yttr 1981/82 lu4y y

Yttrande 1981/82:lu4y

LU 1981/82:4 y

Lagutskottets yttrande
1981/82:4y

över proposition 1981/82:169 med förslag till åtgärder för att
främja övergång från hyresrätt till bostadsrätt m. m. jämte motioner

Till civilutskottet

Civilutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1981/82:169 med förslag till åtgärder för att främja övergång
från hyresrätt till bostadsrätt m. m. jämte motioner.

I propositionen föreslås att riksdagen skall anta ett i propositionen
framlagt förslag till lag om rätt till fastighetsförvärv vid ombildning till
bostadsrätt. Om hyresgästerna i en fastighet har bildat en bostadsrättsförening
och gjort en s. k intresseanmälan hos inskrivningsmyndigheten, blir
enligt den nya lagen fastighetsägaren, när han vill sälja fastigheten, skyldig
att först erbjuda hyresgästerna att köpa den.

I propositionen föreslås också flera ändringar i bostadsrättslagen som
syftar till att stärka hyresgästernas ställning och inflytande vid ombildning
till bostadsrätt. Enligt en särskild regel skall hyresgästerna i minst två
tredjedelar av de uthyrda lägenheterna ha fattat beslut om fastighetsförvärvet
på en föreningsstämma för att en ombildning skall få ske. Det är alltså
i fortsättningen hyresgästerna själva som skall besluta om en övergång från
hyrsrätt till bostadsrätt. Den ekonomiska planen för en bostadsrättsförening
skall vid ombildning alltid finnas som underlag för hyresgästernas
beslut om ett fastighetsförvärv. Även vissa andra förslag läggs fram i
propositionen, bl. a. om rätt för hyresgästerna till medlemskap i bostadsrättsföreningen.

I propositionen föreslås även en särskild bestämmelse i bostadsrättslagen
om att avtal om överlåtelse av bostadsrätt alltid skall vara skriftliga.
Om köpeskillingen inte är korrekt angiven i avtalet är detta ogiltigt. Något
förslag om hembudsskyldighet till kommunen eller någon annan vid överlåtelse
av bostadsrätt läggs inte fram i propositionen. Huvudregeln skall
fortfarande vara att en bostadsrätt skall kunna överlåtas fritt.

Slutligen läggs i propositionen fram förslag som bl. a. rör finansieringsfrågorna.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

Till grund för förslagen ligger betänkandet (SOU 1981:74) Från hyresrätt
till bostadsrätt, som avlämnats av 1978 års bostadsrättskommitté.

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner, nämligen
1981/82:2504 av Arne Fransson (c), 1981/82:2505 av Göte Jonsson m. fl.
(m), 1981/82:2506 av Olof Palme m. fl. (s) och 1981/82:2507 av Lars
Werner m. fl. (vpk).

1 Riksdagen 1981/82. 8 sami. Nr 4 y

LU 1981/82:4 y

Till lagutskottet har från regeringskansliet överlämnats ett remissyttrande
över kommittébetänkandet från Värmdö kommun, vilket inkommit så
sent att det inte kunnat beaktas under arbetet med propositionen.

Lagutskottet har beslutat att avge yttrande över den nya lagen om rätt till
fastighetsförvärv och ändringarna i bostadsrättslagen samt över motionerna
2505, 2506, såvitt avser yrkandena 1 b—d, 2 a och 2 b, samt 2507 såvitt
avser yrkande 2 b delvis och 3. Sedan beslutet fattats har till utskottet
inkommit en skrivelse från Sveriges fastighetsägareförbund, vilken ställts
till lag- och civilutskotten.

Lagutskottet får anföra följande.

Lagstiftningens tillämpningsområde

I propositionen föreslås att både de som hyr bostadslägenheter och de
som hyr lokaler skall få rätt att före andra förvärva hyresfastigheten.
Undantag görs dock för fastigheter med färre än fem lägenheter.

