yttr 1981/82 sku3y y

Yttrande 1981/82:sku3y

SkU 1981/82:3 y

Skatteutskottets yttrande
1981/82:3 y

över motioner om förstärkta resurser till de lokala skattemyndigheterna,
m.m.

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna
1981/82:1584 av Lars Werner m. fl. (vpk) om ytterligare resurser till
kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna och 1981/
82:2015 av Olof Palme m. fl. (s) om ytterligare resurser till länsstyrelsernas
uppbördsenheter och de lokala skattemyndigheterna. Skatteutskottet får
med anledning härav anföra följande.

Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna

I motion 1584 yrkas att anslaget till de lokala skattemyndigheterna skall
ökas med 34 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Skälen härtill,
som redovisas i motion 1981/82:1578, är att en utökning måste komma till
stånd för att den nuvarande lagstiftningens kontrollkrav bättre skall kunna
uppfyllas. Motionärerna instämmer i det krav som länsstyrelserna har ställt
beträffande de lokala skattemyndigheterna och erinrar om att riksskatteverket
har förordat 160 nya tjänster, medan länsstyrelserna har begärt 154.

I motion 2015 föreslås att, utöver vad regeringen har föreslagit, 3 milj. kr.
skall anslås till länsstyrelserna och 7 milj. kr. till de lokala skattemyndigheterna.
Yrkandet motiveras i motion 2012 med att den föreslagna ökningen
motsvarar den rationaliseringsvinst som uppkommit genom den nya uppbördsorganisationen.
Enligt motionärerna bör de medel som härigenom
blivit disponibla användas inom uppbördsorganisationen för offensiv arbetsgivarkontroll.

Av budgetpropositionen framgår att ytterligare 160 tjänster, avsedda för
granskning av löntagardeklarationer, enligt planerna för den s. k. RSorganisationen
erfordras för att organisationen vid de lokala skattemyndigheterna
skall vara fullt utbyggd. Kommunministern anser emellertid att
de lokala skattemyndigheterna f. n. inte bör tillföras ytterligare tjänster för
granskning av löntagardeklarationer. Skälen härför är bl. a. att skatteförvaltningen
i det rådande statsfinansiella läget måste utsättas för en mycket
strikt budgetprövning, vilket innebär att organisationen inte inom överskådlig
tid kan tillföras några mer betydande resurser. De resurser som finns inom
skatteväsendet måste i ännu högre grad än hittills inriktas mot de väsentliga
skatteundandragandena. Nya resurser bör sättas in där en förstärkning är
allra mest angelägen.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 3 y

SkU 1981/82:3 y

2

Av åtgärder för en förbättrad skattekontroll som omtalas i budgetpropositionen
kan nämnas att mervärdeskatteenheterna vid 22 länsstyrelser
föreslås få 35 handläggartjänster för tiden den 1 juli 1982-den 31 mars 1983
för kontroll av det nya mervärdeskatteanknutna investeringsavdraget.
Tjänsterna får därefter användas för att förstärka mervärdeskatteenheternas
kontrollverksamhet, i huvudsak enligt riksskatteverkets förslag. Vidare
förordas för tillfällig arbetskraft för handläggning av ärenden om investeringsavdrag
under tiden den 1 juli 1982-den 31 mars 1983 ett medelstillskott
av 1,9 milj. kr.

Härutöver föreslås att ett nytt ADB-system för mervärdeskatten införs och
att länsstyrelserna tillförs 5 milj. kr. till förstärkning av kontrollverksamheten
inom mervärdeskatteenheterna. Dessutom föreslås 10 milj. kr. till
förstärkning av den kvalificerade revisionsverksamheten, speciellt i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten.

Kommunministern påpekar att rationaliseringsvinsten på den tidigare
nämnda uppbördsreformen för budgetåret 1982/83 - ca 10 milj. kr. - kan
finansiera en stor del av de ytterligare insatser som föreslås för att förstärka
skattekontrollen för detta budgetår. I budgetdepartementets bilaga till
budgetpropositionen (bilaga 11) understryks att det fortfarande föreligger ett
behov av ökade insatser på central nivå för att förbättra uppbörden.
Riksskatteverket bör därför enligt budgetministern tillföras särskilda medel
om 1 milj. kr. för en ökad samordning m. m. av uppbördskontrollen på
regional och lokal nivå samt för insatser av offensiv karaktär inom
skattekontrollen och indrivningsväsendets område.

Kronofogdemyndigheterna

I motion 1584 begärs en ökning av anslaget till kronofogdemyndigheterna
med 6 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I motion 1578, som
innehåller motiveringarna även för detta yrkande, pekas på det förhållandet
att över 8 000 milj. kr. i restskatter f. n. inte har inbetalts. Denna tendens
sägs under de senaste åren ha tilltagit kraftigt. Enligt motionärerna beror
detta delvis på att kronofogdemyndigheternas resurser inte räcker till.
Därför förordas att kronofogdemyndigheterna ges en ökad resurs med 36
årsarbeten i enlighet med riksskatteverkets yttrande över länsstyrelsernas
anslagsframställningar.

