yttr 1981/82 sfu3y y

Yttrande 1981/82:sfu3y

SfU 1981/82:3 y

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1981/82:3 y

över viss del av proposition 1981/82:106 om forskning m. m., jämte
motioner

Till utbildningsutskottet

Genom beslut den 1 april 1982 har utbildningsutskottet hemställt om
socialförsäkringsutskottets yttrande över dels proposition 1981 /82:106 om
forskning m. m. såvitt avser avsnittet Studiefinansieringen inom forskarutbildningen,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1981/82:2220 yrkande 7 av Gösta Bohman m. fl., 1981/82:2223 yrkande
11 av Lars Werner m. fl. och 1981 /82:2234 yrkande 13 av Olof Palme m. fl.

Socialförsäkringsutskottet får anföra följande.

Den studerandegrupp varom nu är i fråga är doktorander med utbildningsbidrag.
Sådant utbildningsbidrag infördes fr. o. m. den 1 juli 1976
och utgår till studerande i forskarutbildning. För heltidsstudier kan det
beviljas för högst fyra år sammanlagt men endast för ett år i taget. Såvitt
avser socialförsäkringsförmåner innebär gällande bestämmelser följande.

Doktoranden har under vissa villkor rätt att behålla sitt utbildningsbidrag
även under sjukdom som inträffar under studietiden. Villkoren för att
få behålla bidraget är huvudsakligen desamma som för studerande med
studiemedel. Den studerande skall vara helt oförmögen att bedriva studier.
För att få behålla bidraget skall den studerande ha bedrivit studier under
någon del av det kalenderhalvår då sjukdomen inträffar. För det första
kalenderhalvåret gäller också att studierna skall ha påbörjats. Under två på
varandra följande kalenderhalvår kan doktoranden, med rätt till utbildningsbidrag,
inte vara sjuk mer än sex månader om inte särskilda skäl
föreligger. Utbildningsbidraget kan också utgå för sjukdom som omfattar
ett helt kalenderhalvår under förutsättning att doktoranden föregående
termin bedrev studier vid läroanstalt där statligt studiestöd kan utgå.

Under vissa förutsättningar kan utbildningsbidrag utgå för ytterligare
högst ett bidragsår. Det gäller t. ex. om den studerande på grund av
sjukdom under en längre tid varit oförmögen att bedriva studier. Doktorander
med utbildningsbidrag har rätt att kvarstå i sin tidigare sjukpenninggrundande
inkomst. Skulle sjukpenning utgå under sjukdom, minskas
utbildningsbidraget med ett belopp som motsvarar sjukpenningen.

Vad sedan gäller föräldraförsäkringen har doktoranden fr. o. m. den 1
juli 1979 rätt att behålla utbildningsbidraget vid ledighet i samma omfattning
som enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt
till föräldrapenning. Sådan rätt till föräldrapenning utgår dels som föräldrapenning
i samband med barns födelse under högst etthundraåttio dagar
sammanlagt för föräldrarna, dels som särskild föräldrapenning under

1 Riksdagen 1981/82. II sami. Nr 3 y

SfU 1981/82:3 y

2

högst etthundraåttio dagar sammanlagt för föräldrarna och dels som föräldrapenning
för tillfällig vård av barn under högst sextio dagar per barn
och år för föräldrarna sammanlagt. Vidare kan utbildningsbidrag utgå för
ytterligare högst ett bidragsår om den studerande varit ledig och berättigad
till föräldrapenning. Slutligen gäller liksom för sjukpenning att har föräldrapenning
utgått till den studerande så minskas utbildningsbidraget
med motsvarande belopp.

Lagen om arbetsskadeförsäkring gäller inte för denna kategori studerande.

Utbildningsbidragen räknas slutligen fr. o. m. den 1 januari 1977 som
pensionsgrundande inkomst för A TP.

Studiestödsutredningen tillkallades år 1975 med uppgift att utreda det
studiesociala stödet. I tilläggsdirektiv har utredningen vidare fått i uppdrag
att bl. a. redovisa förslag avseende de studerandes försäkringsskydd
och de handikappade elevernas studiesociala situation.

Resultatet av utredningens arbete i sistnämnda avseende har redovisats
i betänkandet (Ds U 1981:11) Studiestöd.

