yttr 1982/83 au3y y
Yttrande 1982/83:au3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
AU 1982/83:3 y
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1982/83:3 y
om samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att
yttra sig över
dels de till proposition 1982/83:3 fogade förslagen till lagar om ändringar i
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd samt den med anledning av propositionen
väckta motionen 1982/83:42 av Sven Aspling m. fl. (s),
dels den under allmänna motionstiden, 1982 väckta motionen 1981/82:294
av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser förmåner vid arbetslöshet.
Lagändringsförslagen
Enligt 17 kap. 4 § lagen om allmän försäkring skall avdrag göras på
pensionsbelopp bl. a. när den pensionsberättigade har uppburit ersättning
från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd för samma tid som
pensionsbeloppet avser. I 37 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och 38 §
lagen om kontant arbetsmarknadsstöd hänvisas därför till att pension i vissa
fall skall minskas med dessa arbetslöshetsersättningar enligt föreskrifterna i
det nämnda lagrummet i lagen om allmän försäkring.
Med propositionens förslag flyttas de nuvarande avräkningsbestämmelserna
i 17 kap. 4 § lagen om allmän försäkring till 17 kap. 1 §. Med anledning
härav föreslås vissa följdändringar i de båda aktuella paragraferna i lagarna
om arbetslöshetsförsäkring och om kontant arbetsmarknadsstöd.
Det är emellertid inte bara fråga om en teknisk omredigering av 17 kap.
lagen om allmän försäkring. Gällande regler i detta kapitel om avräkning på
sådana ersättningar som betalas ut retroaktivt föreslås bli ersatta av en
allmän och mer heltäckande avräkningsregel i den nya 1 §. I propositionen
sägs att de nuvarande reglerna är mycket detaljerade och svåröverskådliga.
Den nya regeln anses kunna leda till en väsentlig förenkling.
I och för sig kan det inte resas någon invändning mot att man inför en regel
som skall hindra att en person på icke åsyftat sätt får dubbla ersättningar till
följd av att den ena ersättningen betalas ut retroaktivt. Det sätt varpå den nya
regeln utformats och de motivuttalanden som görs i propositionen kritiseras
emellertid i motion 42 av Sven Aspling m. fl. (s).
Den nya regeln avses som nämnts vara ”heltäckande”. I propositionen
anges vissa situationer där avräkningar bör göras. Exemplifieringen är dock
inte fullständig och detta är inte ens avsett. I stället överlåts åt myndigheterna
1 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 3 y
AU 1982/83:3 y
2
att se till syftet med olika bidrag och med ledning av en prövning av det slaget
avgöra om bidragen skall utgå samtidigt. Som framhålls i motionen får man
därmed en samordning av bidrag som mer grundas på skälighetsprövning än
lagprövning. Detta är inte invändningsfritt från rättssäkerhetssynpunkt.
Liksom motionärerna anser arbetsmarknadsutskottet att det är angeläget
att de påtalade oklarheterna undanröjs innan riksdagen tar slutlig ställning
till lagförslagen. Utskottets slutsats blir därmed att propositionens förslag till
följdändringar i 37 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och 38 § lagen om
kontant arbetsmarknadsstöd kan godtas endast under förutsättning att
socialförsäkringsutskottet finner det möjligt att göra den i motionen begärda
omarbetningen av bl. a. den nya avräkningsregeln i 17 kap. 1 § lagen om
allmän försäkring.
Det bör tilläggas att propositionens förslag också innebär att 37 och 38 §§ i
de ovan nämnda lagarna tillförs hänvisningar till 6 kap. 7 § lagen om
arbetsskadeförsäkring. Dessa hänvisningar synes sakna någon funktion.
