yttr 1982/83 fiu4y y

Yttrande 1982/83:fiu4y

FiU 1982/83:4 y

Finansutskottets yttrande
1982/83:4 y

över motion 1982/83:43 om samordningsfrågor inom det socialpolitiska
bidragssystemet (prop. 1982/83:3)

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har den 19 oktober 1982 beslutat bereda
finansutskottet tillfälle att avge yttrande över motion 1982/83:43 av Göthe
Knutson (m) om samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet
(prop. 1982/83:3).

I motion 43 berörs flera frågor av principiell datapolitisk natur. Det gäller
bl. a. samordningen av de datapolitiska frågorna i riksdagen, möjligheterna
för riksdagen att styra utvecklingen och framför allt att skapa system som ger
en handlingsfrihet för framtiden. Motionären ser vad gäller det socialpolitiska
bidragssystemet lösningar på dessa problem genom att olika bidragstyper
i så stor utsträckning som möjligt frigörs från varandra genom en
fristående lagreglering och en decentraliserad organisation. Vidare menar
motionären att lagreglerna för riksförsäkringsverkets tillsynsfunktion för
försäkringskassorna har tolkats så att de innebär ett hinder för både reformer
och rationaliseringsarbete. Enligt motionären bör kassornas ställning
utredas med anledning av datoriseringens konsekvenser. I avvaktan härpå
bör investeringarna i centrala ADB-system begränsas till det oundgängligen
nödvändiga.

Utskottet redovisar i detta yttrande några principiella synpunkter på
utformningen av datasystemen och beslutsordningen för dessa. Frågorna om
ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
har inte utskottet från sina utgångspunkter anledning att ta
ställning till.

Inledningsvis vill utskottet beröra vad motionären redovisar beträffande
den bristande samordningen i riksdagen av de datapolitiska frågorna.
Utskottet har i yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av
utredningen om riksdagens utskott redovisat sin syn på frågorna rörande
samordningen av riksdagens beredning och beslut vad gäller ekonomiskpolitiska
åtgärder. Enligt utskottets där redovisade mening finns det i dessa
hänseenden vissa allvarliga brister i den hittillsvarande ordningen. De
datapolitiska frågorna liksom de ekonomisk-politiska spörsmålen griper ofta
över flera områden i samhället. En förutsättning för att datatekniken skall
kunna utnyttjas för en positiv utveckling i samhället är enligt utskottets
mening att man försöker tillämpa en helhetssyn på datafrågorna, dvs. att man
i ett sammanhang betraktar tekniken, dess användning och konsekvenserna

1 Riksdagen 1982183. 5 sami. Nr 4 y

FiU 1982/83:4 y

2

av denna för individen, organisationer och samhälle. Utskottet delar
motionärens mening att den hittillsvarande behandlingen av datafrågorna i
riksdagen inte har gjort det möjligt att tillämpa denna helhetssyn. Å andra
sidan är erfarenheterna mycket begränsade, vilket förklarar varför riksdagen
ännu inte funnit formerna för att samordna de datapolitiska frågorna. Dessa
frågor griper in i flertalet utskotts arbete. En samordning av datafrågorna
måste därför ge utrymme att behandla sakfrågorna. Enligt utskottets mening
finns det anledning att i anslutning till att man ser över beslutsfattandet i
större ekonomisk-politiska frågor också se över samordningen av datapolitiken
i riksdagen.

Som allmän princip vid utformning av datasystem för olika bidragstyper
bör självfallet gälla att den tekniska utformningen inte får styra eller låsa
handlingsfriheten på längre sikt vad gäller innehållet i bidragssystemen.
Myndigheterna måste i sin planering ta hänsyn till att statsmakterna kan
komma att förändra förutsättningarna för ADB-projektet. Utskottet har
tidigare anfört beträffande styrningen av ADB i statsförvaltningen att
riksdagen bör ges tillfälle att ta ställning till större och viktigare systeminvesteringar
innan mer kostnadskrävande aktiviteter, som skulle riskera att
inskränka riksdagens handlingsfrihet vid dess ställningstaganden, påbörjas i
ett ADB-projekt (FiU 1978/79:34). Regeringen har sedermera fastställt en
förordning och föreskrifter för handläggning av frågor om investeringar i
ADB-system (SFS 1981:266). Av denna framgår att större eller på annat sätt
viktiga investeringar i ADB-system skall underställas regeringen och
riksdagen för särskild prövning vid flera tillfällen under utvecklingsarbetets
gång. Det framhålls vidare i föreskrifterna att det är särskilt viktigt att
statsmakterna ges tillfälle att ta ställning till en investering i ADB-system vid
en tidpunkt då ett fullständigt och tillförlitligt material föreligger, men då
större resurser ännu inte har lagts ned på konstruktion, omläggning och
utbildning, dvs. normalt efter huvudstudien. Förordningen anger ansvarsfördelningen
mellan regeringen och myndigheterna. De olika prövningstillfällena
anges liksom kraven på beslutsunderlaget vid dessa tillfällen. Av
underlaget skall framgå investeringssyfte, olika handlingsalternativ, deras
effekter och kostnader samt planer för det fortsatta arbetet.

