yttr 1982/83 cu1y y

Yttrande 1982/83:cu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

CU 1982/83: ly

Civilutskottets yttrande
1982/83:1 y

över förslag 1981/82:22 om riksdagens utskott, m. m.

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett övriga riksdagsutskott tillfälle att senast
den 1 november 1982 yttra sig över rubricerade förslag jämte vissa angivna
motioner.

Civilutskottet har beslutat avge yttrande i delar som direkt och i första
hand berör utskottet.

I kommitténs förslag behandlas (s. 39) energifrågornas beredning inom
utskottsorganisationen. Kommitténs förslag innebär att energifrågorna förs
över från näringsutskottets till civilutskottets beredningsområde - något som
av kommittén uppfattats som en kanske kortfristig lösning om energifrågorna
senare under 1980-talet får en sådan tyngd och omfattning att de kräver ett
eget utskott.

Utgångspunkten för det nämnda förslaget är att näringsutskottets arbetsbörda
ansetts vara för stor. Enligt civilutskottets mening har denna
bedömning fog för sig. Om arbetsbördan reellt skall minskas måste ärenden
av inte ringa omfattning föras bort. Det är önskvärt att finna en någorlunda
sammanhållen ärendegrupp som uppfyller detta krav. Såvitt civilutskottet
kan bedöma är energifrågorna en lämplig sådan ärendegrupp.

Om man sålunda finner att energifrågorna bör föras bort från näringsutskottet
har civilutskottet inte anledning motsätta sig att det övertar ansvaret
för beredningen av dem. Det finns enligt civilutskottets mening inte något
annat utskott som på ett lika naturligt sätt kan förena frågorna med sitt
tidigare ansvarsområde. Civilutskottet handlägger redan vissa energipolitiskt
anknutna frågor, t. ex. energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet,
riktlinjer om vattenkraftsutbyggnad m. m. inom den fysiska riksplaneringen
samt energihushållningssynpunkter vid planering och byggande enligt
byggnadslagstiftningen. Därtill kommer att den kommunala energiplaneringen
nära knyter an till den kommunala fysiska planeringen och att stödet
till energiforskningen har samband med byggforskningen.

Civilutskottet har liksom kommittén inte underlag för några bedömningar
av sannolikheten av att energifrågorna senare under 1980-talet skulle kräva
ett särskilt utskott. Frågan om att ändra beredningsområdena nu torde böra
avgöras utan hänsyn till en sådan eventuell möjlighet.

Enligt civilutskottets mening är inte heller det förhållandet att överensstämmelsen
med gällande departementsindelning bryts något hinder mot en
föreslagen överföring. Energifrågorna berör redan flera departement.
Civilutskottet har förutsatt att beslut tas i sådan tid att ändringar kan

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 1 y

CU 1982/83: ly

2

tillämpas vid fördelning av 1983 års budgetproposition och av motioner
under allmänna motionstiden. I detta sammanhang vill utskottet som sin
mening anföra att de överväganden som pågår inom regeringens kansli
beträffande ärendefördelningen mellan olika departement inte torde påverka
bedömningen av energifrågornas behandling inom utskottsorganisationen.

Kommittén föreslår att det överflyttade ärendeområdet i tilläggsbestämmelserna
till riksdagsordningen endast anges med begreppet ”energifrågor (i
den mån de icke tillhör annat utskotts beredning)”. Civilutskottet ansluter
sig till uppfattningen att denna något oklara angivelse är tillräcklig och att
berörda utskott i samförstånd skall kunna lösa eventuellt uppkommande
fördelningsproblem. Erfarenheterna från civilutskottets arbete visar att
liknande gränsdragningsproblem av motsvarande svårighetsgrad regelmässigt
kunnat lösas utan konflikter.

I motion 19 (s, m, c, fp, vpk) tas upp frågan om att ändra benämningen på
civilutskottet. Motionärerna anför att utskottet bör ges ett namn som innebär
en anknytning till bostadsdepartementets verksamhetsområde bl. a. därför
att detta departement inom regeringens kansli även i fortsättningen kommer
att vara utskottets huvudsakliga ”uppdragsgivare” och då det kommande
civildepartementet endast till mindre del torde komma att ha ärenden som i
riksdagen bereds av civilutskottet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att civilutskottet bör byta
namn. I motionen förordas namnet bostadsutskottet. Liksom motionärerna
är utskottet medvetet om att detta namn inte fullständigt täcker utskottets
ämnesområde. För att få en benämning som är mera heltäckande torde en
namnkombination bli nödvändig. Även om en namnkombination skulle ge
en bättre uppfattning om utskottets beredningsområde vill utskottet inte
förorda denna lösning; inte heller ett namn bestående av två led skulle vara
heltäckande. Även andra skäl talar mot ett sammansatt namn. I valet mellan
olika namn delar utskottet på nu anförda skäl motionärernas uppfattning.

Civilutskottet förordar sålunda att konstitutionsutskottet för riksdagen
föreslår att civilutskottet fr. o. m. 1983/84 års riksmöte byter namn till
bostadsutskottet.

Frågan om personalsituationen inom utskottet har inte lett till något förslag
från kommittén. Civilutskottet vill dock i detta sammanhang notera att
senaste förstärkning av utskottskansliet beslöts utan hänsyn till eventuellt
vidgade uppgifter. Huruvida en överflyttning av energifrågorna till civilutskottet
kommer att innebära personalökning inom utskottets kansli kan inte
nu avgöras. Kommande erfarenheter får avvaktas innan i första hand
tillfälliga förstärkningar aktualiseras.

Vissa personalfrågor beträffande civilutskottet berörs också i bilaga till
kommittéförslaget (s. 48). Dessa frågor bör lösas innan riksdagen flyttar till
Helgeandsholmen och nuvarande personalunion med finansutskottet bryts

CU 1982/83: ly

3

av lokalhänsyn. De har aktualiserats av kansliet i särskild skrivelse till
riksdagens förvaltningskontor den 14 oktober 1982.

Stockholm den 27 oktober 1982

På civilutskottets vägnar
OSKAR LINDKVIST

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s),
Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Margareta
Palmqvist (s), Rune Evensson (s), Nils Nordh (s), Bengt-Ola Ryttar (s) och
Kerstin Andersson (c).

GOTAB 72844 Stockholm 1982

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.