I betänkandet läggs fram olika förslag i syfte att förbättra socialförsäkringsförmånerna
för de studerande. Vad gäller sjukförsäkringen föreslås
en modell för studerande med studiemedel som enligt utredningens mening
kan anpassas till doktorander med utbildningsbidrag. Förslaget innebär
bl. a. att den studerande får rätt att behålla sitt studiestöd under
sjukdom som inträffar under studietiden och att sjukdomen kan pågå hela
den studietid för vilken studiestödet är beviljat. Förslaget innebär således
en förbättring för de långtidssjuka.

Beträffande arbetsskadeförsäkringen föreslås en utvidgning av lagen
om arbetsskadeförsäkring i syfte att ge de studerande samma skydd som
förvärvsarbetande har vid arbetsskada. Försäkringen, som föreslås omfatta
även doktorander med utbildningsbidrag, skulle ge dessa skydd vid
arbetsskada genom olycksfall eller annan skadlig inverkan samt genom
smitta som inträffat i samband med utbildningen. Resor till och från
undervisningsstället skulle också omfattas av försäkringen.

Betänkandet är föremål för remissbehandling.

I proposition 1981/82:106 behandlas inte frågan om sociala förmåner för
doktorander med utbildningsbidrag.

I motion 2220 av Gösta Bohman m. fl. anförs att utbildningsbidragen i
dag inte tillförsäkrar de forskarstuderande samma sociala förmåner som
doktorandtjänst berättigar till i vad avser sjukersättning, ATP-poäng etc.
Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att regeringen bör
föranstalta om regelförändringar i syfte att i nämnda hänseende jämställa
innehavare av utbildningsbidrag med innehavare av statligt reglerad
tjänst.

SfU 1981/82:3y

3

Motionärerna i motion 2223 av Lars Werner m. fl. hemställer om förslag
om åtgärder i syfte att ge forskare inom högskolan, finansierade med
externa medel, anställningstrygghet och samma rätt till sjuk- och föräldraledighet
som andra statligt anställda.

Motionärerna i motion 2234 av Olof Palme m. fl. anser att de sociala
trygghetsfrågorna vid arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet etc. är otillfredsställande
lösta med det i propositionen föreslagna systemet som i
huvudsak innebär en kombination av utbildningsbidrag och begränsad
deltidstjänst. De begär en översyn av reglerna varvid bör prövas möjligheten
att ta bort kopplingen med AMU-bidragen när det gäller samordningen
med den allmänna försäkringen och i stället behandla utbildningsbidragen
som inkomst av tjänst.

Utskottet konstaterar inledningsvis att frågor om sociala förmåner för
statligt anställda och om arbetslöshet inte faller inom utskottets ämnesområde.
Utskottet yttrar sig därför inte över motionerna såvitt de berör
sådana frågor.

Utskottet konstaterar vidare att studerande som uppbär utbildningsbidrag
för doktorander har i princip likvärdiga föräldraförsäkringsförmåner
som förvärvsarbetande genom att de får behålla utbildningsbidraget under
hela föräldraledigheten och vidare har möjlighet att få bidrag ytterligare ett
bidragsår. Utbildningsbidrag för doktorander är vidare pensionsgrundande
inkomst och ger rätt till ATP-förmåner.

I ovannämnda betänkande av studiestödsutredningen föreslås vissa förbättringar
för studerande i vad avser bl. a. skyddet vid sjukdom. Nuvarande
bestämmelser ger doktorander/studerande med studiemedel rätt att
behålla utbildningsbidraget/studiestödet under längst sex månader sammanlagt
under två på varandra följande terminer. I betänkandet föreslås
att studerande med studiemedel får rätt att behålla sitt studiestöd under
hela den studietid för vilken studiestödet är beviljat och detta förslag kan
enligt utredningen även anpassas till doktorander med utbildningsbidrag.
Vidare föreslår utredningen en utvidgning av lagen om arbetsskadeförsäkring
i syfte att ge de studerande samma skydd som förvärvsarbetande har
vid arbetsskada.

Utredningens förslag — vilket i huvudsak tillgodoser de nu behandlade
yrkandena i motionerna 2220 och 2234 i den mån de inte redan är tillgodosedda
genom gällande bestämmelser — är nu föremål för behandling
inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt förelägger
riksdagen förslag i ärendet. Motionerna bör enligt utskottets
mening därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1982
På socialförsäkringsutskottets vägnar

SVEN ASPLING

SfU 1981/82:3 y

4

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Margareta
Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström
(s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Elis Andersson (c), Ulla
Johansson (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m), Nils-Olof Gustafsson
(s) och Kerstin Sandborg (fp).

LiberTryck Stockholm 1982