yttr 1982/83 au5y y

Yttrande 1982/83:au5y

AU 1982/83:5 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1982/83:5 y

över proposition 1982/83:92 om bryggeribranschens fortsatta utveckling
jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1982/83:92 om bryggeribranschens fortsatta utveckling
jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna 1982/

83:2232-2239.

Bakgrund

Den svenska maltdryckskonsumtionen har minskat kraftigt sedan mitten
av 1970-talet. Den avgörande orsaken till denna utveckling är att konsumtionen
av öl av klass Il-typ drastiskt sjönk efter mellanölsförbudet år 1977.
Läskedryckskonsumtionen har däremot varit relativt jämn under perioden.

Den svenska malt- och läskedryckskonsumtionen täcks till största delen
genom inhemsk produktion. En växande andel har dock på senare tid
kommit att tillgodoses genom import.

Antalet tillverkningsenheter inom malt- och läskedrycksindustrin har
minskat kraftigt. Antalet anställda i branschen har mer än halverats sedan år
1965. Utvecklingen sedan år 1965 redovisas i följande tabell.

Antal anställda och tillverkningsenheter inom malt- och läskedrycksindustrin
under perioden 1965-1981

År	Antal anställda	Antal arbets-ställen
1965	7 600	218
1970	6 600	164
1975	5 100	87
1980	3 800	39
1981	3 600	36

Lagrade maltdrycker tillverkas f. n. i 16 anläggningar, varav fem tillhör
Prippskoncernen, två Wårby Bryggerier, tre Till-bryggerierna samt två
Grängesbergs bryggerier. Härtill kommer fyra mindre bryggerier.

Prippskoncernen har en mycket dominerande ställning på den svenska
marknaden och svarade under 1981 för ca 70 % av den svenska maltdrycksförsäljningen.

Läskedryckstillverkning sker vid flertalet av anläggningarna för maltdryckstillverkning.
Dessutom finns ca 20 anläggningar för enbart läske1
Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 5 y

AU 1982/83:5 y

2

dryckstillverkning, de flesta med en relativt begränsad produktionsvolym.

Kännetecknande för branschen i dag är en betydande överkapacitet.
Produktionskapaciteten måste därför reduceras ytterligare, och av propositionen
framgår att bryggerier under senare tid lagts ned eller kommer att
läggas ned i Arboga, Nässjö, Borås, Torsby, Tingsryd och Gällivare.

I sammanhanget kan nämnas att även mälterikapaciteten f. n. är
överdimensionerad. I dag finns ett av Pripps helägt mälteri och ett mälteri,
Nord-Malt AB i Söderhamn, med Pripps som delägare.

Som tidigare har nämnts har Prippskoncernen en dominerande ställning
inom den svenska malt- och läskedrycksindustrin. Staten trädde in som ägare
i AB Pripps Bryggerier år 1975 med en ägarandel av 60 %. År 1979, då
Bryggeriinvest AB bildades, ökades den statliga ägarandelen till 75 %.
Resterande 25 % av aktierna ägs numera av Volvo AB.

Mellan de båda bolagen har förts förhandlingar som syftat till att åtgärda
den stora överkapacitet som trots vidtagna åtgärder ännu finns i branschen.
Bl. a. har konstaterats att betydande kostnadsbesparingar kan göras genom
att utnyttja stordriftsfördelar i både produktions- och distributionsleden. En
viktig utgångspunkt har också varit att utforma förslagen så att en
konkurrenssituation bevaras för att garantera fortsatt vitalitet i branschen.

Propositionen

I propositionen framhålls att risken är överhängande för att en okontrollerad
utslagning av bryggerier kan komma att ske om inga åtgärder vidtas. En
sådan utveckling skulle inte stå i överensstämmelse med riksdagens beslut att
den nödvändiga omstruktureringen av bryggeribranschen skall ske i för
samhället acceptabla former. Det är mot denna bakgrund angeläget att
förutsättningar skapas för en konkurrenskraftig svensk bryggerinäring.

Propositionens förslag - som ansluter till den handlingsplan Brygginvest
och Pripps gemensamt lagt fram - innebär följande.

Huvudparten av de svenska bryggerierna förs samman under ett bolag.
Detta bolag skall sedan inom ramen för en sammanhållen produktions- och
distributionsstruktur verka för att förutsättningar skapas för en intern
konkurrens i marknadsledet mellan de företag som ingår i organisationen.
Förslaget anses bl. a. öppna möjligheter att vidareutveckla en stark
bryggerikoncern som kan få en position på den internationella marknaden
och ge naturliga förutsättningar för att långsiktigt trygga sysselsättningen för
branschen i Sverige. Det förutsätts att även andra maltbryggerier skall kunna
ansluta sig till det nya moderbolaget om de så önskar.

