yttr 1982/83 nu4y y
Yttrande 1982/83:nu4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
NU 1982/83:4 y
Näringsutskottets yttrande
1982/83:4 y
om årsavgifter för patentansökningar (prop. 1982/83:67)
Till lagutskottet
Lagutskottet har hemställt om yttrande av näringsutskottet över proposition
1982/83:67 om ändring i patentlagen m. m. och den därmed sammanhängande
motionen 1982/83:1764 av Kjell Johansson (fp) såvitt avser frågan
om ett nytt årsavgiftssystem i patentärenden. Näringsutskottet får anföra
följande.
Kostnaderna för patent- och registreringsverkets verksamhet på patentområdet
täcks med avgifter från dem som utnyttjar patentväsendet. Till
övervägande delen - ca 85 % - är det fråga om årsavgifter för meddelade
patent. Vidare uttas ansökningsavgifter och avgifter för olika handläggningsåtgärder.
Av det sagda följer att de sökande vilkas ansökningar inte leder till
patent - något som gäller omkring hälften av ansökningarna - betalar endast
en ringa del av kostnaderna för handläggningen av patentärenden. Samtidigt
åtnjuter de, som patentverket har framhållit, i realiteten ett visst skydd under
ansökningstiden så till vida att en patentansökan kan verka återhållande på
konkurrenter. Regeringens förslag innebär att årsavgifter skall tas ut redan
under ansökningstiden. De två första årens avgifter skall dock förfalla till
betalning först vid ingången av det tredje året, tillsammans med avgiften för
detta. Därmed skulle en sökande normalt slippa betala någon årsavgift
förrän han genom föreläggande om åtgärd har fått underlag för att bedöma
om det är meningsfullt att fullfölja ansökningen. Den möjlighet till
betalningsanstånd som finns f. n. skall utsträckas till att gälla även för de
nytillkommande avgifterna.
Den framställning från patentverket som ligger till grund för regeringens
förslag har vid remissbehandlingen utsatts för mycken kritik. Denna har
emellertid främst avsett ett inslag av retroaktivitet som fanns hos den av
patentverket rekommenderade ordningen men som regeringen har låtit
utgå.
Utifrån omsorg om den tekniska utvecklingen kan man uppställa principen
att - såsom patentbesvärsrätten anför i sitt remissyttrande - ”avgiftsstrukturen
måste vara sådan att uppfinnare och företag inte genom höga
initialkostnader avskräcks från att söka patent med följd att värdefulla
uppfinningar ej kommer att offentliggöras och exploateras och därigenom ej
heller kommer att bidra till fortsatt tekniskt nyskapande”. Motion 1982/
83:1764 (fp) är ett uttryck för detta synsätt. Motionären befarar att det
föreslagna nya avgiftssystemet kommer att medföra en ytterligare överströmning
av patentansökningar från det svenska till det europeiska
1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 4 y
NU 1982/83:4 y
2
patentverket, med menliga följder för det svenska patentverkets ekonomi
och kompetens. Hans yrkande är att det nuvarande avgiftssystemet skall
bibehållas i avvaktan på en utvärdering av Sveriges medlemskap i den
europeiska patentorganisationen (EPO).
Näringsutskottet noterar först att regeringen i november 1982 har beslutat
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka vilka verkningar
Sveriges medlemskap i EPO har haft, och kan väntas få i fortsättningen, på
patentverket och svenskt patentväsen (dir. 1982:98). Som värdepremisser
vid den förestående utvärderingen nämns samhällets intresse av ett väl
utvecklat och fungerande patentsystem, de enskilda uppfinnarnas behov av
tjänster, offentlighetsprincipen och det inflytande på patentpolitiken som
bör tillkomma intressentgrupper utanför uppfinnarnas och de patentsökandes
krets. Såvitt kan bedömas ger direktiven underlag för en mångsidig
granskning av hur patentverkets verksamhet utformas inom ramen för
gällande lagstiftning.
Näringsutskottet finner det angeläget att man är varse riskerna för
negativa konsekvenser av att årsavgifter under ansökningstiden införs. Dessa
risker tycks regeringen också ha haft i åtanke. Samtidigt står det klart att det
finns starka principiella skäl för en sådan avgiftsomläggning. Riksrevisionsverket
(RRV) - som för några år sedan gjorde en översyn av patentverkets
avgiftspolitik - har ansett sig kunna konstatera att patentverkets avgifter
under patentprocessens initialskede även efter en förändring av systemet
kommer att vara relativt marginella jämfört med de ombudskostnader som
det stora flertalet patentsökande måste bära. RRV pekar på andra - i
praktiken också utnyttjade - medel varigenom samhället kan stimulera ”de
enskilda och små uppfinnarna” att söka patent. Hit hör stöd från styrelsen för
teknisk utveckling. Det är RRV:s mening att patentverket ”främst genom
upprätthållande av ett funktionsdugligt patentsystem med hög granskningskvalitet
stimulerar intresset för innovationer, uppfinningar och patentsökande
i samhället och att huvudansvaret för ekonomisk och annan stimulans bör
vila på de organ som skapats för detta syfte”. Näringsutskottet finner dessa
synpunkter beaktansvärda.
Näringsutskottets slutsats blir att det inte finns anledning för riksdagen att
tillbakavisa regeringens förslag till omläggning av patentverkets avgiftssystem.
Det kan förutsättas att patentverket självt liksom olika intressenter
ägnar uppmärksamhet åt hur omläggningen verkar. Naturligen kommer
denna fråga också att prövas vid den särskilda utvärdering som har berörts i
det föregående. Vid sitt ställningstagande till regeringens förslag reserverar
sig näringsutskottet för att utskottet inte har närmare granskat detta i
formellt hänseende.
Det sagda innebär att näringsutskottet - med det förbehåll som nämnts -
NU 1982/83:4 y 3
tillstyrker propositionen i angiven del och att utskottet avstyrker det aktuella
motionsyrkandet.
Stockholm den 17 mars 1983
På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Rune Jonsson (s), Sten
Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll
(s), Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Bo
Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Sylvia Pettersson (s) och Hugo Bergdahl
(fp)-
mlnmb/gotab Stockholm 1983 75023
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.