yttr 1981/82 nu9y y

Yttrande 1981/82:nu9y

NU 1981/82:9 y

Näringsutskottets yttrande
1981/82:9 y

över proposition 1981/82:106 om forskning m. m. jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har hemställt om yttrande från näringsutskottet
över proposition 1981/82:106 om forskning m. m. i de delar som berör
näringsutskottets verksamhetsområde samt motion 1981/82:770 och motion
1981/82:2232 yrkande 3. Näringsutskottet får anföra följande.

Kommentarer till propositionen

Av propositionen är det endast begränsade delar som närmare berör
näringsutskottets verksamhetsområde, och de ger inte anledning till några
omfattande kommentarer från detta utskotts sida.

Mot bakgrund av kooperationsutredningens betänkande (SOU 1981:60)
Kooperationen i samhället gör utbildningsministern efter samråd med industriministern
vissa uttalanden rörande forskning om kooperativ verksamhet
(s. 49 f.). Innebörden är att sådan forskning utgör exempel på ett
mångvetenskapligt område, har stor samhällsrelevans och så långt möjligt
bör förläggas till högskolan. Behovet av forskning om kooperationen förutsätts
komma att beaktas av forskningsrådsnämnden. Näringsutskottet,
som räknar med att senare i år få behandla förslag i en aviserad proposition
om kooperationsfrågor, instämmer — utan att därmed ta ställning beträffande
prioritering av olika samhällsvetenskapliga forskningsområden — i
vad utbildningsministern anför på denna punkt.

Försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare behandlas (s.
89-91) med utgångspunkt i forskningssamverkanskommitténs rapport (Ds
U 1981:24) Kontaktforskare. Resultatet av denna försöksverksamhet bedöms
av utbildningsministern tala för att det bör skapas förutsättningar för
en fortsatt kontaktforskarverksamhet. Denna avses skola ytterligare stimulera
till spontana kontakter på uppdragsbasis mellan högskolan och
bl. a. mindre företag. Utbildningsministern säger sig utgå från att bl. a.
regionala och lokala myndigheter och organ med uppgift att främja små
och medelstora företags utveckling samt företag som själva engagerar sig i
verksamheten skall kunna bidra till att täcka lönekostnaderna i enskilda
projekt. Verksamhetens omfattning blir sålunda, framhåller han, beroende
av intresset för denna från myndigheter och företag i de skilda regionerna.
Högskolan skall emellertid svara för samordning och planering av verk1
Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 9 y

NU 1981/82:9 y

2

samheten med kontaktforskare och bidra med vissa medel för att stimulera
denna.

Näringsutskottet har tidigare vid ett par tillfällen (NU 1977/78:75 s. 16,
NU 1979/80:4 y) haft anledning att uppmärksamma den nu berörda försöksverksamheten.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att verksamheten
med näringslivskontakt för forskare enligt propositionen bedöms ligga
också i utbildningsväsendets intresse. Det delade ekonomiska ansvar för
denna verksamhet som förordas i propositionen bör enligt utskottets uppfattning
kunna få en positiv effekt på verksamhetens fortsatta utveckling.
Ett önskvärt mera omfattande engagemang från små och medelstora företags
sida förutsätter otvivelaktigt att högskolorna kan göra aktiva insatser
för att sprida kännedom om de möjligheter som erbjuds företagen genom
verksamheten med kontaktforskare.

Näringsutskottet har på senare år ägnat betydande intresse åt frågor om
forskning och utveckling på energiområdet. Efter beredning av näringsutskottet
(NU 1980/81:60) beslöt riksdagen våren 1981 om ekonomisk ram
samt riktlinjer för en tredje period för det Huvudprogram Energiforskning
som inleddes budgetåret 1975/76.

I propositionen redogörs (s. 168 f.) för vissa organisatoriska förändringar
på energiforskningsområdet, avsedda att genomföras den 1 juli 1982. Det
bör påpekas att denna redogörelse inte är fullt aktuell efter de beslut som
riksdagen nyligen har träffat vid sitt ställningstagande till näringsutskottets
betänkande NU 1981/82:28. Utskottet återkommer i sitt betänkande NU
1981/82:30 till frågan om organisationen på energiforskningsområdet.