För att underlätta den nödvändiga omstruktureringen inom bryggeribranschen
föreslås att en särskild stiftelse bildas. Denna bör enligt förslaget
tillföras medel som kan tas i anspråk för att underlätta att alternativ
sysselsättning skapas vid berörda orter och företag. Medel för sådana

AU 1982/83:5 y

3

ändamål finns i dag i form av fonderade vinstmedel hos Brygginvest. I
propositionen föreslås att 30 milj. kr. av dessa medel skall avskiljas från
Brygginvest och överföras till den särskilda stiftelsen i samband med
samgåendet mellan Brygginvest och Pripps.

Det framhålls i propositionen att anpassningen av kapaciteten till
efterfrågan inom branschen måste ske på ett sätt som är socialt acceptabelt.
Det nya moderbolaget förutsätts därvid även framdeles ha ett betydande
ansvar för de sysselsättningsmässiga konsekvenserna av den kommande
strukturanpassningen. Stiftelsen och det nya bolaget bör därför gemensamt
arbeta för att erforderliga förändringar kan ske på ett planmässigt sätt. Det
bör enligt propositionen också ankomma på det nya bolaget att inom den
egna organisationen söka skapa annan sysselsättning för den berörda
personalen. Detta bör bl. a. kunna ske inom ramen för den diversifiering av
verksamheten som redan påbörjats inom Pripps och som torde komma att
fortsätta inom ramen för den nya bryggerikoncernen. Slutligen i detta
sammanhang anförs att stiftelsen å sin sida också skall verka för att underlätta
de sysselsättningsproblem som kan uppstå vid strukturförändringar inom
bryggerier utanför den föreslagna bolagsbildningen.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts åtta motioner.

I motionerna 2232 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), 2233 av
Christer Eirefelt (fp) och Hugo Bergdahl (fp) och 2234 av Arne Fransson
m. fl. (c) yrkas avslag på propositionens förslag. I motion 2232 föreslås i
stället en avveckling av Brygginvests verksamhet och en försäljning av
statens aktieinnehav i Pripps. Motionärerna avvisar också förslaget om den
särskilda stiftelsen. De problem på arbetsmarknaden som uppstår bör lösas
med de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel som står till buds. I
motion 2233 begärs att ett konkurrensalternativ skapas, där de nu fristående
bryggerierna ges bättre förutsättningar. Slutligen förs i motion 2234 fram
krav på dels riktlinjer för en privatisering av Pripps, dels en tryggad
differentierad företagsstruktur inom bryggeribranschen.

Bo Södersten m. fl. (s) framhåller i motion 2238 bl. a. att konkurrensen
inom branschen måste finnas kvar och att Pripps bör skötas efter sunda
företagsekonomiska principer. Enligt motionärerna är det inte välmotiverat
att sträva efter att inordna de fristående bryggerierna under ett gemensamt
bolag. Även i motion 2235 av Marianne Stålberg m. fl. (s) påtalas vikten av
en sund konkurrens inom näringen. Motionärerna pekar bl. a. på Tillbryggeriernas
betydelse för sysselsättningen i Östersunds kommun och framhåller
att de mindre bryggerierna bör bevaras. En total nedläggning av de
mindre bryggerierna skulle enligt motionen f. ö. inte ens minska överkapaciteten
till hälften. En neddragning bör därför huvudsakligen ske inom
Prippskoncernen.

AU 1982/83:5 y

4

Jörn Svensson m. fl. (vpk) anser i motion 2236 att det är tveksamt med ett
fortsatt samarbete inom branschen mellan staten och AB Volvo. I vart fall
anser man att det samarbetet inte får medverka till att fler bryggerier slås ut.
Bl. a. talar regional- och sysselsättningspolitiska skäl för att de mindre
bryggerierna inte skall slås ut. Motionärerna pekar även på att större hänsyn
bör tas till den regionala försörjningen av branschens produkter.

I motionerna 2237 av Lars Svensson m. fl. (s) och 2239 av Olle Östrand
m. fl. (s) yrkas bl. a. att Nord-Malt AB i Söderhamn skall tillförsäkras en
rimlig andel av maltleveranserna. I sammanhanget framhålls detta företags
betydelse för sysselsättningen i Söderhamns kommun. I motion 2237 anförs
även att målsättningen bör vara en fortsatt fri konkurrens mellan oberoende
bryggeriföretag.

Utskottet

Den svenska bryggerinäringen har sedan flera år haft en betydande
överkapacitet. Trots nedläggningar eller sammanslagningar av bryggerier
med stora personalinskränkningar som följd, kvarstår problemen. En
fortsatt anpassning av produktionskapaciteten till befintlig efterfrågan anses
därför vara nödvändig.

Det är mot denna bakgrund förslaget i propositionen skall ses om dels ett
gemensamt bolag för huvudparten av de svenska bryggerierna, dels en
särskild stiftelse för att underlätta att alternativ sysselsättning skapas vid
berörda orter och företag. Förslaget har, som framgår av motionsreferaten
ovan, fått ett blandat mottagande.

Det är arbetsmarknadsutskottets uppgift att i detta sammanhang ta upp
frågan om de sysselsättnings- och regionalpolitiska konsekvenserna av en
fortsatt omstrukturering inom bryggeribranschen. Utskottet avstår följaktligen
från att ta ställning i huvudfrågan, nämligen om det föreslagna
gemensamma bolaget bör komma till stånd.

