yttr 1981/82 sou2y y

Yttrande 1981/82:sou2y

SoU 1981/82:2 y

Socialutskottets yttrande
1981/82:2 y

över säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta
utveckling, såvitt avser hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i
krig (prop. 1981/82:102, bil. 5 jämte motioner)

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har hemställt om yttrande från socialutskottet över
proposition 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets
fortsatta utveckling i vad avser regeringens i bil. 5 (socialdepartementet)
framlagda förslag - nämligen förslag om riktlinjer för programmet
hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig inom verksamhetsområdet
övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982/83-1986/87 samt förslag om vissa
anslag för budgetåret 1982/83 - jämte motionsyrkanden i anslutning till
nämnda förslag. Försvarsutskottet har dessutom berett socialutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen i övrigt jämte därtill anknutna
motionsyrkanden.

Med anledning härav yttrar sig socialutskottet över - förutom förslagen i
nämnda bilaga till propositionen - följande med anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen motion 1981/82:2211 av Gunnar Biörck i Värmdö
(m) och Flans Lindblad (fp) i viss del, motion 1981/82:2262 av Gösta Bohman
m. fl. (m), såvitt avser yrkande 26, motion 1981/82:2270 av Göthe Knutson
m. fl. (m, c), motion 1981/82:2276 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser
yrkande 22, samt motion 1981/82:2283 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt
avser yrkande 15.

Utskottet har den 1 april 1982 beslutat att - under förutsättning av
försvarsutskottets samtycke - överflytta den under allmänna motionstiden år
1982 väckta motionen 1981/82:551 av Anita Bråkenhielm (m) om beredskapsplaneringen
av den kommunala socialtjänsten till försvarsutskottet.
Utskottets yttrande till försvarsutskottet omfattar även denna motion.

Utskottet

Den följande framställningen disponeras så att först behandlas frågan om
riktlinjer för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig
inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982/83-1986/
87, därefter frågan om vissa anslag för budgetåret 1982/83 samt slutligen i
vissa motioner upptagna frågor om tjänsteplikt för personal inom hälso- och
sjukvård samt socialtjänst.

1 Riksdagen 1981182. 12 sami. Nr 2 y

SoU 1981/82:2 y

2

1. Riktlinjer för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig
inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982183-19861
87

Regeringens förslag om riktlinjer för programmet hälso- och sjukvården
samt socialtjänsten i krig inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för
tidsperioden 1982/83-1986/87 bygger bl. a. på en av socialstyrelsen på
uppdrag av regeringen utarbetad och till regeringen år 1981 överlämnad
programplan för femårsperioden samt på överväganden och förslag avseende
planeringen för totalförsvarets olika delar under femårsperioden 1982-1987,
som 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:6) redovisat i sitt slutbetänkande
(Ds Fö 1981:14) Totalförsvaret 1982/1987. Detta betänkande avgavs efter det
att kommittén tagit del av bl. a. socialstyrelsens programplan.

Utskottet behandlar här i särskilda avsnitt frågor om planeringen för
socialtjänsten i krig, om ekonomisk ram för anslag till investeringar för hälsooch
sjukvården i krig under tidsperioden 1982/83-1986/87 samt om riktlinjer i
övrigt för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig för
nämnda tidsperiod.

Planeringen för socialtjänsten i krig. Kommunernas uppgifter och verksamhet
inom totalförsvaret regleras bl. a. genom lagen (1964:63) om kommunal
beredskap samt genom kommunala beredskapskungörelsen (1964:722). I
dessa författningar förutsätts att den verksamhet, som kommunerna och
landstingskommunerna enligt särskild lag eller författning eller eljest med
stöd av kommunallagen (1977:179) bedriver i fred och som bedöms viktig
från totalförsvarssynpunkt, i möjligaste mån skall upprätthållas under
beredskapstillstånd.

