yttr 1982/83 cu4y y

Yttrande 1982/83:cu4y

CU 1982/83:4 y

Civilutskottets yttrande
1982/83:4 y

om ägarlägenheter

Till lagutskottet

Lagutskottet har beslutat inhämta yttrande från civilutskottet över motion
1982/83:362 (m) yrkande 1. Motionärerna hemställer där att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att ett system med äganderättsupplåtelse
av lägenhet i flerbostadshus snarast skall införas. I motiveringen i motion 360
(s. 1-2) hänvisas bl. a. till ägarlägenhetsutredningens betänkande (SOU
1982:40).

Civilutskottet avger följande yttrande.

Ägarlägenhetsutredningens uppdrag var att utreda de fastighetsrättsliga
förutsättningarna för att skapa en möjlighet att äga lägenheter i flerbostadshus.
Frågan har, efter utredningens redovisning av tidigare riksdagsbehandling,
aktualiserats i motion (m) som enhälligt avstyrkts i betänkandet
CU 1981/82:24 (s. 31) i avvaktan på utredningens då ännu ej avlämnade
betänkande.

Dåvarande bostadsministern anförde i ett interpellationssvar den 16
januari 1979 bl. a. att diskussionen om upplåtelseformerna hade sin
utgångspunkt i boendeinflytandet och att argument för ägarlägenheter som
utgick från lagfartsmöjligheter och kreditunderlag inte hör hemma i en
bostadspolitisk debatt.

Enligt civilutskottets mening gäller denna principiella bedömning fortfarande.
En viktig utgångspunkt när det gäller boendeinflytandet är att det bör
grundas på boendet och inte på ägandet. Frågan om de bostadssociala
effekterna av ett system med ägarlägenheter har inte belysts på ett sätt som
ger anledning att ytterligare överväga ett system med ägarlägenheter. De
direkta uttrycken för samlade positiva principiella överväganden begränsar
sig i huvudsak till det i ägarlägenhetsutredningens direktiv (dåvarande
statsrådet Winberg) återgivna uttalandet i 1979 års regeringsförklaring om
att ”bättre möjligheter för den enskilde att äga sin bostad borde prövas, bl. a.
genom att underlätta för hyresgäster att i bostadsrättsföreningens form eller
genom direkt ägande svara för sitt boende”, något som snarast betonar
bostadsrättens roll som ett alternativ till hyresrätten. Uppsplittringen av ett
flerbostadshus i enskilt ägda lägenheter skapar också praktiska problem,
bl. a. att särskilda gemensamhetsanläggningar-förvaltade av samtallighetsföreningar
- måste bildas för de delar av huset som inte hör till de enskilda
lägenheterna. Systemet med bostadsrätt ger de flesta av de avsedda
fördelarna på enklare och beprövat sätt. Civilutskottet förordar att
motionsyrkandet avstyrks redan med hänsyn till de bostadspolitiska konse -

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr4y

CU 1982/83:4 y

2

kvenser som ett utbrett system med äganderätt till lägenheter i flerbostadshus
skulle medföra.

Stockholm den 3 mars 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s), Thure Jadestig (s),
Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s). Bertil Danielsson
(m). Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gard (m),
Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Erik
Olsson (m) och Rune Evensson (s).

Avvikande meningar

1. Knut Billing, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar ”Dåvarande
bostadsministern” och på s. 2 slutar ”skulle medföra” bort lyda:

Som anfördes i 1979 års regeringsförklaring bör det sökas bättre
möjligheter för den enskilde att äga sin bostad såväl via bostadsrättsföreningar
som direkt. Frågor om att främja bostadsrättens ställning behandlas i
annat sammanhang. När det gäller ett direkt ägande har hittills saknats
fastighetsrättsliga förutsättningar för att äganderätt till lägenheter så långt
som möjligt skulle jämställas med ägande av småhus - något som är en av alla
accepterad boendeform.

Den kritik som riktats mot ägarlägenhetsformen har i väsentlig del utgått
från farhågor om att överlåtelsevärdena skulle bli alltför höga. Detta
antagande utgår i sin tur från prisbildningen på bostadsrätter på en marknad
med överefterfrågan. Ett kraftigt ökat utbud av ägarlägenheter och
bostadsrätter skulle effektivt motverka sådana tendenser. Det förefaller inte
rimligt att i ett samhälle där 60 % av hushållen bor i individuellt eller genom
bostadsrätt ägda bostäder avskära en av möjligheterna att vidga denna andel
och därmed skapa förutsättningar för ytterligare boende att - till även
samhällets bästa - ta ett direkt ansvar för vården av sina bostäder.
Civilutskottet förordar därför att lagutskottet tillstyrker motionsyrkandet
utifrån allmänna bostadspolitiska synpunkter. Civilutskottet har inte ansett
sig ha anledning att gå in på ägarlägenhetsutredningens bedömningar av de
speciella fastighetsrättsliga frågorna.

CU 1982/83:4 y

3

2. Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1
börjar "Dåvarande bostadsministern” och på s. 2 slutar "skulle medföra”
bort lyda:

Remissbehandlingen av ägarlägenhetsutredningens betänkande har nyligen
avslutats. I avvaktan på förutsatt beredning av utredningsförslaget och
remissynpunkterna vill civilutskottet nu endast hänvisa till sina tidigare
bedömningar av frågan, redovisade i utredningens betänkande. Det finns
därför nu inte anledning att påkalla ett riksdagens beslut enligt motionsförslaget.
Utifrån denna ståndpunkt bör lagutskottet inte tillstyrka motionsyrkandet.

minab/gotab Stockholm 1983 73818