yttr 1982/83 au2y y

Yttrande 1982/83:au2y

AU 1982/83:2 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1982/83:2 y

om riksdagens utskottsorganisation

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att
yttra sig över förslag (1981/82:22) från riksdagens utskottskommitté om
riksdagens utskott jämte motioner. Arbetsmarknadsutskottet har beslutat
att avge följande yttrande och tar därvid upp till behandling de motioner som
direkt berör arbetsmarknadsutskottet och dess verksamhetsområde, nämligen
motionerna 1981/82:691, 1981/82:2533, 1981/82:2534 och 1981/
82:2536.

Sammanfattning

I yttrandet tillstyrker utskottet motionsyrkanden om att beredningen av de
arbetsmiljöfrågor som nu handhas av socialutskottet överförs till arbetsmarknadsutskottet.
Utskottet konstaterar att de invandrarfrågor som inte
rör sysselsättningsåtgärder för invandrare inte har samma anknytning till
arbetsmarknadsutskottets huvudfrågor som tidigare samt att dessa mot den
bakgrunden kan överföras från arbetsmarknadsutskottet till annat lämpligt
utskott.

Utskottskommittén

Kommittén konstaterar att ärendefördelningen mellan utskotten i huvudsak
stämmer överens med departementsindelningen. Av utredningen
framgår vidare att ärendefördelningen mellan utskotten, sett ur departementens
synvinkel, i huvudsak är ändamålsenlig. Förekommande gränsdragningsproblem
löses enligt rapporten genom förhandlingar mellan utskottspresidier
eller kanslichefer. Enligt kommitténs mening måste emellertid
vissa ändringar göras i den nuvarande ärendefördelningen. Till en del hänger
detta samman med den alltför stora arbetsbördan hos ett par utskott.
Kommitténs förslag på detta område berör emellertid inte arbetsmarknadsutskottet.

Kommittén behandlar särskilt finansutskottets möjligheter att fungera
som samordnare mellan övriga utskott i ekonomiska frågor och konstaterar
därvid att inrättandet i sådant syfte av ett överutskott strider mot den tanke
som låg bakom den nya utskottsorganisationen med sinsemellan jämställda

1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 2 y

ALI 1982/83:2 y

2

utskott. Något förslag med denna innebörd läggs därför inte fram. Ett förslag
om att inrätta ett särskilt budgetkontor vid finansutskottet avvisas av
kommittén.

Motionerna

1981182:691 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att tilläggsbestämmelsen 4.11.1
riksdagsordningen från den 1 juli 1982 skall ha följande såsom Motionärernas
förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Utskott sammanträder av talmannen.

Personlig kallelse skall utgå till Personlig kallelse skall utgå till
samtliga ledamöter och suppleanter. samtliga ledamöter och suppleanter.

Kallelse bör om möjligt anslås i Kallelse skall anslås i riksdagens

riksdagens lokaler senast klockan 18 lokaler, om möjligt före klockan 18

dagen före sammanträdet och införas dagen före sammanträdet,

i en eller flera dagliga tidningar.

1981/82:2533 av Eric Enlund m. fl. (fp, s, m, c)

I motionen yrkas att riksdagen tillsätter en utredning som ser över
beslutsprocessen i större ekonomiska frågor i riksdagen.

1981/82:2534 av Karin Israelsson m. fl. (c, fp, m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget att flytta beredningen av ärenden
rörande hälso- och sjukvård från socialutskottet till socialförsäkringsutskottet,

2. att riksdagen beslutar att socialutskottet skall bereda ärenden om
alkoholpolitiken,

3. att riksdagen - under förutsättning att socialförsäkringsutskottet anses
behöva tillföras ytterligare en ärendegrupp - beslutar att ärenden rörande
arbetsmiljö flyttas från socialutskottet till arbetsmarknadsutskottet och
ärenden rörande invandrare och utlännings- och medborgarskapslagstiftning
flyttas från arbetsmarknadsutskottet till socialförsäkringsutskottet.

1981182:2536 av Sten Svensson (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att till arbetsmarknadsutskottet
överföra de arbetsmiljöärenden som f. n. bereds av socialutskottet.