Riksnämnden för kommunal beredskap (RKB), som hör till kommundepartementet
och är administrativt knuten till civilförsvarsstyrelsen, har
samordningsansvaret för den kommunala och landstingskommunala beredskapen.
I allmänna anVisningar utgivna av RKB (Civilförsvarsstyrelsens
författningssamling CFSj 1977:5 B 3) ges de grundläggande förutsättningarna
för kommunernas och landstingskommunernas organisation och resurstäckning
av personal i krigstid. För de fackområden som ingår i krigsorganisationen
finns s. k. fackanvisningar, för socialtjänstens del utarbetade av
socialstyrelsen och RKB gemensamt (SOSFS (M o S) 1978:1 bil. B).
Arbetsmarknadsstyrelsen har det övergripande ansvaret för personalförsörjningen
i krig.

Det påpekas i propositionen att socialtjänsten i krig får särskilt stor
betydelse dels när det gäller att tillgodose vårdbehovet för patienter som av
prioriteringsskäl inte kan beredas vård på sjukhus, vilket nödvändiggör en
fördjupad samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, dels
när det gäller insatser med barnomsorg för att möjliggöra ett effektivt
utnyttjande av personal inom totalförsvaret.

SoU 1981/82:2 y

3

Socialstyrelsens ansvar för socialtjänsten under krigsförhållanden bör
enligt propositionen bygga på de riktlinjer som finns i fred, och myndighetens
uppgifter inför beredskaps- och krigsplanering av socialtjänsten är bl. a. att i
samråd med kommunala huvudmän svara för övergripande planering och
utarbeta föreskrifter och allmänna råd som skall bilda underlag för
kommunernas beredskapsplanering.

Det framhålls i propositionen att det är angeläget att fackanvisningarna för
beredskapsplanläggning av socialtjänsten revideras så att kommunerna kan
genomföra den nödvändiga planeringen. Under programplaneperioden bör
barnomsorgen prioriteras men också frågan om samverkan mellan socialtjänsten
och hälso- och sjukvården, särskilt vad avser äldreomsorgen.

I motion 1981/82:551 av Anita Bråkenhielm (m) framhålls att i en
krigssituation kraven på den kommunala socialtjänsten kommer att öka
starkt vad gäller barn- och äldreomsorg. Det bör enligt motionären
övervägas på vilket sätt - i samråd med sjukvårdshuvudman och primärkommunal
socialtjänst - beredskap för socialtjänstens uppgifter i krig skall
planeras. Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig (USIK) eller annan
lämplig instans bör enligt motionären få i uppdrag att överväga frågan om
kommunernas beredskapsplanering för socialtjänsten i krig. Motionen
utmynnar i här aktuell del i en begäran om åtgärder i syfte att närmare
klargöra formerna för beredskapsplanering för den kommunala socialtjänsten.

Från arbetsmarknadsstyrelsen, riksnämnden för kommunal beredskap
(RKB) och socialstyrelsen har utskottet under hand inhämtat bl. a.
följande.

Samtliga kommuner i landet har en beredskapsplan som är upprättad
under 1970-talet. I många fall omfattas inte barnomsorgen och äldreomsorgen
av planläggningen. Ett knappt 40-tal kommuner har reviderat sin
planläggning. Planläggningen provas vart 3-4 år vid lokala ledningsövningar
under ledning av länsstyrelsen och berörd militär myndighet.

Försök med olika modeller för planläggning, bl. a. vad gäller barnomsorgen,
har gjorts under de senaste åren. Som exempel kan nämnas att RKB
tillsammans med Filipstads kommun provat en modell som sedan dokumenterats
och delgivits samtliga kommuner av socialstyrelsen. F. n. pågår en
provplanläggning av främst personalplanerna i Sollentuna kommun. Projektet,
som drivs av kommunen, arbetsmarknadsstyrelsen och RKB, följs också
av socialstyrelsen. Uppsala kommun gör en provplanläggning vad gäller
äldreomsorgen under våren 1982. Även denna planläggning följs av
socialstyrelsen. Arbetet är avsett att ge underlag för nya allmänna
anvisningar och fackanvisningar som avses vara klara den 1 juli 1983.
Projektresultaten skall också ge arbetsmarknadsstyrelsen underlag för dess
planeringsarbete vad gäller personaltillgången.

