yttr 1982/83 ku7y y

Yttrande 1982/83:ku7y

KU 1982/83:7 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1982/83:7 y

över proposition 1982/83:83 om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343) m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
ovan angivna proposition såvitt avser sekretessfrågorna.

Skatteregisterlagen, som trädde i kraft den 1 juli 1980, innebär bl. a. att det
med hjälp av automatisk databehandling (ADB) förda centrala skatteregistret
och de regionala skatteregistren får användas vid beskattning för vissa i
lagen närmare angivna ändamål. Terminalåtkomst medges de myndigheter
som har förfogande över registren, dvs. riksskatteverket (RSV), länsstyrelse
och lokal skattemyndighet. Genom lagändring våren 1982 (prop. 1981/
82:160) utvidgades användningsområdet för registren på så sätt att registren
också får användas i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet.

I den nu aktuella propositionen föreslås de ändringar i skatteregisterlagen
som behövs för ett successivt genomförande av ett nytt ADB-system för
mervärdeskatt. Vidare föreslås att det centrala skatteregistret också skall få
användas för riksskatteverkets tillsyn över tilldelningen av s. k. organisationsnummer,
dvs. identitetsbeteckningar för juridiska personer m. fl.
Lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar föranleder enligt propositionen att en del uppgifter om
en enskilds skatteförhållanden bör få lämnas ut till andra. För att göra detta
möjligt föreslås att sekretessen begränsas för vissa uppgifter i det centrala
skatteregistret.

Föredragande departementschefen anför härom bl. a. följande:

Enligt lagen skall en uppdragsgivare i vissa fall vid utbetalning av
ersättning på grund av ett uppdrag göra avdrag med 50 % av ersättningen och
betala in det innehållna beloppet till länsstyrelsen. Avdragsskyldighet
föreligger inte bl. a. om uppdragstagaren är fysisk person och betalningen
erläggs mot faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och
personnummer, ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren
är skyldig att betala preliminär B-skatt. Uppdragsgivaren kan göras
betalningsskyldig för det belopp han underlåtit att innehålla och kan även
ådömas böter. En uppdragsgivare som vill kontrollera huruvida uppdragstagaren
skall betala preliminär A-skatt eller B-skatt bör självfallet kunna få
upplysningar om detta hos skattemyndigheterna.

Uppgift om vilket slag av preliminär skatt som en fysisk person skall betala
finns lagrad i det centrala skatteregistret. Uppdragsgivarnas behov av att på
ett enkelt sätt få denna information bör därför kunna tillgodoses genom att
information lämnas ut från registret. I den mån de aktuella uppgifterna inte
kan hänföras till beskattningsbeslut, som enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen

1 Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 7 y

KU 1982/83:7 y

2

(1980:100) är offentliga, råder sekretess, varför ett utlämnande till enskilda i
dessa fall förutsätter att sekretessen begränsas. Något skäl för att bibehålla
sekretessen för dessa uppgifter har jag inte funnit. Jag föreslår därför att 12 §
SRL avfattas så att uppgift om det slag av preliminär skatt som fysisk person
skall betala får lämnas ut till enskilda i samma utsträckning som gäller för
uppgift om att någon är registrerad till mervärdeskatt. Jag föreslår vidare att
det i 5 § uttryckligen anges att det centrala skatteregistret skall innehålla
uppgift om vilket slag av preliminär skatt som fysisk person skall betala.

Datainspektionen har yttrat sig i ärendet till regeringen och inte haft något
att erinra mot förslaget om registerinnehåll och terminalåtkomst (prop.
s. 14). I propositionen anför föredraganden att han har för avsikt att föreslå
regeringen att RSV skall få i uppdrag att se över frågorna om driftssäkerhet
och sekretess- och integritetsskydd i skatteförvaltningens ADB-system samt
föreslå och genomföra lämpliga åtgärder (prop. s. 10).

I likhet med datainspektionen har konstitutionsutskottet, från de synpunkter
utskottet har att beakta, inte någon erinran mot propositionens förslag.
Dock föreslås att ikraftträdandet av lagändringarna fastställs till viss bestämd
dag.

Stockholm den 3 mars 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Sture Thun (s), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood
(m), Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s),
Britta Hammarbacken (c) och Ove Karlsson (s).

Avvikande mening

av Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth
Fleetwood (alla m), vilka anser att sista stycket i utskottets yttrande bort ha
följande lydelse:

I samband med att användningsområdet för det centrala skatteregistret
förra året utvidgades till att avse även kronofogdemyndigheternas exekutiva
verksamhet anfördes i en avvikande mening (3 m) till konstitutionsutskottets
yttrande i det ärendet (KU 1981/82:17 y) en rad betänkligheter mot
regeringens förslag från integritetssynpunkt. Dessa betänkligheter kvarstår.
Den nu aktuella propositionen innebär en ytterligare urholkning av
integritetsskyddet genom att uppdragsgivare - enskilda personer utan

KU 1982/83:7 y

3

tystnadsplikt - får s. k. terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala
skatteregistret om uppdragstagarnas förhållanden. Vad konstitutionsutskottet
sålunda anfört bör beaktas vid ärendets fortsatta handläggning.

minab/gotab Stockholm 1983 73817