yttr 1982/83 kru2y y

Yttrande 1982/83:kru2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KrU 1982/83:2 y

Kulturutskottets yttrande
1982/83: 2 y

om bidrag till studieförbunden m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 10

delvis)

Till utbildningsutskottet

Genom beslut den 3 februari 1983 har utbildningsutskottet berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1982/83: 100 bilaga 10 punkt
F 5 Bidrag till studieförbunden m. m. såvitt avser bidrag till kulturverksamhet
samt motion 1982/83:2175 yrkandena 3 och 5.

Under avsnittet Vissa gemensamma frågor (s. 557—560) anförs att det
nuvarande anslaget Bidrag till folkbildning bör byta namn och i fortsättningen
heta Bidrag till studieförbunden m.m. Syftet med namnändringen
är att klargöra att folkbildning är en uppgift även för t. ex. folkhögskolorna.

Fr. o. m. budgetåret 1981/82 utgår bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
ur en särskild post inom anslaget Bidrag till folkbildning. För
innevarande budgetår har ca 73 milj. kr. beräknats för kulturverksamhet,
och bidragen utgår enligt grunder som riksdagen lade fast år 1981.

I propositionen redovisas att studiecirkelverksamheten under budgetåret
1981/82 minskat med ca 20 %. Mer än hälften av denna minskning kan
återföras till de ändringar i bidragsvillkoren som riksdagen fastställde år
1981. Viss verksamhet som dittills bedrivits som studiecirklar överfördes
då till bidragsformen Kulturverksamhet inom folkbildningen m. m. Möjligheten
att få bidrag för mer än tre studietimmar per sammankomst som
främst utnyttjades i de estetiskt inriktade studiecirklarna togs då bort.

Minskningen i övrigt förklaras med att studieförbunden tvingats höja sina
avgifter kraftigt.

Anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet föreslås öka med drygt 14,6
milj. kr. till totalt ca 88 milj. kr. Anslagshöjningen är i första hand avsedd
att utjämna de skillnader i bidrag som beräknas mellan studiecirklar och
kulturgrupper och som uppskattas till ca 13 kr. per studietimme. Höjningen
av bidraget är enligt propositionen även nödvändig för att några förbättringar
skall kunna ske för kulturarbetarna.

Förstärkningen av det statliga stödet till kulturverksamhet finansieras
via en omfördelning inom anslaget. Detta möjliggörs genom att de medel
som frigörs genom minskningen av studiecirkelverksamheten får stanna
under anslaget.

Bidragen till kulturverksamhet baseras på verksamhetens kostnader. De
utgår normalt med högst 75 % av bidragsunderlaget med möjlighet till
100 % för verksamhet i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller
invandrarorganisation. Fördelningen av tillgängliga bidrag mellan studie 1

Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 2 y

KrU 1982/83:2 y

2

förbunden grundas på en sammanvägning av de totaia kostnaderna under
de tre senaste åren. I propositionen föreslås för kommande budgetår en
viss förändring så till vida att som underlag vid fördelningen mellan studieförbunden
endast 75 % får medräknas av de kostnader som är bidragsberättigade
enligt 75 %-regeln. Utskottet har ingen erinran häremot. Detta
innebär att de studieförbund som har en omfattande verksamhet i glesbygd
eller i samverkan med handikapp- eller invandrarorganisation inte missgynnas.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att de ändringar i bidragsvillkoren
för kulturverksamhet som riksdagen fastställde år 1981 innebar
en genomgripande omläggning av det statliga stödet inom denna sektor.
Viss verksamhet som tidigare bedrevs i studiecirklar i sång, musik, teater
och dans fördes då över till den nya bidragsformen enligt vilken fördelningen
av tillgängliga bidrag mellan studieförbunden baseras på en sammanvägning
av kostnaderna under de senaste tre åren. Det förelåg en viss
osäkerhet när det gällde att beräkna hur stor del av pågående verksamhet
som skulle föras över till kulturverksamhet.

Mot denna bakgrund uttalade kulturutskottet ett år senare i yttrande
(KrU 1981/82:1 y) till utbildningsutskottet följande.

Med hänsyn till den korta tid som förflutit sedan det nya bidragssystemet
infördes är det naturligt att någon säker uppfattning om systemets
verkningar i olika detaljer ännu inte kan föreligga. Vad utskottet kunnat
inhämta om den begränsade erfarenhet som än så länge står till buds visar
emellertid att det finns problem. Det är inte uteslutet att det kan visa sig
lämpligt att göra en annan avvägning av medelsfördelningen än förra året.
Det nya bidragssystemet kan i vissa fall ha lett till att en verksamhet som
tidigare bedrivits i studiecirkelform kommit i ett sämre läge i fråga om
bidrag än tidigare genom att den hänförts till kulturverksamhet i folkbildningen.
Utskottet finner med hänsyn til! det nu sagda anledning betona
vikten av att man på ansvarigt håll noga följer utvecklingen och vid behov
aktualiserar förändringar i systemet. Detta bör framhållas i utbildningsutskottets
betänkande i ärendet.

Den utveckling inom kulturverksamheten som redovisats i det föregående
motiverar att utbildningsutskottet i år liksom förra året betonar att
utvecklingen noga bör följas och att vid behov förändringar i systemet bör
aktualiseras.

I motion 1982/83:2175 (m) avvisas en höjning av anslagsposten Bidrag
till kulturverksamhet. Motionärerna anser sig av statsfinansiella skäl inte
kunna biträda regeringsförslaget. Ett bifall till motionen i denna del skulle
innebära att anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. skulle minskas med
14642000 kr.

Utskottet har i det föregående redogjort för den i propositionen redovisade
utvecklingen i fråga om bidraget till kulturgrupper. Utskottet vill även
erinra om att den anslagshöjning som föreslås i propositionen och som är
avsedd att bl. a. utjämna skillnaderna mellan kulturgrupperna och studie -

KrU 1982/83:2 y

3

cirklarna är beräknad på 1981/82 års verksamhet. Vidare bör beaktas att
verksamheten på dansområdet fr. o. m. innevarande budgetår förts över till
bidraget till kulturverksamhet. Det är enligt utskottets mening angeläget
att den skillnad i bidragshänseende som föreligger mellan studiecirklarna
och kulturgrupperna kan utjämnas. Målsättningen bör vara att en verksamhet
som förs över från studiecirkelform till kulturverksamhet inte skall få
komma i ett sämre läge i fråga om bidrag än tidigare. Med hänvisning till
vad som anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag i fråga om anslagsposten
Bidrag till kulturverksamhet. Därmed avstyrker utskottet motion
2175 yrkandena 3 och 5.

Stockholm den 10 mars 1983

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Maja Bäckström (s),
Lars Ahlmark (m), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel
Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Mona
Sahlin (s), Stina Gustavsson (c) och Lars Hjertén (m).

Avvikande mening

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet
har” och på s. 3 slutar ”yrkandena 3 och 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att uppräkningen av anslag i kulturbudgeten normalt
har skett med ca 3 %. Det gäller exempelvis stödet till kulturtidskrifter,
litteraturstödet, biblioteksersättningens grundbelopp och visningsersättningen
åt bild- och formkonstnärer. Föreliggande anslag föreslås
uppräknat med ca 20 %. Utskottet kan ej finna att detta är en lämplig
avvägning. Mot bakgrund av dagens statsfinansiella läge bör - i enlighet
med motionärernas förslag - någon höjning av anslaget inte ske. Förslaget
i motion 2175, yrkandena 3 och 5, tillstyrks således medan propositionen
avstyrks i motsvarande del.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.