Diskussioner rörande beredskapsplaneringen inom socialtjänsten beträf1’
Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 2 y

SoU 1981/82:2 y

4

fande bl. a. personal och utformningen av nya anvisningar pågår sedan en tid
mellan socialstyrelsen, RKB och Svenska kommunförbundet.

Totalförsvaret förutsätter en väl fungerande barn- och äldreomsorg i krig.
Ovan redovisade provplanläggningar och diskussioner, som skall ge underlag
för nya allmänna anvisningar och fackanvisningar för beredskapsplanering
av bl. a. socialtjänsten, tillgodoser enligt utskottets mening syftet med
motion 1981/82:551 (m) i här aktuell del. Utskottet avstyrker därför
motionen, såvitt här är i fråga.

Ekonomisk ram för anslag till investeringar för hälso- och sjukvården i krig
under tidsperioden 1982183-1986187. Under femte huvudtiteln är uppförda
tre anslag som avser beredskapen för den civila hälso- och sjukvården,
nämligen (1) anslaget H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården
m. m., från vilket bekostas investeringar i beredskapslager m. m., (2)
anslaget H 5. Driftkostnader för beredskapslagring m. m., från vilket
bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning samt drift av
beredskapslager, samt (3) anslaget H 6. Utbildning av personal för hälso- och
sjukvård i krig m. m., från vilket bekostas utbildning av personal som avses
tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

Regeringen uppdrog år 1979 åt statens förhandlingsnämnd att förhandla
med sjukvårdshuvudmännen om deras medverkan i hälso- och sjukvårdens
försörjningsberedskap. Uppdraget, som avser både sjukvårdsmateriel av
förbrukningskaraktär och s. k. varaktig sjukvårdsutrustning, har hittills lett
till att försöksverksamhet med beredskapslagring av förbrukningsmateriel
igångsatts hos vissa sjukvårdshuvudmän. Statens förhandlingsnämnd och
Landstingsförbundet har under hösten 1981 enats om att ta upp förhandlingar
om sjukvårdshuvudmännens medverkan vid lagring, upphandling och
omsättning av s. k. varaktig sjukvårdsutrustning för beredskapsändamål.

I ovannämnda programplan för tidsperioden 1982/83-1986/87 redovisade
socialstyrelsen inom en ekonomisk ram för tidsperioden av 222,1 milj. krvilken
enligt regeringens anvisningar skulle vara utgångspunkt för socialstyrelsens
programplanearbete - den inriktning som socialstyrelsen förordade
för investeringar under anslagen H 4 och H 6. Ramen om 222,1 milj. kr.
skulle enligt socialstyrelsen emellertid inte medge att de brister som finns
inom den civila hälso- och sjukvården skulle kunna avhjälpas under
programplaneperioden. Socialstyrelsen framlade därför i programplanen ett
alternativt förslag om investeringar inom en ram av 370,6 milj. kr. för
femårsperioden. Denna ram skulle enligt socialstyrelsen möjliggöra att mål
som 1978 års försvarskommitté angeri för hälso- och sjukvården i krig skulle
uppnås. De båda rambeloppen avsåg 1982 års löne- och prisnivå och
innefattade inte kostnader för förrådsanläggningar.

1978 års försvarskommitté föreslog i sitt slutbetänkande att socialstyrelsens
alternativa förslag i vissa avseenden skulle läggas till grund för

SoU 1981/82:2 y

5

planeringen och medelstilldelningen för den kommande femårsperioden och
förordade att en medelsram om 320 milj. kr. skulle anvisas för denna
tidsperiod för hälso- och sjukvård samt socialtjänst i krig, dvs. 64 milj. kr. per
budgetår.

