yttr 1982/83 ku1y y

Yttrande 1982/83:ku1y

KU 1982/83: ly

Konstitutionsutskottets yttrande
1982/83:1 y

om förslag tili ny lag om riksgäldskontoret

Till finansutskottet

Sedan en av riksgäldsfullmäktige tillsatt kommitté förra året lagt fram ett
förslag till lag med instruktion för riksgäldskontoret (Förs. 1980/81:19) beslöt
finansutskottet den 1 december 1981 efter det att remissyttranden över
förslaget avgetts av konstitutionsutskottet, riksdagens revisorer och riksbanksfullmäktige,
att som ett led i den fortsatta beredningen av ärendet
tillsätta en särskild utredningsgrupp för viss överarbetning av förslaget.
Utredningsgruppen som bestått av riksbankschefen Lars Wohlin, riksgäldsdirektören
Lars Kalderén och finansutskottets kanslichef Bengt K.Å
Johansson har redovisat resultatet av sitt arbete i en promemoria dagtecknad
den 10 juni 1982. Utredningsgruppen i sin tur har biträtts av en expertgrupp.

Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet, riksbanksfullmäktige,
riksgäldsfullmäktige och riksdagens revisorer tillfälle att yttra sig över
promemorian.

Det förslag till lagstiftning om riksgäldskontoret som utredningsgruppen
lagt fram ansluter sig nära till riksgäldsfullmäktiges förslag. Vissa avvikelser
finns dock. Bl. a. föreslår utredningsgruppen att den nya lagen i princip
endast skall innehålla de grundläggande reglerna om riksgäldskontorets
verksamhet. När det gäller riksgäldskontorets upplåningsverksamhet understryker
utredningsgruppen behovet av en nära samordning med valuta- och
kreditpolitiken. Efter mönster av vad som f. n. gäller föreslås vidare regler
om för vilka ändamål lån får tas upp. Likaså efter förebild av nuvarande
regler innehåller förslaget bestämmelser, som förhindrar att i princip eviga
lån ges ut. Vissa ändringar föreslås när det gäller riksgäldskontorets
möjligheter att besluta om ackord och eftergift samt om kontorets
organisation m. m. Bl. a. bör mandatperioden för riksgäldsdirektören
liksom hittills vara högst tre år. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1
januari 1983.

Utskottet

I den av utredningsgruppen framlagda promemorian behandlas bl. a.
nuvarande former för samarbete mellan riksbanken och riksgäldskontoret. I
utredningsgruppens uppdrag har emellertid inte ingått att framlägga några
förslag om hur den framtida samordningen mellan riksbanken och riksgäldskontoret
skall ske. Omarbetningen av förslaget till ny lag om riksgäldskon 1

Riksdagen 1982183. 4 sami. Nr 1 y

KU 1982/83: ly

2

toret har varit av huvudsaklingen redaktionell natur. Utredningsgruppen har
därför ansett att några materiella förändringar av förutsättningarna för
riksgäldskontorets verksamhet inte bör ske nu. Med hänsyn till utvecklingen
av kreditpolitiken och statens utlandsupplåning under senare tid framstår det
emellertid enligt utredningsgruppen som befogat att frågan om samordning
mellan de båda verkens verksamhet blir föremål för en närmare utredning i
annat sammanhang.

Utskottet har från de synpunkter utskottet har att beakta inte funnit
anledning till erinran mot det nu framlagda lagförslaget. Skulle en förändring
komma att aktualiseras i framtiden beträffande riksbankens resp. riksgäldskontorets
konstitutionella ställning förutsätter utskottet att frågan underställs
utskottets prövning.

Stockholm den 19 oktober 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Sture Thun (s), Elisabeth Fleetwood (m), Nils Berndtson (vpk), Ove
Eriksson (m), Ingvar Björk (s) och Lars Ernestam (fp).

GOT AB 72813 Slockholm 1982