Utskottet

Frågan om ärendefördelningen mellan riksdagens utskott har övervägts i
skilda sammanhang alltsedan den nu gällande utskottsorganisationen kom

AU 1982/83:2 y

3

till stånd i samband med enkammarriksdagens införande år 1970. Att denna
fråga diskuterats vid flera tillfällen under dessa år hänger främst samman
med de förändringar som successivt sker av skilda ämnesområdens aktualitet
och omfattning. Till följd härav har bl. a. arbetsbelastningen utskotten
emellan blivit mer ojämn än vad som från början var tänkt.

I detta sammanhang behandlas vissa förslag till ändrad ärendefördelning
mellan utskotten som lagts fram av riksdagens utskottskommitté jämte
motioner med anledning därav.

Som kommittén framhåller stämmer departementsindelningen och ärendefördelningen
mellan utskotten i huvudsak överens. Det finns emellertid
avvikelser, och dessa tenderar att öka till följd av de ändringar som tid efter
annan sker i departementsindelningen. Utskottet finner det naturligt att
departementsindelningen emellanåt ses över. Ärendefördelningen mellan
utskotten har varit mera stabil än departementsindelningen. Detta är enligt
utskottets mening en naturlig följd av att behövlig kunskap snabbt kan
omfördelas mellan departementen men tar förhållandevis lång tid att bygga
upp inom utskotten. En eventuell omfördelning av arbetsuppgifter mellan
utskotten måste därför ske på ett långsiktigt sätt och med en klar uppfattning
om vilka huvudfrågor som resp. utskott skall hantera snarare än arbetsbelastningen
i vissa utskott.

Arbetsmarknadsutskottet handhar f. n. flertalet av de frågor som rör
arbetsmarknaden och arbetslivets villkor. Regionalpolitiken - som främst
har sysselsättningspolitiska motiv - har ett starkt samband med dessa frågor
och utgör därmed också naturligen ett huvudämne för utskottet. Arbetsmiljöfrågoma
som på många sätt kan bli avgörande för såväl den kvantitativa
som kvalitativa utvecklingen på arbetsmarknaden tillhör emellertid i
huvudsak inte utskottets ansvarsområde.

I motionerna 2534 av Karin Israelsson m. fl. (c, fp, m) och 2536 av Sten
Svensson (m) föreslås att arbetsmiljöfrågorna flyttas från socialutskottet till
arbetsmarknadsutskottet. En sådan överföring behandlas inte i kommitténs
förslag men har i andra sammanhang diskuterats flera gånger sedan
tillkomsten av den nuvarande utskottsorganisationen. I den utredning om
riksdagsarbetets planering (Förs. 1975/76:15) som redovisades år 1976
framhölls att man var medveten om att uppdelningen av arbetsmiljöfrågorna
på två utskott kan medföra problem och att det finns mycket som talar för att
riksdagen i det aktuella hänseendet tillämpar samma indelning som i
regeringens kansli. Man ansåg emellertid att det fanns andra faktorer som
gjorde att en omfördelning då inte borde genomföras. Socialutskottet hade
handlagt den första etappen i en stor reform på arbetsmiljölagstiftningens
område. Kommittén ansåg det därför lämpligt att utskottet fick bereda även
den andra etappen av lagstiftningsarbetet. Så har nu skett. Det är därför
arbetsmarknadsutskottets uppfattning att man nu ånyo bör pröva frågan om
vilket utskott som skall bereda arbetsmiljöfrågoma.

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning finns det starka sakliga

AU 1982/83:2 y

4

samband mellan de arbetsmiljöfrågor som socialutskottet bereder, dvs.
arbetarskydd, arbetstid och semester, och de övriga arbetslivsfrågor som
arbetsmarknadsutskottet har ansvar för. Som exempel på detta kan följande
anföras.