Föredragande statsrådet framhåller i propositionen (bil. 5, s. 24) bl. a. att
sjukvårdshuvudmännen - mot bakgrund av att de sedan den 1 juli 1981 har
ansvaret för ledningen i krig inom sitt verksamhetsområde - bör se
sjukvården i krig som en naturlig uppgift i direkt anslutning till deras
fredstida ansvar och verksamhet och att detta bl. a. bör leda till att de själva
ansvarar för förberedelser och erforderlig lagring inför en fredskrissituation.
Föredragande statsrådet framhåller vidare att sjukvårdshuvudmännen f. n.
har en mycket låg försörjningsberedskap och att det därför är angeläget att
åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar.

Enligt föredragande statsrådets mening bör formerna för ansvarsfördelningen
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen prövas ytterligare. Mot
denna bakgrund förklarar hon sig inte vara beredd att ta ställning till 1978 års
försvarskommittés förslag om en femårig ekonomisk ram för hälso- och
sjukvården i krig men föreslår att medel för budgetåret 1982/83 beräknas
med utgångspunkt i kommitténs förslag och att detsamma bör gälla för
budgetåret 1983/84.

I motion 1981/82:2262 (m) i här aktuell del (yrkande 26) och i motion
1981/82:2276 (s) i här aktuell del (yrkande 22) begärs att riksdagen
godkänner en femårig ekonomisk ram för investeringar för programmet
hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig i överensstämmelse med 1978
års försvarskommittés förslag. Ett eventuellt förändrat kostnadsansvar för
investeringarna bör enligt de båda motionerna inte hindra att storleken av
den ekonomiska ramen fastställs.

I motion 1981/82:2283 (vpk) begärs i här aktuell del (yrkande 15 delvis) att
medelsanvisningar för programmet skall ske enligt socialstyrelsens förslag.
Motionärerna framhåller bl. a. att de ökade anslag som socialstyrelsen
begärt för beredskapen inom sjukvårdsområdet måste anses som minimikrav.

Den civila hälso- och sjukvården kommer i krig att utsättas för en avsevärt
ökad och förändrad belastning. Grunden för verksamheten i krig är de
resurser som finns under fredstid. De behöver dock kompletteras i olika
avseenden för att klara de ökade påfrestningarna i krig. 1978 års försvarskommitté
har konstaterat att bristerna inom hälso- och sjukvårdens
beredskap endast delvis har kunnat avhjälpas under den tid som gått sedan
1977 års försvarsbeslut togs (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr
1976/77:311). Åtgärder för att förbättra denna beredskap är därför enligt
utskottets mening mycket angelägna.

Oavsett om i propositionen förordad prövning av ansvarsfördelningen
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen på området kommer till stånd och

SoU 1981/82:2 y

6

oavsett om en sådan prövning leder till ett minskat kostnadsansvar för staten
och ett ökat kostnadsansvar för sjukvårdshuvudmännen bör ställning redan
nu tas till storleken av en ekonomisk ram för investeringar för hälso- och
sjukvården för hela tidsperioden 1982/83-1986/87 för att uppbyggnaden av
bättre beredskap skall få en fast grund. Utskottet förordar därför att en
ekonomisk ram för ändamålet för hela femårsperioden nu godkänns och att
denna i överensstämmelse med 1978 års försvarskommittés förslag får avse
ett belopp av 320 milj. kr. i 1982 års löne- och prisläge. Utskottet tillstyrker
således motionerna 1981/82:2262 (m) och 1981/82:2276 (s) i här aktuella
delar.

Med återopande av det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen - med
bifall till motion 1981/82:2262 yrkande 26 och motion 1981/82:2276 yrkande
22 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1981/82:2283
yrkande 15 delvis - godkänner vad utskottet sålunda förordat i fråga om
ekonomisk ram för investeringar för hälso- och sjukvården i krig under
tidsperioden 1982/83-1986/87.