I motion 2505 (m) yrkas att endast hyresfastigheter med färre än tre
lägenheter skall undantas (yrkande 1). Vidare yrkas att den nya lagstiftningen
inte skall bli tillämplig på lokalhyresfastigheter, dvs. fastigheter i
vilka mindre än 15 % av den totala lägenhetsytan kan hänföras till bostäder
(yrkande 2). Motionärerna framhåller att det under vissa perioder byggts
många trefamiljshus och att det är önskvärt att lägenheter i sådana fastigheter
kan ombildas till bostadsrätt. Vad gäller lokalhyresgästerna anser
motionärerna att det inte föreligger några sådana bostadspolitiska och
bostadssociala skäl som motiverar att fastighetsägarens rätt att förfoga
över fastigheten inskränks genom en förköpsrätt. Vidare påpekas att det
inte är försvarligt att vissa rörelseidkare och lokalinnehavare skall kunna
samverka i bostadsrättsformen och därigenom få favörer på grund av de
förmånliga skatteregler som gäller för bostadsrättsföreningar.

Vad först angår motionärernas önskemål om att också hyresfastigheter
med tre eller fyra lägenheter skall omfattas av lagstiftningen vill lagutskottet
erinra om att det enligt 43 § bostadsrättslagen för registrering av en
bostadsrättsförening krävs att föreningen har minst fem medlemmar. Av
65 § följer vidare att en bostadsrättsförening kan tvingas träda i likvidation
om antaler medlemmar eller bostadsrättshavare gått ned under fem. Bestämmelserna
om lägsta antalet medlemmar har motiverats av bostadsrättsföreningarnas
kooperativa karaktär. Enligt lagutskottets mening torde
en utvidgning av tillämpningsområdet för den nu föreslagna lagstiftningen
i enlighet med motionärernas önskemål inte få någon praktisk betydelse
om inte samtidigt också kravet på minimiantalet medlemmar i en bostadsrättsförening
sänks. En sådan ändring i bostadsrättslagen är lagutskottet
inte berett att förorda. Lagutskottet föreslår därför att motion 2505 yrkande
1 avslås.

Vad härefter gäller lokalhyresfastigheter vill lagutskottet framhålla att

LU 1981/82:4 y

3

hyrorna för lokaler särskilt i storstadsområdena stigit kraftigt under senare
år vilket medfört allvarliga ekonomiska problem för många näringsidkare.
Om lokalhyresgäster får möjlighet att gå samman i en bostadsrättsförening
och förvärva fastigheten kan enligt lagutskottets mening detta bidra till en
lösning av problemen. Utskottet anser således att det finns starka skäl för
att också hyreshus som huvudsakligen innehåller lokaler bör omfattas av
lagstiftningen. Med anledning av motionärernas påstående om de skattemässiga
fördelarna, som kan uppkomma för rörelseidkare och lokalinnehavare,
vill utskottet tillägga att de gynnsammare skatteregler som gäller
för bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare endast avser fall då
minst 60 % av taxeringsvärdet på föreningens fastighet belöper på bostadslägenheter
som upplåtits till medlemmarna. För bostadsrättsfastigheter
som huvudsakligen består av lokaler gäller samma regler som för andra
fastigheter.

Med hänvisning till det anförda förordar lagutskottet att civilutskottet
avstyrker bifall även till yrkande 2 i motion 2505.

Hembudsskyldigheten

Som ovan berörts innebär förslagen i propositionen att hyresgäster som
är intresserade av att förvärva fastigheten för ombildning till bostadsrätt
får rätt att genom en bostadsrättsförening göra en s. k. intresseanmälan till
inskrivningsmyndigheten. Har en intresseanmälan skett får fastighetsägaren
inte överlåta fastigheten genom köp eller byte utan att bostadsrättsföreningen
erbjudits att förvärva fastigheten (hembud). För att en intresseanmälan
skall få ske och ett hembud antas krävs att minst två tredjedelar av
hyresgästerna är ense om saken.