Utbildningsministern redovisar i propositionen (s. 163 f.) vissa förslag av
delegationen för energiproduktionsforskning (DFE) till generella åtgärder i
syfte att komma till rätta med basresursproblem inom högskolan i samband
med genomförandet av energiforskningsprogrammet. Han har då
konstaterat att högskolan har tilldelats ca 22% av de medel som har
anvisats till detta program under den senast avslutade treåriga programperioden,
budgetåren 1978/79—1980/81. Av DFE:s förslag är det tre som
utbildningsministern efter samråd med industriministern ställer sig positiv
till och som sålunda omfattas av regeringens förslag om riksdagens godkännande
av riktlinjer för sektorsforskning och sektorsorgan. Det gäller (1)
möjlighet för de programansvariga organen inom energiforskningsprogrammet
att göra åtaganden för fyra budgetår framåt, (2) tillfälle för sådana
organ att yttra sig i samband med förslag eller beslut om professurer med
anknytning till energiforskningsområdet och (3) inrättande av arvodestjänster
för energiforskning. I sammanhanget anförs att de programansvariga
organen inom energiforskningsområdet— liksom övriga sektorsorgan
— skall ha det fulla programansvaret och det finansiella ansvaret för sin
forsknings- och utvecklingsverksamhet, inklusive den långsiktiga kompetensuppbyggnad
som erfordras. Vidare understryks betydelsen av löpande
kontakter och samverkan mellan sektorsorganen och berörda högskole -

NU 1981/82:9 y

3

myndigheter. Näringsutskottet har ingen erinran mot de förslag och uttalanden
som nu har refererats.

Kommentarer till motionerna

I motion 1981/82:770 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder för att utveckla en svensk gasteknologi. Detta är i
huvudsak följande. Inför introduktionen av naturgas i Sverige bör man
främja ett gasteknologiskt utvecklingsprogram vid Lunds universitets tekniska
fakultet. Vid denna bör ett näringslivets forsknings- och utvecklingscentrum
för gasteknologi byggas upp. Planerad utbildning på naturgasområdet
i anslutning till Sydgasprojektet bör få erforderliga resurser till sitt
förfogande.

Näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 125 f.) avstyrkte och riksdagen
avslog förra året en likartad motion med samma upphovsmän. Därvid
erinrade utskottet om att bland riktlinjerna för energiforskningsprogrammet
ingår att statens stöd bör sättas in på områden där det inte finns
naturliga beställare eller där det i något avseende saknas naturliga resurser.
Insatser för transport och användning av naturgas - vilket motionärerna
förmodades avse med begreppet gasteknologi — ingick inte i
energiforskningsprogrammet, framhöll utskottet. Däremot lämnade staten
ett betydande stöd till teknik för förgasning av inhemska bränsleråvaror,
och detta stöd kom bl. a. den tekniska fakulteten i Lund till godo. Näringsutskottet
vill allmänt vitsorda betydelsen av sådan verksamhet som motionärerna
nu pläderar för men finner alltjämt inte skäl för någon framställning
från riksdagen till regeringen på grundval av vad motionärerna har
anfört. Ett snarlikt motionsyrkande - om åtgärder för att utveckla en
svensk gasteknologi i anslutning till Sydgasprojektet - kommer näringsutskottet
att behandla i sitt betänkande NU 1981/82:30.

I motion 1981/82:2232 av Georg Andersson m. fl. (s) hemställs såvitt här
är i fråga (3) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad
som [i motionen] anförts beträffande torvforskningscentrum i Umeå-Luleå.
Motionärerna anför att det krävs betydande forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande torvbrytning och torvanvändning. De nämner en rad
aspekter som bör uppmärksammas. Det är enligt motionärerna naturligt att
man inom ramen för energiforskningsprogrammet bygger upp ett torvforskningscentrum,
förlagt delvis till Umeå och delvis till Luleå.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att en brett upplagd
torvforskning är angelägen. Det ingår också - vilket berörs i årets budgetproposition
(prop. 1981/82:100 bil. 17 s. 187) - som ett viktigt led i
energiforskningsprogrammet att främja sådan forskning. Näringsutskottet
- som i betänkandet NU 1981/82:30 kommer att behandla ett par andra
motionsyrkanden rörande torvforskning, även de med regional inriktning

NU 1981/82:9 y

4

- kan emellertid inte stödja förslaget att riksdagen nu skall ta ställning för
inrättande av ett särskilt torvforskningsinstitut med viss angiven förläggning.

Stockholm den 6 maj 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha
af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c),
Rune Jonsson (s), Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m), Birgitta Johansson
(s) och Ivar Franzén (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982