Riktlinjer i övrigt för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i
krig inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 19821
83-1986187. De i propositionen föreslagna riktlinjerna i övrigt för nämnda
program föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet
tillstyrker således att de godkänns i denna del.

2. Anslagsfrågor för budgetåret 1982183

Socialstyrelsen har - med utgångspunkt i sitt alternativa förslag till
ekonomisk ram för programmet för hälso- och sjukvården samt socialtjänsten
i krig - för budgetåret 1982/83 föreslagit en medelsanvisning under
anslaget H 4 av 64 902 000 kr., därvid medel för investeringar i förrådsanläggningar
inräknats, samt under anslaget H 6 en medelsanvisning av
8 000 000 kr. Under anslaget H 5 har socialstyrelsen föreslagit en medelsanvisning
av 41 785 000 kr.

Med utgångspunkt i 1978 års försvarskommittés förslag till ekonomisk ram
för nämnda program föreslår regeringen att för budgetåret 1982/83
56 802 000 kr. anvisas under anslaget H 4 och 7 085 000 kr. under anslaget
H 6. Under anslaget H 5 föreslår regeringen en medelsanvisning av
36 240 000 kr.

I motion 1981/82:2283 (vpk) föreslås i här aktuell del (yrkande 15 delvis)
att riksdagen skall anvisa de anslag som socialstyrelsen begärt.

Utskottet har i det föregående förordat att 1978 års försvarskommittés
förslag till ekonomisk ram för här aktuellt program skall godkännas. Med
hänsyn härtill tillstyrker utskottet att riksdagen - med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motion 1981/82:2283 yrkande 15 delvis - under
femte huvudtiteln för budgetåret 1982/83 anvisar

SoU 1981/82:2 y

7

a) till (H 4) Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. ett
reservationsanslag av 56 802 000 kr.,

b) till (H 5) Driftkostnader för beredskapslagring m. m. ett förslagsanslag
av 36 240 000 kr.,

c) till (H 6) Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m. m. ett
förslagsanslag av 7 085 000 kr.

3. Vissa frågor om tjänsteplikt för personal inom hälso- och sjukvård samt
socialtjänst

Totalförsvarets personalförsörjning i krig tryggas genom bestämmelser om
värnplikt för män i värnpliktslagen (1941:967), om civilförsvarsplikt i
civilförsvarslagen (1960:74), om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal
samt veterinärpersonal i lagen (1981:292) härom m. m. samt om allmän
tjänsteplikt i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83). Skyldighet att delta i
utbildning m. m. i fredstid föreligger för dem som är värnpliktiga och
civilförsvarspliktiga samt i fråga om tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal
samt veterinärpersonal för läkare.

Med anledning av motionsyrkanden behandlas i det följande fråga om
tjänsteplikt för socialtjänstpersonal samt fråga om skyldighet att delta i
utbildning i fred för viss hälso- och sjukvårdspersonal.

Tjänsteplikt för socialtjänstpersonal. Någon tjänsteplikt motsvarande den
som gäller för personal inom hälso- och sjukvården finns inte för
socialtjänstens personal.

I motion 1981/82:551 av Anita Bråkenhielm (m) framhålls att situationen
på personalsidan när det gäller den kommunala socialtjänstens barnomsorg
och äldreomsorg i krigstid är betydligt allvarligare än exempelvis lokalfrågor.
Hon anser att det därför bör utredas om tjänsteplikt för socialtjänstpersonal
och eventuellt andra personer med lämplig vårdutbildning eller erfarenhet
inom socialtjänsten bör införas i analogi med den tjänsteplikt som gäller för
hälso- och sjukvårdspersonal.