Av avgörande betydelse utifrån de aspekter arbetsmarknadsutskottet har
att beakta är därvid huruvida eventuella förändringar i sysselsättningen sker i
större kommuner med ett väl differentierat näringsliv eller i mindre
kommuner med begränsade möjligheter till alternativ sysselsättning. Som
framgår av propositionen har beslut redan fattats om nedläggning av
bryggerierna i t. ex. Torsby och Gällivare. Dessa kommuner tillhör sedan
lång tid de mest problemfyllda kommunerna i riket. De ingår mot denna
bakgrund i stödområde, Gällivare i stödområde A och Torsby i stödområde
B. Utifrån strikt sysselsättnings- och regionalpolitiska utgångspunkter
skulle utskottet därför ha förordat att andra bryggerier än de här nämnda
hade valts ut för nedläggning. Detta synsätt gäller självfallet även för övriga
kommuner med stora problem på arbetsmarknaden som kan bli aktuella i
sammanhanget. Samtidigt är arbetsmarknadsutskottet medvetet om att även
andra argument måste vägas in i sammanhanget.

AU 1982/83:5 y

5

Utskottet vill med hänvisning till vad som ovan sagts ansluta sig till vad som
anförs i vissa motioner om betydelsen av att sysselsättnings- och regionalpolitiska
skäl bör vägas in under det fortsatta arbetet med en strukturell
anpassning inom bryggerinäringen.

Som framhålls i propositionen är det viktigt att anpassningen sker på ett
sätt som är socialt acceptabelt. Den föreslagna stiftelsen bör - om den
kommer till stånd - få betydelse när det gäller att skapa alternativ
sysselsättning för den personal som berörs. Förslaget härom tillstyrks därför
av utskottet. Slutligen vill utskottet stryka under vad som anförs i
propositionen om det föreslagna moderbolagets ansvar för de sysselsättningsmässiga
konsekvenserna av den kommande strukturanpassningen.

Stockholm den 21 april 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Erik Johansson (s), Anders Högmark (m),
Marianne Stålberg (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner (s), Gustav Persson
(s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Börje
Hörnlund (c), Christer Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo Nilsson (s) och
Alexander Chrisopoulos (vpk).

Avvikande mening

Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Börje Hörnlund (c) och Håkan
Stjernlöf (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Den
svenska” och på s. 5 slutar ”kommande strukturanpassningen” bort ha
följande lydelse:

Den svenska bryggerinäringen har f. n. en betydande överkapacitet. Det
är mot denna bakgrund nödvändigt att initiativ tas för att komma till rätta
' med problemen. Det förslag som föreligger i propositionen om bl. a. ett nytt
gemensamt bolag för huvudparten av de svenska bryggerierna inger
emellertid mycket starka betänkligheter. Det finns en uppenbar risk för att
regeringens förslag - om det genomförs - bl. a. för med sig att konkurrenssituationen
inom näringen ytterligare försämras och för att de i dag fristående
bryggerierna slås ut. Förslaget skulle följaktligen - utöver de näringspolitiska
- även få allvarliga sysselsättnings- och regionalpolitiska konsekvenser. I
motioner från moderata samlingspartiet (2232), centerpartiet (2234) och
folkpartiet (2233) har därför yrkats avslag på propositionen. I de motionerna
har anvisats andra vägar som ger bättre förutsättningar för branschens
utveckling och därmed också för sysselsättningen. Propositionen bör alltså -

AU 1982/83:5 y

6

mot bakgrund av det anförda - avslås.

Arbetsmarknadsutskottet utgår slutligen ifrån även att sysselsättnings- och
regionalpolitiska aspekter vägs in i samband med kommande beslut om
neddragning av bryggerikapaciteten.

Särskilt yttrande

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Det förslag om den svenska bryggeribranschens fortsatta utveckling som
regeringen lagt fram i proposition 1982/83:92 inger vissa betänkligheter. I vår
partimotion 2236 har vi bl. a. framhållit att det är väsentligt att statens
ägarintresse utövas från en självständig position, och det faktum att det finns
kvar privata storföretagsengagemang i branschen utgör enligt vpk:s mening
knappast något skäl att göra en ny bolagsbildning i form av ett partnerföretag
mellan detta och staten. Ett minimikrav anser vi därför vara, att sådana
formationer inte blir redskap för en strävan att slå ut fler lokala bryggerier än
vad som redan skett.

En koncentration till allt färre enheter inom skilda delar av livsmedelsindustrin
medför bestämda försörjnings- och beredskapspolitiska nackdelar.
Större hänsyn till den regionala försörjningen med livsmedel är motiverad.
Denna allmänna princip bör enligt vår mening gälla även bryggeriindustrins
basvaror och färdiga produkter. Slutligen talar även regional- och sysselsättningspolitiska
skäl för att inte de mindre bryggerierna skall slås ut. Frågan om
det föreslagna nya gemensamma bolaget behandlas i näringsutskottet. Jag
vill hänvisa härtill.