yttr 1981/82 nu8y y

Yttrande 1981/82:nu8y

NU 1981/82:8 y

Näringsutskottets yttrande
1981/82:8 y

över motion om regionalpolitiken

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över motion 1981/82:2352 av Olof Palme m.fl. (s) såvitt avser hemställan
att riksdagen

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
offertstöd i kombination med stöd från styrelsen för teknisk utveckling
(STU),

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
de samhällsägda utvecklingsbolagen och Industrifonden beaktar regionalpolitiska
synpunkter.

Motionen

Motionärerna konstaterar att de nuvarande statliga insatserna för forskning
och utveckling är ogynnsamt fördelade sett ur regionalpolitisk synvinkel.
Mer än 60 % av STU:s stöd till teknisk utveckling anges gå till
storstadsregionerna. Det är enligt motionärerna därför motiverat att man
systematiskt prövar en kombination av stöd från STU och Industrifonden
med regionalpolitisk! stöd. De föreslår att de företag inom stödområdena
som får stöd från dessa institutioner skall kunna få tilläggsstöd i form av
villkorligt offertstöd med t. ex. 10, 15 eller 25 % av stödunderlaget, utöver
de 50 % som exempelvis STU kan ge. Ett motsvarande stöd bör enligt
motionärerna kunna ges till företag utanför stödområdena om företaget
träffar avtal med ett annat företag i ett stödområde och en del av den
framtida produktionen avses förlagd dit. I motionen erinras vidare om att
tre statliga utvecklingsbolag nu har påböljat sin verksamhet. Det bör enligt
motionärerna ankomma på regeringen att tillse att dessa bolag och Fonden
för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) i sitt fortsatta arbete
beaktar regionalpolitiska synpunkter.

Gällande ordning

Stöd till teknisk forskning och utveckling ges i första hand genom styrelsen
för teknisk utveckling, STU. Grunderna för STU:s verksamhet har
lagts fast av riksdagen. De kommer till uttryck i dess instruktion (SFS
1979:113, ändrad 1980:476). STU har tre huvuduppgifter, nämligen att
främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer, att främja
1 Riksdagen 1981/82. 17 sami. Nr 8 y

NU 1981/82:8 y

2

industrins innovationsverksamhet och tekniska kvalitet samt att höja den
tekniska forskningens nivå och öka kunnandet på olika områden. STU
stödjer projektens forsknings- och utvecklingsfaser fram till dess att en
prototyp finns. STU kan i princip bevilja anslag som täcker hela utvecklingskostnaden,
men vid projektstöd till företag eller till insatser med
industriell medverkan gäller att STU sällan bidrar med mer än 50 % av
beräknad utvecklingskostnad. För utvecklingsprojekt i mindre företag och
uppfinningsprojekt gäller s.k. villkorlig återbetalningsskyldighet. Större
företag blir i allmänhet återbetalningsskyldiga när det förväntade tekniska
resultatet uppnåtts.

När en färdig prototyp föreligger men marknadsintroduktionen ännu
återstår finns möjlighet till finansiellt stöd från de regionala utvecklingsfonderna.

Som ett komplement till stöd från STU och utvecklingsfonderna lämnar
Industrifonden lån till större industriella utvecklingsprojekt. Fondens engagemang
skall i princip koncentreras till projekt i företag med goda
produktions- och marknadsförutsättningar och till projekt som har nått det
skede då en stor del av den tekniska osäkerheten har eliminerats. Fonden
får inte delta i sådana projekt som kan ges stöd genom de regionala
utvecklingsfonderna. Dess engagemang i ett projekt får inte heller överstiga
50 milj. kr. Fonden kan finansiera upp till 50 % av projektkostnaden,
normalt i form av lån med återbetalningsskyldighet. Projektens storlek kan
ligga mellan ca 5 och 100 milj. kr. Fonden har hittills beslutat om stöd för
drygt 350 milj. kr. (prop. 1981/82:100 bilaga 17 s. 155).