Enligt uppgifter som utskottet under hand inhämtat från tjänstemän vid
arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen och riksnämnden för kommunal
beredskap har man hos dessa myndigheter följande syn på frågor om
tillgodoseende av personalbehovet inom barnomsorg och äldreomsorg i
krig.

Ett system med registrering m. m. av socialtjänstens personal som en
särskild tjänsteplikt för denna personal skulle medföra innebär en tämligen
omfattande byråkrati, som i vart fall f. n. inte anses behövlig för att tillgodose
personalbehovet.

I första hand räknar man med att den personal som finns i fred skall finnas
kvar i krigstid, då anställningsavtalen beräknas fortsätta att gälla även under

SoU 1981/82:2 y

8

krigstillstånd. Huvudparten av de anställda utgörs av kvinnor, och bortfallet
på grund av värnpliktstjänstgöring blir därför mycket begränsat. Vid en
undersökning som gjorts i Uppsala kommun har man kunnat konstatera att
endast 12 % av berörd personal blir aktuell för värnpliktstjänstgöring,
civilförsvarstjänstgöring eller tjänstgöring i frivilliga försvarsorganisationer.
Vid en undersökning i Kristianstads kommun har man beräknat att 95 % av
personalen kommer att finnas kvar i sin vanliga tjänst. Vissa kommuner
sluter avtal med befattningshavare som pensioneras om att de under viss tid
efter pensioneringen skall stå till förfogande för tjänstgöring vid beredskapstillstånd.
I den mån personalbehovet inte täcks på sätt nu sagts räknar man
med att genom arbetsförmedlingen kunna rekrytera personal. Som en sista
utväg för att täcka personalbehovet beräknas tjänsteplikt enligt allmänna
tjänstepliktslagen (1959:83) kunna tillgripas.

Med hänsyn till den nu lämnade redovisningen anser utskottet det inte
erforderligt att frågan om speciell tjänsteplikt för socialtjänstpersonal utreds.
Utskottet förutsätter dock att man fortlöpande uppmärksammar frågan om
hur socialtjänstens behov av personal skall tillgodoses under krig med hänsyn
bl. a. till att andelen kvinnor bland de anställda inom bl. a. barnomsorgen
kan beräknas minska. Utskottet avstyrker sålunda motion 1981/82:551 även i
här aktuell del.

Skyldighet att delta i utbildning i fred för viss hälso- och sjukvårdspersonal.
Personal som omfattas av den särskilda tjänsteplikten för hälso- och
sjukvårdspersonal m. fl. krigsplaceras inte bara inom den civila hälso- och
sjukvården utan även inom försvarsmaktens sjukvård, där denna personal
skall tjänstgöra tillsammans med personal som inkallas med stöd av
värnpliktslagen.

I motion 1981/82:2270 (m, c) påpekas att i försvarsmaktens krigsorganisation
för sjukvård bl. a. kvinnor ingår och att dessa i motsats till värnpliktig
personal i denna organisation inte är underkastade utbildningsplikt under
fredstid. Motionärerna begär därför förslag om införande av utbildningsplikt
i fred för kvinnlig sjukvårdspersonal.

I motion 1981/82:2211 (m, fp) görs ett likartat påpekande som i motion
1981/82:2270 (m, c). Härutöver påpekas det att även inom andra verksamhetsområden
- därvid civilbefälhavarnas kanslier nämns - personal är
krigsplacerad som inte kan inkallas till tjänstgöring i fredstid. Motionärerna
begär skyndsam ändring av nuvarande pliktlagstiftning så att viktig personal
inom bl. a. den militära sjukvårdsorganisationen kan inkallas till tjänstgöring
i fred oberoende av kön.

Utskottet tar upp motion 1981/82:2211 (m, fp) till behandling endast i vad
den avser utskottets beredningsområde, dvs. frågan om utbildningsplikt
under fredstid för hälso- och sjukvårdspersonal.