I motion 2506 (s) kritiseras den förslagna ordningen. Bl. a. framhålls att
den är administrativt komplicerad och utgör ett hinder för de bostadspolitiska
strävandena. Motionärerna anser att systemet med intresseanmälan
och hembud bör ersättas med en utvidgning av den kommunala förköpsrätten.
Om de boende i en fastighet som berörs av förköpsrätten anmäler
sitt intresse för att i folkrörelsekooperativ form ta över fastigheten skall
enligt motionärerna kommunen, om den Finner det bostadssocialt motiverat,
medverka till detta. Genom denna möjlighet till förköp kommer tiden
för fastighetsförvärv att väsentligt kunna förkortas. Hyresgästerna får
samtidigt bättre tid och möjlighet att diskutera ombildningen och eventuella
förändringar i fastigheten med den expertis som de folkrörelsekooperativa
organisationerna förfogar över. Motionärerna anser att de boende
också får större ekonomisk trygghet i samband med ombildningen, genom
att kommunerna noggrant kan granska fastigheten från såväl teknisk som
ekonomisk synpunkt.

För att ytterligare stärka de boendes framtida ställning gentemot privata
fastighetsägare vid ombildning av privatägd hyresfastighet till privat bo -

1 * Riksdagen 1981/82. 8 sami. Nr 4 y

LU 1981/82:4 y

4

stadsrättsfastighet föreslår motionärerna att dessa ombildningar under ett
års tid efter lagens ikraftträdande följs upp av bostadsstyrelsen. Därvid bör
belysas såväl de ekonomiska förutsättningarna vid ombildningen som
fastighetens kondition inte minst vad beträffar eftersatt underhåll. Även
andrahandsförsäljningar av de nybildade bostadsrätterna bör ingå i uppföljningen.
Med utgångspunkt i de på så sätt vunna erfarenheterna bör
regeringen till riksdagen återkomma med förslag om eventuella justeringar
i lagstiftningen i syfte att trygga de boendes rätt vid övergång till privat
bostadsrätt.

Motionärerna yrkar att den generella hembudsskyldigheten ersätts med
en utvidgad kommunal förköpsrätt (yrkande 1 b). Vidare yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
dels kommunal medverkan till vissa folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar
m. fl. (yrkande 2 b), dels en uppföljning av vissa ombildningar
och därav föranledda förslag (yrkande 2 a).

Som framhålls av föredragande statsrådet skulle en utvidgning av den
kommunala förköpsrätten i stället för den i propositionen valda lösningen
kunna ha flera fördelar från praktisk synpunkt. Ett genomförande av
motionärernas förslag skulle emellertid medföra att en ombildning till
bostadsrätt blir beroende av politiska beslut. I likhet med föredragande
statsrådet anser lagutskottet att detta inte är önskvärt. Även av andra skäl
är en hembudsskyldighet att föredra framför en kommunal förköpsrätt.
Lagutskottet vill bl. a. framhålla att den i propositionen föreslagna ordningen
med intresseanmälan och hembud rent allmänt sett är ägnad att i
högre grad än motionärernas förslag stimulera hyresgäster till att ta initiativ
och engagera sig i en ombildning och därigenom medföra en ökad
övergång från hyresrätt till bostadsrätt. Om hyresgästerna genom en bostadsrättsförening
får möjlighet att före andra förvärva fastigheten uppnås
också den positiva effekten att fastighetsägarna i större utsträckning än vid
en kommunal förköpsrätt får intresse av att ta upp förhandlingar med
hyresgästerna om en försäljning. Som framhålls i propositionen torde det
inte komma att bli särskilt vanligt att reglerna i den nya lagstiftningen
behöver tillämpas fullt ut. I stället kan man räkna med att frivilliga uppgörelser
blir det vanliga.

Med hänvisning till det anförda föreslår lagutskottet att civilutskottet
avstyrker bifall till yrkandena 1 b och 2 b i motion 2056.

Vad angår motionärernas önskemål om en uppföljning av vissa ombildningar
anser lagutskottet att det med hänsyn till lagstiftningens betydelse
kan förutsättas att regeringen följer tillämpningen och tar de initiativ som
kan bli erforderliga om de boendes intressen visar sig inte bli tillgodosedda.
Också yrkande 2 a i motionen bör därför avstyrkas.

