yttr 1982/83 au1y y

Yttrande 1982/83:au1y

AU 1982/83:1 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1982/83:1 y

om partssammansatta domstolar

Till lagutskottet

Lagutskottet har begärt arbetsmarknadsutskottets yttrande över motion
1981/82:1712 av Torkel Lindahl (fp) och Gertrud Hedberg (fp). Arbetsmarknadsutskottet
får med anledning härav anföra följande.

Motionen

Motionärerna begär en utredning om de partssammansatta domstolarnas
funktion och sammansättning i olika typer av mål. De anser det vara
otillfredsställande att sådana domstolar har att döma även i mål där en tredje
part är inblandad utan att vara representerad i domstolen.

Arbetsdomstolen och dess sammansättning

Till utskottets beredningsområde hör verksamheten vid arbetsdomstolen
som har partssammansättning.

Arbetsdomstolen är i sin dömande verksamhet normalt sammansatt av sju
ledamöter. Av dessa är tre s. k. ämbetsmannaledamöter, nämligen ordföranden,
vice ordföranden och en tredje ledamot. De utses av regeringen
bland personer som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen.
Dessa intressen företräds av övriga fyra ledamöter, två från
arbetsgivar- och två från arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolen har betydligt fler ledamöter än de som deltar vid
handläggningen av de enskilda målen. Antalet ordinarie ledamöter från
arbetsgivarsidan uppgår sålunda till sju och motsvarande antal från
arbetstagarsidan till sex. De utses av regeringen enligt följande:

Antal Utses på förslag av

4 Svenska arbetsgivareföreningen

1 Svenska kommunförbundet

1 Landstingsförbundet

1 (representerar staten som arbetsgivare och utses liksom ämbetsmannaledamöterna
direkt av regeringen)

4 Landsorganisationen i Sverige

2 Tjänstemännens Centralorganisation.

För var och en av de ordinarie ledamöterna (utom domstolens tre
ordförande) finns tre ersättare. De utses i samma ordning som ledamöterna

1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 1 y

AU 1982/83: ly

2

med det undantaget att Centralorganisationen SACO/SR har rätt att föreslå
två av ersättarna för tjänstemannaledamöterna.

Utskottet

Mot bakgrund av den aktuella motionens yrkande om utredning beträffande
partssammansatta domstolar tar utskottet i detta yttrande upp frågan
om arbetsdomstolens sammansättning. Som ovan redovisats är domstolen
sammansatt av såväl ledamöter som skall vara fristående från partsintressena
som företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

Frågan om vilka arbetsmarknadsorganisationer som skall ha rätt att föreslå
ledamöter i arbetsdomstolen övervägdes på nytt vid tillkomsten av 1974 års
lag om rättegången i arbetstvister (se prop. 1974:77 s. 115-116). I det
sammanhanget framfördes önskemål om att dittills orepresenterade huvudorganisationer
på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan skulle få rätt att bli
företrädda i domstolen. Dessa önskemål avvisades emellertid. Som skäl
härför anfördes att arbetsgivar- och arbetstagarledamöterna har till uppgift
att tillföra domstolen sakkunskap om avtalsförhållanden och synsätt på
arbetsmarknaden. De är således inte att betrakta som intresserepresentanter
eller talesmän för parterna i målen.

Därutöver ansågs det önskvärt att arbetsdomstolens sammansättning inte
växlar från mål till mål utan hålls så konstant som möjligt för att säkra
kontinuiteten i dömandet. Detta leder till att endast ett fåtal organisationer
kan bli representerade i domstolen. Vid valet mellan organisationerna har
deras representativa bredd av naturliga skäl fått fälla utslaget liksom
organisationernas möjligheter att vid kollektivavtalsförhandlingar och på
annat sätt påverka rättsutvecklingen på arbetsmarknaden.

Utskottet anser att de motiv som ligger bakom arbetsdomstolens
nuvarande partssammansättning alltjämt är bärande. En allmänt hållen
kritik av det slag som framförs i motionen och som innebär att arbetsdomstolen
i sin dömande verksamhet skulle påverkas av obehöriga intressen kan
utskottet inte dela. Granskar man exempelvis arbetsdomstolens avgöranden
under den senaste tioårsperioden då en av de icke representerade arbetstagarorganisationerna,
Sveriges arbetares centralorganisation (SAC), varit
part, finner man att SAC visserligen förlorat i vissa fall men vunnit i andra,
därav även mål av principiell betydelse. Med tillägget att de allmänna
reglerna om domarjäv även gäller vid arbetsdomstolen avstyrker utskottet
därför för sin del det framställda utredningsyrkandet.

Stockholm den 26 oktober 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

AU 1982/83: ly

3

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Karin Andersson (c), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Marianne
Stålberg (s), Karin Flodström (s), Bengt Wittbom (m), Arne Fransson (c),
Lahja Exner (s), Lars-Ove Hagberg (vpk), Gustav Persson (s), Ingrid
Hemmingsson (m) och tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp).