslagit, bör givetvis noga övervägas i sammanhanget.

Stockholm den 28 april 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s). Per Westerberg (m). Christer Eirefelt (fp),
Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Sivert Andersson (s), Ivar
Franzén (c) och Nic Grönvall (m).

NU 1982/83:6 y

5

Avvikande mening

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den avslutande del av
yttrandet som börjar med ”Näringsutskottet förordar” och slutar med ”i
sammanhanget” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner med hänsyn till vad som angetts i det föregående
att åtskilliga skäl kan anföras till förmån för ett återglassystem. Inte minst
synes möjligheten att därvid återvinna även förpackningsglas böra betonas. I
sammanhanget bör dock uppmärksammas att, som dryckesförpackningsutredningen
framhållit, ett system med glaskross för allmänheten skulle
innebära en principiell nyhet. Utskottet vill därför förorda att ytterligare
jämförelser sker mellan olika återvinningssystem med avseende på kostnader,
sysselsättning och miljöpåverkan och att en försöksverksamhet inleds på
olika håll i landet. Införande av en förhöjd pant, såsom utredningen
föreslagit, bör givetvis noga övervägas i sammanhanget.

I