Tre av riksdagen beslutade nationella utvecklingsbolag — Svensk Energiteknisk
Utveckling AB, Svensk Transportsystemutveckling AB och
Svensk Miljöteknikutveckling AB - har nyligen påböijat sin verksamhet.
Enligt bolagsordningarna skall bolagen inom sina resp. områden dels identifiera
möjligheter till teknikupphandling som kan leda till internationellt
konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster, dels ta initiativ till
teknikupphandling av myndigheter, dels handla upp teknik i sådana fall där
ingen myndighet vill engagera sig men där bolagen kan finansiera verksamheten
på annat sätt, dels åta sig uppdrag mot betalning. Vaije bolags
aktiekapital utgör 2 500000 kr.

Instruktionerna m. m. för STU, Industrifonden och de nationella utvecklingsbolagen
innehåller ingenting om att dessa organ skall ta särskilda
regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet.

Offertstödet är en av de regionalpolitiska stödformerna. Det infördes år
1977. Beslut om offertstöd fattas av regeringen, och den tekniska utformningen
avgörs från fall till fall. Offertstödet är avsett att användas när
regionalpolitisk! stöd i annan form inte kan lämnas. Det kan användas i
samtliga stödområden när det gäller projekt inom den privata tjänste- och
servicesektorn, riksorganisationer och administrativa funktioner inom
större företag. För övriga typer av stödberättigad verksamhet kan offert -

NU 1981/82:8 y

3

stöd beviljas inom de nuvarande stödområdena 4-6. Offertstödet har inte
kommit till så stor användning som förutsågs vid dess införande. Detta har
bl. a. uppmärksammats av riksdagen, vilken uppmanat regeringen att verka
för ökad användning av stödformen. Den begränsade användningen
beror på att övriga regionalpolitiska stödformer används i första hand och
tillgodoser de flesta stödbehoven. Regeringen föreslår i proposition 1981/
82:113 (s. 112) att offertstöd i fortsättningen skall kunna lämnas till samtliga
typer av stödberättigad verksamhet inom hela det framtida stödområdet.
Övriga grunder för offertstödet föreslås kvarstå oförändrade. Anslaget
för budgetåret 1981/82 är 30 milj. kr. För nästa budgetår föreslås en höjning
till 40 milj. kr. (prop. s. 182).

Näringsutskottet

I de avsnitt av motion 1981/82:2352 (s) som näringsutskottet här yttrar
sig över föreslås att det s.k. offertstödet i regionalpolitisk! syfte skall
kunna användas i kombination med stöd från STU samt att de samhällsägda
utvecklingsbolagen och Industrifonden skall beakta regionalpolitiska
synpunkter i sin verksamhet.

Näringsutskottet vill först erinra om att STU:s av riksdagen fastställda
huvuduppgifter är att främja den tekniska utvecklingen i landet, att främja
industrins innovationsverksamhet och tekniska kvalitet samt att höja den
tekniska forskningens nivå och kunnandet på olika områden. STU:s beslut
om stöd skall grundas på överväganden angående ett projekts tekniska och
kommersiella förutsättningar. Däremot är det inte STU:s uppgift att ta
regionalpolitiska hänsyn. Detta hindrar naturligtvis inte att STU kan samarbeta
med exempelvis de regionala utvecklingsfonderna när det gäller
uppläggningen av ett visst projekts finansiering. Sådant samarbete förekommer
också i stor utsträckning.