Prisföreskrifter vid överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Enligt bostadsrättslagen får en förening f. n. i sina stadgar ta in föreskrif -

LU 1981/82:4 y

5

ter om att ersättningen vid en överlåtelse av bostadsrätten skall beräknas
efter vissa särskilt angivna grunder. Om prisföreskriften inte följs kan
styrelsen vägra den nya bostadsrättshavaren medlemskap i föreningen. I
stadgarna kan vidare föreskrivas särskilda villkor för medlemskap i föreningen,
exempelvis att vederbörande tillhör viss sammanslutning.

Under senare år har de rikskooperativa bostadsrättsorganisationerna på
olika sätt försökt att komma till rätta med det problem som de höga
överlåtelsepriserna på bostadsrätter utgör. Ett känt exempel härpå är den
s. k. Värmdömodellen som bl. a. innebär att ett villkor för medlemskap
enligt stadgarna är att bostaden har anvisats av kommunen. Stadgarna i
Värmdömodellen innehåller också prisföreskrifter.

Bostadsrättskommittén föreslog i sitt betänkande att en bostadsrättsförening
i sina stadgar förutom prisföreskrifter också skulle kunna införa en
s. k. hembudsklausul. Efter hembud till bostadsrättsföreningen före en
överlåtelse skulle föreningen, rikskooperativa organisationer, allmännyttiga
bostadsföretag eller kommunen kunna lösa bostadsrätten. Länsbostadsnämnden
skulle enligt betänkandet i vissa fall efter kommunens
yttrande som villkor för bostadslån kunna kräva att prisföreskrifter och
hembudsklausul tas in i bostadsrättsföreningens stadgar under fem år.

1 propositionen tar föredragande statsrådet avstånd från förslagen. Enligt
propositionen bör huvudregeln alltjämt vara att en bostadsrätt kan
överlåtas fritt. En bestämmelse föreslås bli införd i bostadsrättslagen som
medför att sådana villkor som i praktiken innebär en hembudsskyldighet
för bostadsrättsinnehavaren förhindras.

I motion 2506 (s) framhålls att de höga priser som tas vid överlåtelser av
bostadsrätter särskilt i större tätorter utgör ett allvarligt problem som måste
lösas. Motionärerna anser att bostadsrättskommitténs förslag om hembudsskyldighet
vid överlåtelse av bostadsrätt bör prövas. Motionärerna
yrkar att en bostadsrättsförening skall ges möjlighet att i sina stadgar ta in
föreskrifter om hembud (yrkande 1 c).

I motion 2507 (vpk) yrkas (yrkande 2 b delvis) att regeringen skall
förelägga riksdagen förslag om en effektiv priskontroll och hembudsskyldighet
vid överlåtelse av bostadsrätt.

1 likhet med motionärerna anser lagutskottet att prisutvecklingen när
det gäller bostadsrätter i vissa tätorter är oroande och att det är angeläget
att problemen med höga överlåtelsevärden blir lösta. Som närmare redovisas
i propositionen (s. 57 — 61) finns det emellertid flera olägenheter och
nackdelar med en sådan lösning som föreslagits av bostadsrättskommittén
och motionärerna. Lagutskottet vill särskilt understryka att bostadsrätten
som upplåtelseform i avsevärd mån påverkas negativt om en bostadsrättsförening
får möjlighet att införa klausuler om hembudsskyldighet eller
därmed jämförbara föreskrifter. Enligt gällande regler kan bostadsrättsföreningen
pröva frågan om medlemskap men har i princip inga befogenheter
när det gäller själva överlåtelsen av bostadsrätten. Rätten till fri

LU 1981/82:4 y

6

överlåtelse hänger samman med att bostadsrättshavaren inte kan gå ur
föreningen och begära ersättning för bostadsrätten hos denna. Endast
genom en överlåtelse av bostadsrätten till någon annan än föreningen kan
bostadsrättshavaren därför få ersättning för vad han eller hon en gång
betalat för bostadsrätten. Som föredragande statsrådet framhåller skulle
införandet av en hembudsskyldighet för bostadsrättshavaren utgöra en
betydande inskränkning i den fria överlåtelserätten varpå hela
bostadsrättsinstitutet vilar. Enligt lagutskottets mening måste starka skäl
finnas för varje inskränkning i denna rätt. Sådana skäl kan inte anses
föreligga.