I arbetsmiljölagen (1977:1160), som bereds av socialutskottet, tas upp
t. ex. frågor om beskaffenhet och placering av maskiner, arbetsredskap och
tekniska anordningar. Införande av ny teknik och arbetets organisation är å
andra sidan huvudfrågor för de anställdas medinflytande enligt medbestämmandelagen
(1976:580) som tillhör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.
Villkoren för införande av ny teknik är dessutom av stor
betydelse för sysselsättningsutvecklingen - arbetsmarknadsutskottets
huvudfråga. Arbetsplatsens utformning styrs av arbetsmiljölagens regelsystem
och har direkt betydelse för insatserna rörande arbetsanpassning för
handikappade som arbetsmarknadsutskottet svarar för. I arbetsmiljölagen
föreskrivs en organiserad skyddsverksamhet med bl. a. skyddskommittéer
vid arbetsställen med minst femtio arbetstagare. Till arbetsmarknadsutskottets
ansvarsområde hör anpassningsgrupperna som arbetar med frågor som
har nära samband med skyddskommittéerna men med utgångspunkt närmast
i främjandelagen (1974:13). Utredning pågår om samordning mellan
skyddskommittéernas och anpassningsgruppernas verksamheter. I arbetsmiljölagen
föreskrivs skyddsombud men dessa ombuds arbetsvillkor styrs till
stor del av förtroendemannalagen (1974:358) som tillhör de frågor som
bereds av arbetsmarknadsutskottet.

Arbetstidsfrågor behandlas av socialutskottet (arbetstidslagen 1982:673)
medan frågan om inrättande av deltidstjänster handhas av arbetsmarknadsutskottet.
I sammanhanget bör erinras om att en sänkning av arbetstiden
under senare tid har diskuterats som ett sätt att reducera arbetslösheten.
Enligt arbetsmarknadsutskottets synsätt ter det sig naturligt att frågor som
rör avvägningen mellan arbetstidens längd och sysselsättningens omfattning
behandlas i arbetsmarknadsutskottet och inte i socialutskottet. Slutligen kan
konstateras att socialutskottet bereder semesterfrågor medan ledighetsfrågor
i övrigt hanteras inom arbetsmarknadsutskottet.

Av det anförda framgår att det finns mycket starka samband mellan de
arbetsmiljöfrågor som socialutskottet nu ansvarar för och de sysselsättningspolitiska
frågor som arbetsmarknadsutskottet bereder.

Arbetsmarknadsutskottet har svårt att bedöma styrkan i de samband som
kan finnas mellan arbetsmiljöfrågorna och de andra frågor som behandlas
inom socialutskottet, kanske främst sjuk- och hälsovårdsfrågor, men noterar
att kommittén föreslagit att dessa frågor skall beredas i skilda utskott. Lika
väl som det är möjligt att enligt kommittén skilja dessa frågor åt genom att
flytta sjukvårdsfrågorna till socialförsäkringsutskottet borde det vara möjligt
att sära dem genom att föra arbetsmiljöfrågorna till arbetsmarknadsutskottet.

Mot bakgrund av den redogörelse utskottet här lämnat tillstyrker utskottet

AU 1982/83:2 y

5

yrkandena i motionerna 2534 och 2536 om att arbetsmiljöfrågoma överförs
från socialutskottet till arbetsmarknadsutskottet.

Skulle det bedömas som olämpligt att nu föra över alla arbetsmiljöfrågor
till arbetsmarknadsutskottet vill utskottet understryka vikten av att i varje
fall arbetstidsfrågorna flyttas över med hänsyn till dessa frågors centrala
betydelse för sysselsättningens utveckling och därmed för den framtida
sysselsättningspolitiken. En sådan överflyttning borde då ses som ett första
steg i en långsiktig plan som syftar till att koncentrera centrala arbetslivsfrågor
till arbetsmarknadsutskottet.

Samtidigt med detta ställningstagande vill utskottet framhålla att nuvarande
personella resurser inom arbetsmarknadsutskottets kansli inte räcker
till för ett övertagande av arbetsmiljöfrågorna i sin helhet. Mot denna
bakgrund har utskottet övervägt möjligheten av att föra över något annat
ämnesområde från arbetsmarknadsutskottet till annat utskott.

Ett förslag i det syftet förs fram i motion 2534, i vilken föreslås, förutom att
arbetsmiljöfrågorna skall överföras till arbetsmarknadsutskottet, att frågor
rörande invandrare samt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen
flyttas från arbetsmarknadsutskottet till socialförsäkringsutskottet.

