yttr 1981/82 uu1y y
Yttrande 1981/82:uu1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
UU 1981/82: ly
Utrikesutskottets yttrande
1981/82:1 y
om ett internationellt sjöfartsuniversitet
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 1 september beslutat bereda utrikesutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionerna 1980/81:258, 856, 1306, 1323,
1461, 1490, 1692 och 1698 angående inrättande av ett internationellt
sjöfartsuniversitet i Sverige. Trafikutskottet har erhållit samma remiss.
Utskottet
Utskottet vill begränsa sitt yttrande över ifrågavarande motioner till att
avse dels biståndspolitiska synpunkter på förläggningen till Sverige av ett
internationellt sjöfartsuniversitet som huvudsakligen skulle betjäna uländerna,
dels frågan om möjligheten att utnyttja svenska biståndsmedel för
detta ändamål.
Enligt vad utskottet inhämtat har tanken på att i Sverige upprätta ett
internationellt sjöfartsuniversitet med inriktning på u-länderna sin upprinnelse
i att SIDA i samarbete med FN:s sjöfartsorganisation IMCO genomfört
några kortare sjöfartsseminarier i bl. a. Malmö för deltagare från uländerna.
Vid det senaste av dessa seminarier i november 1980 uttalade sig
kursdeltagarna i en resolution till förmån för upprättandet av ett internationellt
sjöfartsuniversitet i Malmö. Förslaget har sedan drivits vidare inom
IMCO och organisationens generalsekreterare har diskuterat det med
företrädare för svenska regeringen, som nu bereder ärendet. Några utförliga
planer för det tilltänkta sjöfartsuniversitetets utformning och inriktning
föreligger ännu inte, liksom ej heller någon kostnadskalkyl.
I det internationella biståndssamarbetet med u-länderna har sedan många
år en huvudprincip varit att utbildningsprojekt och andra insatser som
u-länderna avses dra nytta av bör förläggas till u-länderna själva. Endast på
så sätt, har det ansetts, kan projektverksamheten pågå i sin naturliga miljö
och de rätta lokala spridningseffekterna uppnås. Det var bl. a. av det skälet
som Sverige i sin egen biståndsverksamhet tidigt upphörde med att förlägga
utbildning av u-landsstudenter här. Ett ytterligare skäl till denna ståndpunkt
var att u-landsstudenter i Sverige först behöver tillbringa åtskillig tid med att
lära sig svenska språket och svenska förhållanden, till begränsad nytta för
deras framtida verksamhet.
Om därför en utbildningsinstitution för u-länderna skall förläggas till ett
i-land - och därtill ett i-land med ett litet språk som svenskan - bör enligt
utskottets mening särskilda skäl tala för det. Det kan exempelvis vara fråga
1 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr / y
UU 1981/82: ly
2
om en utbildning som på grund av brist på lärare eller på teknisk infrastruktur
inte lämpligen kan ligga i något u-land.
Vad gäller det nu föreslagna sjöfartsuniversitetet bör det enligt utskottets
åsikt vara utslagsgivande vad u-länderna själva anser, dels om behovet av ett
internationellt universitet för sjöfartsfrågor över huvud taget, dels det
rimliga i att förlägga det till Sverige. För att en avvägning mellan olika
angelägna u-landsinsatser skall kunna äga rum bör vidare u-ländernas
intresse för det nu aktuella sjöfartsuniversitetet inte bara komma till uttryck i
sjöfartsorganisationen IMCO utan även klart manifesteras förslagsvis i FN:s
utvecklingsorgan UNDP.
Två av motionerna föreslår vidare att svenska biståndsmedel skall kunna
komma till användning vid finansieringen av ett sjöfartsuniversitet i Sverige.
Utskottet vill erinra om att det är en etablerad princip såväl i det svenska
bilaterala biståndet som i FN-biståndet att mottagarländerna själva bör ha ett
avgörande inflytande över biståndsmedlens användning. U-ländernas eventuella
intresse för ett sjöfartsuniversitet bör därför även ta sig uttryck i en
villighet att delta i finansieringen av det, exempelvis genom att de föreslår att
en del av UNDP:s resurser tas i anspråk för ändamålet. Det bör inte heller
vara uteslutet att berörda u-länder utnyttjar sitt på bilateral väg erhållna
bistånd för att medverka i finansieringen.
Först när dessa förutsättningar är uppfyllda kan enligt utskottets uppfattning
ett svenskt direkt deltagande i finansieringen kunna övervägas. Enbart
det förhållandet att lokaler finns tillgängliga i Malmö bör inte få styra den
svenska inställningen. Självfallet bör inte heller svenska regionalpolitiska
överväganden tillmätas någon avgörande betydelse i en fråga av denna
art.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet för sin del
motionsyrkandena i de här berörda avseendena.
Stockholm den 27 oktober 1981
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Torsten
Bengtson (c), Sture Palm (s), Olle Göransson (s), Ingrid Sundberg (m),
Gunnel Jonäng (c). Carl Lidbom (s), Linnea Hörlén (fp), Axel Andersson
(s), Sten Sture Paterson (m). Rune Ångström (fp), Anita Modin (s), Stig
Gustafsson (s), och Inga-Britt Johansson (s).
GOTAB 69715 Stockholm 1981
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.