Lagutskottet kan således inte ställa sig bakom motionärernas förslag. De
problem med höga överlåtelsevärden på bostadsrätter som kan finnas får
därför lösas på annat sätt. Som lagutskottet framhållit då frågan om
överpriser på fastighetsmarknaden tidigare behandlats kan exempelvis en
skärpning av realisationsvinstbeskattningen leda till att överlåtelsevärdena
begränsas. Förslag om en sådan skärpning av skattereglerna vid överlåtelse
av bostadsrätter har nyligen framlagts av kapitalvinstkommittén i
delbetänkandet (Ds B 1982:6) Reavinst på bostadsrätter. Utskottet vill
också peka på att frågan om övervärden på bostadsrätter enligt inhämtade
upplysningar tagits upp av fritidsboendekommittén som beräknar slutföra
sitt uppdrag i år.

På grund av det anförda anser lagutskottet att förslaget i propositionen
bör genomföras och att motionerna 2506 och 2507 i motsvarande delar bör
avslås.

Ikraftträdande m. m.

I motionerna 2506 (s) och 2507 (vpk) yrkas att den nya lagstiftningen
skall träda i kraft den 1 januari 1983 i stället för som föreslås i propositionen
den 1 juli 1982 (yrkande 1 d i motion 2506 och yrkande 3 i motion
2507). Som skäl för yrkandet anförs i motion 2506 bl. a. att lagstiftningen
ställer krav på nya rutiner särskilt hos kommunerna, att författningstexten
bör föreligga i god tid före ikraftträdandet och att det krävs informationsinsatser.

Som lagutskottet framhållit i andra sammanhang måste tidpunkten när
en lagstiftning skall träda i kraft bestämmas efter en avvägning mellan å
ena sidan intresset av att en angelägen reform genomförs så snart som
möjligt och å andra sidan hänsynen till att vederbörande myndigheter får
tillräcklig tid på sig att förbereda och informera om reformen.

Enligt utskottets mening torde den nu aktuella reformen i initialskedet
endast beröra inskrivningsmyndigheterna. Något nämnvärt förberedelsearbete
vid dessa myndigheter torde inte krävas. Arbetet vid andra myndigheter
samt i kommuner och organisationer torde först efter en övergångsperiod
komma att påverkas. Vid dessa kan således förberedelseåtgärderna

LU 1981/82:4 y

7

vidtas efter ikraftträdandet. Inte heller när det gäller informationen om de
nya reglerna torde det vara nödvändigt att arbetet avslutas före ikraftträdandetidpunkten.
I sammanhanget vill utskottet emellertid stryka under
vikten av att den erforderliga informationen till allmänheten snarast möjligt
kommer till stånd.

Med hänsyn till det anförda och till de nya reglernas betydelse har
lagutskottet inte några erinringar mot den i propositionen föreslagna
ikraftträdandetidpunkten. Utskottet föreslår därför att motionerna 2506
och 2507 i denna del avslås.

Utöver det anförda föranleder propositionen inte några uttalanden från
lagutskottets sida.

Stockholm den 6 maj 1982

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Ivan Svanström
(c), Stig Olsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Martin Olsson (c),
Ingemar Konradsson (s), Olle Aulin (m), Owe Andréasson (s), Marianne
Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s) *, Margot Håkansson (fp), Margareta
Gard (m), Stina Andersson (c) * och Ingrid Segerström (s).

Avvikande mening

Lennart Andersson, Stig Olsson, Arne Andersson i Gamleby, Ingemar
Konradsson, Owe Andréasson, Bengt Silfverstrand och Ingrid Segerström
(samtliga s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Sorn
framhålls” och slutar med ”därför avstyrkas” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser lagutskottet att en utvidgning av den
kommunala förköpsrätten är lämpligare än införandet av ett system med
hembud till en bostadsrättsförening. Skälen för en kommunal förköpsrätt
har redovisats i motionen, vartill lagutskottet hänvisar. Utskottet vill särskilt
framhålla att kommunal medverkan vid en ombildning ger de boende
en större trygghet och är ägnad att förebygga att hyresgästerna drabbas av
förluster på grund av fastighetens skick och andra omständigheter. Det
finns också anledning att erinra om att enligt lagrådet vissa vanskligheter
från juridisk teknisk synpunkt är förbundna med den föreslagna reformen.