Propositionens övriga förslag avser bl. a. vidgade möjligheter att kvitta ett
bidrag mot ett annat. I 36 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd finns en
kvittningsregel. Den innebär att om någon ålagts att betala tillbaka belopp
som felaktigt utgått på grund av stödmottagarens vållande så kan vid en
senare utbetalning av stödet ett skäligt belopp innehållas i avräkning på vad
som tidigare har betalats ut för mycket. Det föreslås nu i propositionen att
denna kvittningsregel byggs ut med en generell regel som gör det möjligt att
kvitta kontant arbetsmarknadsstöd mot ersättningar enligt andra författningar
i de fall de allmänna försäkringskassorna ålagt stödmottagarna att betala
tillbaka vad de uppburit för mycket av det senare slaget av ersättningar. I
propositionen illustreras det sagda med att det skall bli möjligt att göra
avräkning på kontant arbetsmarknadsstöd om någon är återbetalningsskyldig
för t. ex. sjukpenning. Det kan tilläggas att det inte är aktuellt att införa
motsvarande kvittningsmöjligheter i arbetslöshetsförsäkringen.
Den nya kvittningsregeln motsvaras av ett föreslaget nytt tillägg till 20 kap.
4 § lagen om allmän försäkring. Med hänsyn till detta samband anser
arbetsmarknadsutskottet att det aktuella tillägget till 36 § lagen om kontant
arbetsmarknadsstöd blir beroende av om socialförsäkringsutskottet, eventuellt
med ändring, finner sig kunna godta tillägget till 20 kap. 4 § lagen om
allmän försäkring.
Motion 294
I motionen begärs ett uttalande av riksdagen av innebörd att sociala
förmåner skall utgå oavsett arbetstidens längd och att regeringen i enlighet
därmed skall lägga fram förslag om ändring i tillämpliga lagar. Motionärerna
anför som motivering att kvinnor som inte kan få mer arbete än några få
timmar i veckan drabbas dubbelt. Dels kan de alltså inte få mer arbete, dels
AU 1982/83:3 y
3
får de inte del av de sociala förmåner som tillkommer andra arbetstagare.
Den lagstiftning som genom motionskravet aktualiseras inom arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde är lagen om arbetslöshetsförsäkring och
lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Båda lagarna förutsätter en minsta
arbetstid av tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt 17 timmar i veckan.
Bakom detta ligger tanken att ersättningsrätten bör grundas på en
någorlunda fast anknytning till arbetsmarknaden.
Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-utredningen)
förordade i sitt förslag till nytt försäkringssystem (SOU 1978:45) att man
bibehåller kravet på en minsta veckoarbetstid, låt vara sänkt till 15 timmar.
Utredningen pekade därvid bl. a. på att man inte kan undgå att ta hänsyn till
vad som gäller inom de s. k. avtalsförsäkringarna om t. ex. avgångsbidrag.
För dessa gäller en minsta arbetstid, vanligen 16 timmar.
Motionskravet innebär en långtgående förändring i de principer som ligger
till grund för ersättningarna vid arbetslöshet. Med hänsyn härtill och till vad
ovan anförts är utskottet inte berett att på grundval av motionen tillstyrka en
förändring av det slaget.
Stockholm den 8 februari 1983
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND
Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Karin Andersson (c), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Arne
Fransson (c), Lahja Exner (s), Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg (vpk),
Gustav Persson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson
(s) och Barbro Nilsson i Visby (m).
Avvikande mening
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av yttrandet om motion 294 som
börjar ”Motionskravet innebär” och slutar ”det slaget” bort ha följande
lydelse:
De nuvarande villkoren för ersättningar vid arbetslöshet fastställdes i
början av 1970-talet. Under tiden därefter har deltidsarbetet vuxit kraftigt i
omfattning. Det kan diskuteras om denna utveckling varit till fördel. Rent
faktiskt innebär den att många arbetstagare - i regel kvinnor - tvingas
acceptera endast ett begränsat antal arbetstimmar per vecka. Så länge man
har den situation som råder får man ta konsekvensen härav när det gäller de
förmåner som är kopplade till en anställning och låta dessa utgå oavsett
AU 1982/83:3 y
4
arbetstidens längd. Om statsmakterna tar initiativ till förändringar i den
riktningen när det gäller de i lag fastställda förmånerna bör detta rimligen
leda till en motsvarande omprövning av villkoren för de försäkringar och
förmåner som gäller enligt avtal.
Det ovan anförda innebär att utskottet för sin del biträder motion 294 i den
remitterade delen beträffande villkoren för arbetslöshetsersättningar.
minab/gotab Stockholm 1983 73649
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.