yttr 1981/82 sku7y y

Yttrande 1981/82:sku7y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SkU 1981/82:7 y

Skatteutskottets yttrande
1981/82:7 y

över en motion om namnlagen (prop. 1981/82:156)

Till lagutskottet

Lagutskottet har begärt yttrande från skatteutskottet över den med
anledning av proposition 1981/82:156 om ny namnlag väckta motionen
1981/82:2413 av Bengt Kindbom (c) och Britta Hammarbacken (c). Med
anledning därav får skatteutskottet anföra följande.

Den som har flera förnamn och som vill ändra ordningsföljden mellan
namnen så att tilltalsnamnet kommer först måste f. n. ansöka om detta hos
patentverket. Avgiften härför är 250 kr. I propositionen föreslås att
ordningsföljden i fortsättningen skall kunna ändras kostnadsfritt genom en
anmälan till pastorsämbetet. Den som efter en ändring vill börja använda ett
annat förnamn som tilltalsnamn skall på nytt kunna ändra ordningsföljden
enligt den föreslagna bestämmelsen (28 § namnlagen). Bakgrunden till
förslaget är bl. a. att tilltalsnamnet inte markeras särskilt i folkbokföringen
och att det första namnet därför framstår som tilltalsnamn. I propositionen
anförs också att utrymmet i länsstyrelsernas dataregister är begränsat - högst
36 tecken sammanlagt för för- och efternamn, inräknat skiljetecken och
mellanrum mellan namnen - vilket medför att tilltalsnamnet i vissa fall kan
komma att försvinna helt eller förkortas då det ligger sist bland förnamnen.

I motionen yrkas avslag på förslaget att namnföljden skall kunna ändras
genom anmälan till pastorsämbetet. Motionärerna anser att de angivna
problemen i stället bör lösas antingen så att man i dataregister markerar
vilket namn som är tilltalsnamn eller så att utrymmet i dataregistren ökas så
att samtliga förnamn får plats.

Utskottet instämmer helt i motionärernas uppfattning att den enskilde inte
på grund av olämpliga datatekniska lösningar bör tvingas att kasta om
ordningsföljden bland sina förnamn för att få med tilltalsnamnet på olika
handlingar och i adresser. Frågan bör enligt utskottets uppfattning lämpligen
lösas genom en markering av tilltalsnamnet om detta namn inte står först.
Utskottet återkommer strax till denna fråga. Att tillskapa ett så stort
utrymme i länsstyrelsernas dataregister att samtliga förnamn med hjälp av
dessa register alltid skall kunna återges i oförkortad form löser däremot inte
det problem som tas upp i motionen. Det bör också framhållas att en sådan
ordning skulle stöta på stora praktiska svårigheter. Enligt utskottets
uppfattning bör det under vissa förutsättningar kunna accepteras att en del av
förnamnen förkortas om utrymmet inte räcker till. Att man i praktiken i
undantagsfall har förkortat tilltalsnamnet sammanhänger helt med att

1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 7 y

SkU 1981/82:7 y

2

folkbokföringsmyndigheterna f. n. saknar kännedom om vilket av förnamnen
som är tilltalsnamn. Det bör framhållas att olämpliga förkortningar
redan enligt gällande regler kan rättas efter framställning i det enskilda
fallet.

Riksskatteverket har i sitt yttrande över namnlagsutredningens förslag
(SOU 1979:25) konstaterat att det finns behov av att i folkbokföringen
utmärka tilltalsnamnet om detta inte står först. Enligt vad utskottet inhämtat
från riksskatteverket är detta tekniskt möjligt. För att rutinerna i detta
hänseende skall kunna ändras fordras bl. a. att allmänheten informeras och i
förekommande fall lämnar erforderliga uppgifter om tilltalsnamnet, eftersom
folkbokföringsmyndigheterna f. n. inte har kännedom om detta. Inom
verket överväger man därför att lösa frågan i samband med ikraftträdandet
av den nya namnlagen och den information som då kommer att lämnas om de
nya reglerna. En sådan ändring av rutinerna kan genomföras i administrativ
ordning utan särskild föreskrift i lagen.

Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att riksskatteverket utan
särskild framställan från riksdagens sida snarast föranstaltar om erforderlig
markering av tilltalsnamnet i folkbokföringsregistren. Syftet med motionen
torde därmed vara tillgodosett.

Att tilltalsnamnet skall kunna markeras särskilt bör enligt utskottets
mening inte hindra att namnet i stället omplaceras om den enskilde önskar
detta. Ett sådant önskemål kan stödja sig på beaktansvärda skäl. Förslaget i
propositionen innebär en betydande förenkling av sådana ärenden. Propositionen
bör enligt utskottets mening godtas i denna del.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Stockholm den 29 april 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m),
Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s)
och Kerstin Andersson i Hjärtum (c).

GOTAB 72064 Stockholm 1982

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.