Med hänvisning till det anförda förordar lagutskottet att reglerna om
hembud och därmed sammanhängande bestämmelser ersätts med en utvidgad
kommunal förköpsrätt i enlighet med motionärernas önskemål.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

LU 1981/82:4 y

8

Med hänsyn till att ikraftträdandetidpunkten för den nya lagstiftningen —
som utskottet senare kommer att förorda — bör senareläggas anser utskottet
att regeringen bör utarbeta förslag till de erforderliga ändringarna i
förköpslagen och utan dröjsmål framlägga dem för riksdagen så att förslagen
kan behandlas före årsskiftet 1982-1983.

Som motionärerna framhåller bör — om de boende i en fastighet som
berörs av förköpsrätten anmäler sitt intresse att i folkrörelsekooperativ
form ta över fastigheten — kommunen medverka till ett sådant övertagande.

Vad som sålunda anförts med anledning av motion 2506 yrkandena 1 b
och 2 b bör ges regeringen till känna.

1 likhet med motionärerna anser lagutskottet att en uppföljning bör ske
av vissa ombildningar. Uppföljningen skall syfta till att belysa såväl de
boendes ställning i förhållande till privata fastighetsägare som de ekonomiska
förutsättningarna vid ombildningarna och andra omständigheter,
bl. a. fastigheternas skick. Även andrahandsförsäljningar av de nybildade
bostadsrätterna bör omfattas av uppföljningen. I den mån uppföljningen
resulterar i att de boendes ställning behöver förbättras bör regeringen
framlägga förslag till erforderliga ändringar av lagstiftningen. Det anförda
bör riksdagen med bifall till motion 2506 yrkande 2 a som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”1 likhet”
och slutar på s. 6 med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser lagutskottet att prisutvecklingen när
det gäller bostadsrätter i vissa tätorter är oroande och att det är angeläget
att problemen med höga överlåtelsevärden blir lösta. Enligt utskottets
mening torde det i och för sig krävas mera vittgående åtgärder än som
föreslagits av bostadsrättskommittén om problemen skall kunna lösas.
Under nu rådande förhållanden får emellertid de initiativ som tagits av de
rikskooperativa organisationerna i syfte att dämpa prisutvecklingen anses
lovvärda. Enligt lagutskottets mening bör i avvaktan på en övergripande
utredning om åtgärder mot övervärden på bostadsrätter m. m. de av bostadsrättskommittén
föreslagna åtgärderna prövas. I samband härmed bör
också olika former av återköpsgaranti kunna aktualiseras. Utskottet förordar
således att en ändring av bostadsrättslagen sker i enlighet med vad
kommittén föreslagit och att förslaget i propositionen i motsvarande del
avslås. Genomförs utskottets förslag tillgodoses motion 2506 yrkande 1 c
helt och motion 2507 yrkande 2 b delvis i väsentlig mån.

dels ock att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 7 med ”del avslås” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kommer den nya lagstiftningen att kräva ett
inte obetydligt förberedelsearbete hos vissa myndigheter samt i kommunerna.
Utskottet vill vidare peka på betydelsen av att en bred information

LU 1981/82:4 y

9

om de nya reglerna ges de boende i samband med ikraftträdandet. Redan
av dessa skäl anser lagutskottet i likhet med motionärerna att ikraftträdandetidpunkten
måste senareläggas. Härtill kommer att lagstiftningsärendet
inte torde kunna behandlas i kammaren förrän i början av juni och att
författningarna inte torde kunna ges ut i Svensk författningssamling förrän
i slutet av juni 1982. En så kort tidsrymd mellan utgivandet av författningarna
och ikraftträdandetidpunkten är inte godtagbar. Utskottet föreslår
därför att den nya lagstiftningen skall träda i kraft först den 1 januari 1983.
Motionerna 2506 och 2507 i denna del bör således tillstyrkas av civilutskottet.

loirn 1982