Den redogörelse för offertstödet som har lämnats i det föregående får
anses ge vid handen att bestämmelserna rörande detta stöd inte utesluter
att stödet används på det sätt som motionärerna föreslår. Regeringen
föreslår som framgått (prop. 1981/82:113 s. 112) att möjligheterna att
använda offertstödet nu ytterligare vidgas, och industriministern framhåller
att det enligt hans mening är angeläget att man med hjälp av bl. a.
offertstödet tar till vara alla möjligheter till ökad sysselsättning i de sämst
ställda områdena. Samtidigt anförs emellertid att någon förändring av de
nuvarande flexibla möjligheterna att använda offertstödet inte bör göras.
Näringsutskottet har, från de utgångspunkter utskottet har att beakta, inga
invändningar mot dessa uttalanden i propositionen. Enligt utskottets mening
är det önskvärt att flexibiliteten när det gäller denna stödforms användning
finns kvar. Riksdagen bör därför inte genom något uttalande
binda regeringen vid att använda offertstödet på något speciellt sätt. Motionsyrkandet
härom avstyrks sålunda av utskottet.

NU 1981/82:8 y

4

Enligt näringsutskottets mening är det nödvändigt att statsmakterna får
bättre instrument i sin hand när det gäller att styra resurser för industriell
utveckling till sysselsättningssvaga delar av landet.

Vad angår Industrifondens och de nationella utvecklingsbolagens möjligheter
att beakta regionalpolitiska synpunkter inom sina verksamhetsområden
vill näringsutskottet till en böljan erinra om att dessa organs tillkomst
har motiverats av andra skäl än regionalpolitiska. Industrifondens
syfte är att stödja utveckling av nya produkter, processer och system för
industriell produktion genom att lämna lån eller bidrag till större, riskfyllda
Utvecklingsprojekt/Fram till oktober 1981 hade Industrifonden bundit sig
för finansiell medverkan i 35 projekt med ett belopp av ca 380 milj. kr.
Utvecklingsbolagens uppgift är främst att främja teknikupphandling som
kan leda till internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller
tjänster. Med hänsyn bl. a. till att Industrifonden och de aktuella utvecklingsbolagen
har varit verksamma endast en kortare tid synes riksdagen
inte nu böra fatta beslut om en ändrad inriktning av dessa organs verksamhet.
När det gäller Industrifonden vill utskottet påpeka att ett beslut från
fondens sida om lån eller bidrag till ett industriellt utvecklingsprojekt i
regel torde få stor betydelse för sysselsättningen på den ort där projektet är
beläget. Industrifonden har i flera fall beslutat om stöd till utvecklingsprojekt
på orter utanför storstadsregionerna, bl. a. i Malmberget, Luleå, Deje
och Lesjöfors. I denna mening är således Industrifondens verksamhet
redan nu av regionalpolitisk betydelse. Utskottet vill också fasta uppmärksamheten
på att projekt som utvecklats genom stöd från STU, Industrifonden
eller något av de tre nämnda utvecklingsbolagen givetvis därefter kan
komma att omsättas i produktion i områden med undersysselsättning.
Produktionen kan då förverkligas med stöd från de regionalpolitiska organen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker näringsutskottet det här aktuella
yrkandet i motion 1981/82:2352 (s).

Stockholm den 4 maj 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m),
Birgitta Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Rune Jonsson (s), Hadar Cars
(fp), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Per Westerberg (m), Ivar
Franzén (c) och Lennart Blom (m).

NU 1981/82:8 y

5

Avvikande mening

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Rune Jonsson, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s) anser att
det stycke i yttrandet som boljar med ”Den redogörelse” och slutar med
”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Av den redogörelse för offertstödet som har lämnats i det föregående
framgår att regeringen har stor frihet att bestämma formerna för och
ändamålet med de enskilda stödinsatserna. Detta är naturligtvis en fördel,
sett från regeringens synpunkt. Å andra sidan har riksdagen, mot bakgrund
av att offertstödet inte har kommit till så stor användning som förutsågs vid
dess införande, uppmanat regeringen att verka för en ökad användning av
stödformen (se den föregående redogörelsen för gällande ordning). Enligt
utskottets mening står motionärernas förslag om att offertstödet skall
kunna användas i kombination med stöd från STU i god samklang med de
önskemål riksdagen tidigare har framfört i fråga om offertstödets användning.
Utskottet tillstyrker därför detta förslag i motionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982