Datasystemen inom socialförsäkringen har införts successivt, vidareutvecklats
och utvidgats till att omfatta allt större delar av socialförsäkringssystemet.
Beträffande riksförsäkringsverkets datakapacitet och långsiktiga
behov har flera beräkningar gjorts. I den senaste, som berörs i motion 43,
kallad Datoruppföljning 2 riksförsäkringsverket (DUR2) bedöms volymutveckling
och resursbehov för den allmänna försäkringens ADB-system under
perioden 1981/82-1985/86. Med denna bedömning som grund har statskontoret
och riksförsäkringsverket redovisat behoven av ersättningssystem och
nyanskaffningar. Regeringen har inte tagit ställning till de framlagda
förslagen.

FiU 1982/83:4 y

3

Utskottet anser inte att den nu aktuella frågan om riksförsäkringsverkets
investeringar behöver kopplas till frågan om centralisering eller decentralisering
av socialförsäkringen. En eventuell decentralisering av verksamheten
skulle ta tio år att genomföra. De nu aktuella investeringarna är förutsättningen
för en god ekonomi och driftsäkerhet i ADB-systemen under
återstoden av 1980-talet. Frågan om den framtida ansvarsfördelningen
mellan riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna kommer
att påverka utformningen av ADB-system först under 1990-talet. Det är
naturligtvis önskvärt att dessa frågor utreds och att man tar ställning så snart
som möjligt. Utskottet förutsätter att de investeringar som måste ske de
närmaste åren inte görs på ett sätt som minskar statsmakternas handlingsfrihet
vad gäller förändringar av ansvarsfördelningen. Utskottet kan mot
denna bakgrund och från sin utgångspunkt inte tillstyrka vad som anförs i
motionen om investeringar i socialförsäkringens befintliga system (yrkande
2). Utskottet vill dock inte utesluta att en framtida ADB-teknik gör det
möjligt att decentralisera verksamheten utan att för den skull totalkostnaderna
behöver öka. Det gör det dessutom möjligt att anpassa arbetsrutinerna
vid kassorna till den lokala arbetskraftssituationen och de försäkringstagare
som skall betjänas. En sådan lokal anpassning bör också kunna bidra till en
totalt sett rationell hantering.

Beträffande den framtida utformningen av socialförsäkringens ADBsystem
vill utskottet understryka vikten av att systemen utformas på ett
rationellt sätt. Utskottet delar riksförsäkringsverkets uppfattning, som
framgår av ett yttrande med anledning av motionen, att man inte bör
acceptera högre kostnader än i dag för det som i framtiden motsvarar dagens
ADB-verksamhet. Syftet bör i stället vara att sänka totalkostnaderna för
administrationen av socialförsäkringssystemet. Självfallet måste också
lagstiftningens krav om samordning av olika bidragsformer liksom kraven på
enhetlig behandling av de försäkrade beaktas i systemet. När det gäller att
skapa handlingsfrihet för framtiden ser utskottet att möjligheter härtill bäst
ordnas genom statsmakternas aktiva deltagande i beslutsprocessen om de
viktiga ADB-systemen.

Stockholm den 1 februari 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Rolf Wirtén (fp), Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Per-Axel Nilsson (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s),
Christer Nilsson (s), Tage Adolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten
Karlsson (s), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Hugo Hegeland (m), Britta
Hammarbacken (c) och Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

minab/gotab Stockholm 1983 73616