I budgetpropositionen begärs för budgetåret 1982/83 ett förslagsanslag till
kronofogdemyndigheterna av 477,6 milj. kr. Detta innebär en ökning av
anslaget för innevarande budgetår med drygt 40 milj. kr. Vidare har i budgetpropositionen
förordats att det ADB-baserade redovisningssystem för
exekutionsväsendet, REX, som f. n. är infört i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län skall genomföras
vid samtliga kronofogdemyndigheter i landet. Dessutom erinras om att
budgetministern har föreslagit att kronofogdemyndigheterna skall få termi -

SkU 1981/82:3 y

3

nalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret. Kommunministern,
som finner det angeläget att visst förberedelsearbete för en sådan terminalåtkomst
påbörjas, förordar att 500 000 kr. anslås för inköp av bl. a. viss
teknisk utrustning.

Det i budgetpropositionen föreslagna anslaget till kronofogdemyndigheterna
sägs vara beräknat med utgångspunkt i huvudalternativet i länsstyrelsernas
anslagsframställningar. Kommunministern anser att detta kan
genomföras utan men för indrivningen och samtidigt leda till en ytterligare
effektivering och förstärkning av exekutionsväsendet, om det kombineras
med insatser i form av datorstöd och terminalåtkomst i det centrala
skatteregistret. Enligt kommunministern bör en neddragning av resurserna
inte ske i de mest arbetstyngda distrikten utan i de distrikt som har
överkapacitet. Kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Malmö och Göteborg
föreslås, liksom för innevarande budgetår, få särskilda medel med 1,5
milj. kr. för att bekämpa den s. k. ekonomiska brottsligheten.

Utskottet

Skatteutskottet vill inledningsvis upplysa om att förslaget i budgetdepartementets
bilaga av budgetpropositionen (bilaga 11) om riktlinjer i fråga om
terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna till vissa delar i det centrala
skatteregistret ännu inte har behandlats av utskottet. Utskottet avser att
behandla denna del av propositionen senare i vår i samband med en proposition
om detaljutformning av förslaget, som kommer att läggas fram i mitten
av mars. Utskottet anser dock inte att detta utgör hinder för en bedömning nu
av ifrågavarande motioner.

Skatteutskottet erinrar om att utskottet de två senaste åren yttrat sig till
civilutskottet angående motioner om bl. a. resursförstärkningar till
kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna (SkU 1979/
80:5 y och 1980/81:4 y). I båda yttrandena betonades att bred enighet råder
om att myndigheterna bör erhålla tillräckliga resurser för att kunna ingripa
effektivt mot skatteundandraganden i olika former. Med anledning av nu
förevarande motioner vill skatteutskottet, liksom tidigare, framhålla att det i
och för sig skulle vara önskvärt med ytterligare förstärkningar av såväl
skattekontrollen som uppbörds- och indrivningsväsendet. Mot bakgrund av
det ansträngda budgetläget och den återhållsamhet som måste visas i fråga
om anslagstilldelningen anser dock utskottet, liksom regeringen, att tillgängliga
resurser bör användas så att främst de väsentliga skatteundandragandena
motverkas. Från denna utgångspunkt finner skatteutskottet de av regeringen
föreslagna anslagen väl avvägda. Med hänsyn härtill anser skatteutskottet att
civilutskottet bör avstyrka bifall till motionerna 1981/82:1584 och 1981/
82:2015 och tillstyrka budgetpropositionen i motsvarande delar.

SkU 1981/82:3 y

4

Stockholm den 16 februari 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m)*, Ingemar Hallenius
(c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s) och Bo Södersten (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Avvikande mening

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s), som
anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Skatteutskottet
erinrar” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse.

Såvitt utskottet kan finna talar starka skäl för att samhällets kontrollmöjligheter
förbättras och att erforderliga resurser ställs till skattemyndigheternas
förfogande. De av regeringen föreslagna resurserna på skattekontrolloch
uppbördsområdet är otillräckliga. Visserligen är budgetläget ansträngt
och en begränsning av ytterligare utgiftsökningar nödvändig. Det bör dock
påpekas att väl avvägda insatser för en förbättrad skattekontroll bidrar till en
nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna ökar.

Uppbördsenheterna spelar i detta sammanhang en central roll eftersom de
- förutom ansvaret för arbetet med uppbörd av skatter - även har ansvaret
för arbetsgivarkontrollen samt tillsyn, samordning och effektivisering av
uppbördsverksamheten inom resp. län. Dessutom harenheterna att bevaka
statens intresse i egenskap av borgenär. I detta ingår bl. a. att verka för en
effektiv indrivning av allmänna mål och föra statens talan i fråga om
företrädaransvar för källskatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.

I likhet med motionärerna i s-motionen 2015 finner utskottet att de medel
som frigjorts som en rationaliseringseffekt av den nya uppbördsorganisationen
som nyligen har börjat tillämpas bör användas inom uppbördsorganisationen
för att hejda den explosionsartade ökningen av restförda skatter och
avgifter. En sådan åtgärd skulle bättre än regeringsförslaget vara ägnad att
motverka planerad och systematisk skatte- och avgiftssvindel.

I enlighet med det anförda anser skatteutskottet att civilutskottet bör
tillstyrka motion 1981/82:2015 och avstyrka motion 1981/82:1584 till den del
den inte har blivit tillgodosedd genom skatteutskottets ställningstagande.

GOTAB 70619 Stockholm 1982