yttr 1981/82 sku8y y

Yttrande 1981/82:sku8y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SkU 1981/82:8 y

Skatteutskottets yttrande
1981/82:8 y

beträffande riktlinjerna för ett basregister över företag m. m.

Till finansutskottet

Sedan finansutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
bilaga 1 i proposition 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora
företagen samt innovationspolitikens inriktning och motion 1981/82:2309
yrkande 4 av Olof Palme m. fl. (s) får skatteutskottet anföra följande.

I budgetdepartementets bilaga bereds riksdagen tillfälle att ta del av
bl. a. i propositionen angivna riktlinjer för utvecklingen av ett basregister
för företag och organisationer. I registret skall ingå de företag eller organisationer
som tilldelats organisationsnummer, enskilda firmor och fysiska
personer som utan inregistrerad firma driver rörelse med någon anställd.
Registret skall innehålla ett flertal grundläggande uppgifter om namn,
adress, registrering, bransch, antal anställda m.m. men däremot inga sekretessbelagda
uppgifter. I propositionen diskuteras också möjligheterna att
införa uppgifter om ägare/firmatecknare i registret men detta bör enligt
departementschefen ske först då kvalitetskraven på sådana uppgifter kan
uppfyllas. I yrkandet 4 i motion 2309 av Olof Palme m. fl. (s) begär
motionärerna ett riksdagsuttalande om att uppgifter om registrering som
skattskyldig till mervärdeskatt och liknande uppgifter som är av vikt för
bedömning av leverantör skall ingå i basregistret. Motionärernas förslag
motiveras med att åtgärden kan ha betydelse för att komma till rätta med
skatte- och avgiftsfusket.

Utskottet anser för sin del alla åtgärder som på ett effektivt sätt kan
bidra till en förbättrad skatte- och avgiftskontroll angelägna. Det är enligt
utskottets mening också viktigt att man på bästa sätt tillvaratar de nya
kontrollmöjligheter som skapas genom ADB-register. Från allmänna beskattningssynpunkter
finner utskottet att yrkandet i motionen väl överensstämmer
med dessa synpunkter. En annan fråga är om det nu aktuella
basregistret är det rätta instrumentet för en förbättrad skattekontroll och
om inte de intressen motionärerna vill bevaka kan tillgodoses på ett enklare
och billigare sätt.

I själva begreppet basregister ligger en begränsning av omfattningen.
Det föreslagna registret kommer till stor del att få sina uppgifter från det
centrala företagsskatteregister vid riksskatteverket (RSV) som är under
fortsatt utbyggnad. Om uppgifterna rörande beskattningsförhållanden i
sistnämnda register i större omfattning förs över till basregistret förlorar
detta karaktären av basregister och blir i stället ett ytterligare företagsskatteregister.
Härtill kommer att basregistret till stor del är avsett att mot
1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 8 y

SkU 1981/82:8 y

2

avgift betjäna företag och organisationer m.fl. som kan utnyttja redan
befintliga terminaler.

Enligt vad RSV upplyst avser verket att begära sådan ändring av skatteregisterlagen
att de uppgifter som motionärerna vill föra över till basregistret
skall kunna lämnas ut direkt och utan kostnad av länsstyrelse och lokal
skattemyndighet. I detta system finns också en kontrollaspekt genom att
de på beskattningsfrågor inriktade myndigheterna kan ha anledning att i
vissa fall särskilt observera företag som blir föremål för upprepade förfrågningar,
medan någon motsvarande aktivitet inte kan förväntas vid terminalsökningar
hos det till statistiska centralbyrån knutna basregistret.

Mot denna bakgrund finner utskottet att det av administrativa och kontrollmässiga
skäl f. n. saknas anledning att förorda en sådan utvidgning av
basregistret som motionärerna förordar.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen i denna del,
som enligt utskottets mening inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Solna den 11 maj 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s),
Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m)*, Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson
(s), Bo Södersten (s)* och Arne Svensson (m)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.