Arbetsmarknadsutskottet vill först konstatera att sysselsättningsåtgärderna
för invandrare är en integrerad del av arbetsmarknadspolitiken. En
betydande del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är inriktade på
invandrarna. Av t. ex. antalet elever i arbetsmarknadsutbildning var under
budgetåret 1981/82 ca en fjärdedel invandrare. Den nära anknytningen
mellan sysselsättningsåtgärder för invandrare och arbetsmarknadspolitiken i
övrigt gör att hithörande frågor inte kan överlåtas på annat utskott.

När det gäller sambandet mellan invandrarfrågorna i övrigt och arbetsmarknadsutskottets
huvudfrågor vill utskottet anföra följande. Den utomnordiska
invandringen beror till stor del på resultatet av internationella
åtaganden, bl. a. rätt för flyktingar att få en fristad och för familjer att
återförenas och har alltså humanitära motiv. Detta slags invandring har en
annan form av anknytning till de arbetsmarknadspolitiska frågorna än den
rena arbetskraftsinvandringen, t. ex. den nordiska invandringen. Ett förslag
(Ds A 1981:11) att föra över ansvaret för flyktingverksamheten från
arbetsmarknadsstyrelsen till statens invandrarverk den 1 juli 1983 bereds
f. n. inom regeringen.

Mot den angivna bakgrunden har utskottet stannat för att beredningen av
utlänningslagen och medborgarskapslagen - för att uppnå utjämning av
arbetsbelastningen vid arbetsmarknadsutskottet i samband med ett övertagande
av arbetsmiljöfrågorna - bör kunna överlämnas till annat utskott.
Detsamma gäller anslagsfrågor avseende statens invandrarverk samt särskilda
åtgärder för flyktingar och invandrare.

Det saknas i kommitténs redogörelse en analys av sambanden mellan de
olika frågor som behandlas av de skilda utskotten. Arbetsmarknadsutskottet
saknar därför underlag för att bedöma vilket utskott som lämpligen bör ta

AU 1982/83:2 y

6

över behandlingen av invandrarfrågor. I det fall konstitutionsutskottet
tillstyrker utskottets förslag på denna punkt, får det därför ankomma på
konstitutionsutskottet att avgöra vilket annat utskott som lämpligen bör ta
över behandlingen av nyss nämnda frågor.

Om invandrarfrågorna förs bort från arbetsmarknadsutskottet och arbetsmiljöfrågorna
tillförs ökar arbetsbelastningen på utskottet något. Utskottet
räknar med att frågor rörande invandringen svarar för ca 10 % av utskottets
och kansliets arbetsinsatser under ett budgetår. Arbetsmiljöfrågorna kan
bedömas vara något större.

I motion 2533 av Eric Enlund m. fl. (fp, s, m, c) föreslås en utredning om
beslutsprocessen i riksdagen vid större ekonomiska frågor. Utskottet har
inga erinringar mot att en sådan utredning görs men anser att utgångspunkten
för ett sådant arbete bör vara att riksdagens utskott är sinsemellan
jämställda. I normalfallet bör den samordning som kan behövas, mellan den
ekonomiska politiken sådan den utformas inom finansutskottet och politiken
för olika sektorer som nu beslutas i skilda utskott, ske genom de politiska
partierna.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och tredje vice talmannen Karl
Erik Eriksson föreslår i motion 691 att nuvarande annonsering av utskottssammanträden
i dagspressen slopas. Enligt vad utskottet har erfarit har en
arbetsgrupp nyligen tillsatts för att samordna informationsinsatserna inom
riksdagsförvaltningen. Eftersom frågan om annonsering av utskottssammanträden
enligt utskottets mening bör bedömas mot bakgrund av de informationsinsatser
som i övrigt görs samt samordnas med dessa, är det naturligt att
nyss nämnda arbetsgrupp behandlar förslagen i motion 691 innan riksdagen
beslutar. Självfallet måste därvid informationsvärdet av annonseringen i
fråga vägas mot kostnaderna för densamma.

Stockholm den 9 november 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Karin Andersson (c), Lars Ulander (s),
Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Karin Flodström (s), Bengt
Wittbom (m), Arne Fransson (c), Nils-Olof Grönhagen (s), Sonja Rembo
(m), Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg (vpk), Gustav Persson (s), Ingrid
Hemmingsson (m) och Sten Östlund (s).