SoU 1981/82:2 y

9

Som nämnts i inledningen till detta avsnitt föreligger för personal som
omfattas av tjänsteplikten för hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att
delta i utbildning m. m. i fredstid endast för läkare.

Genom tilläggsdirektiv år 1979 har den med stöd av ett regeringens
bemyndigande år 1976 tillkallade utredningen (S 1976:05) om sjukvården i
krig (USIK) fått i uppdrag att göra en översyn av hur den fredstida
utbildningen för personalen inom hälso- och sjukvården bäst skall komma
totalförsvaret till godo. En utgångspunkt för utbildningen för totalförsvarets
hälso- och sjukvård bör enligt tilläggsdirektiven vara att den i så stor
utsträckning som möjligt förankras och bedrivs som en del av den reguljära
utbildningen för fredssjukvården. Det påpekas att flertalet anställda inom
sjukvården under sin yrkesutbildning inte får någon särskild utbildning om
de svårigheter som sjukvården utsätts för vid katastrof eller krig och att det
bör ankomma på utredningen att pröva behovet av särskild utbildning för
dessa grupper samt ange hur den i princip bör organiseras.

Inom ramen för nämnda utredningsarbete behandlar USIK frågan om
utbildningsplikt för olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal. I
ovannämnda programplan har socialstyrelsen framhållit behovet av samträning
för civil hälso- och sjukvårdspersonal som är krigsplacerad vid militära
fältsjukhus med personal som kan inkallas till dessa sjukhus enligt
värnpliktslagen samt framhållit angelägenheten av att USIK utreder
möjligheterna att arrangera sådan samträning. Enligt vad utskottet inhämtat
behandlar USIK även denna fråga.

USIK beräknas redovisa sitt utredningsuppdrag enligt tilläggsdirektiven
under sommaren 1982.

Utskottet anser att starka skäl talar för att utbildning i fred för här aktuell
hälso- och sjukvårdspersonal kan ske. Med hänsyn till det pågående
utredningsarbetet inom USIK är emellertid något riksdagens initiativ med
anledning av ovannämnda motioner inte erforderligt. Utskottet avstyrker
därför motion 1981/82:2270 samt motion 1981/82:2211, såvitt den behandlas
av utskottet.

Stockholm den 22 april 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson
(c). Mårten Werner (m), Kjell Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Sven-Gösta
Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s),
Gunhild Bolander (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s),
Anita Persson (s) och Georg Karlsson (s).

SoU 1981/82:2 y

10

Avvikande mening

beträffande ekonomisk ram för anslag till investeringar för hälso- och
sjukvården i krig under tidsperioden 1982183-1986/87 och beträffande
anslagsfrågor för budgetåret 1982/83 av Gabriel Romanus (fp), Rune
Gustavsson (c), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp) och Gunhild
Bolander (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Den civila”
och slutar på s. 6 med ”tidsperioden 1982/83-1986/87” bort ha följande
lydelse:

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att formerna för
ansvarsfördelningen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen bör prövas
ytterligare och att ställning därför inte bör tas nu till 1978 års försvarskommittés
förslag om en femårig ekonomisk ram för investeringar för hälso- och
sjukvården i krig. Medel för budgetåren 1982/83 och 1983/84 bör emellertid
såsom föredragande statsrådet föreslagit beräknas med utgångspunkt i
kommitténs förslag.

Utskottet avstyrker således motion 1981/82:2262 yrkande 26, motion
1981/82:2276 yrkande 22 och motion 1981/82:2283 yrkande 15 delvis.

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 7 med ”7 085 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till föredragande statsrådets
mening att medel för investeringar för hälso- och sjukvården i krig för
budgetåret 1982/83 beräknas med utgångspunkt i 1978 års försvarskommittés
förslag till ekonomisk ram för tidsperioden 1982/83-1986/87. Med hänsyn
(= utskottet s. 6 och 7) 7 085 000 kr.

GOTA B 70890 Stockholm 1982