yttr 1981/82 ku4y y

Yttrande 1981/82:ku4y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1981/82:4 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1981/82:4 y

över förslag 1980/81:19 till lag med instruktion för riksgäldskontoret Till

finansutskottet

Finansutskottet har den 7 april 1981 beslutat bereda konstitutionsutskottet
tillfälle att avge yttrande över ovan angivna förslag till instruktion för
riksgäldskontoret. Förslaget har utarbetats av en särskild kommitté som
tillsatts av riksgäldsfullmäktige med riksgäldsdirektören som ordförande.
Fullmäktige, som i allt väsentligt anslutit sig till kommitténs förslag och
motiveringar, har i samband med att ärendet överlämnades till riksdagen
framhållit att förslaget inte innebär några förändringar i sak av riksgäldskontorets
verksamhet och uppgifter i förhållande till den nu gällande lagstiftningen.

Någon motion har inte väckts med anledning av förslaget. Finansutskottet
har berett även fullmäktige i riksbanken och riksdagens revisorer tillfälle att
yttra sig över förslaget. I riksbanksfullmäktiges yttrande anförs avslutningsvis: Det

remitterade lagförslaget har utarbetats inom riksgäldskontoret utan
närmare kontakt med riksbanken. Riksgäldsfullmäktige har framhållit att
förslaget inte innebär några förändringar i sak av riksgäldskontorets
verksamhet och uppgifter i förhållande till den nu gällande lagstiftningen.
Lagförslaget är emellertid utformat så att det efter ordalagen är mer
långtgående. Det finns därför anledning till noggrann genomgång av
förslaget. Flär har pekats på ett antal frågor som kräver närmare överväganden.
Hit hör övergripande principiella frågor, t. ex. om den nödvändiga
integreringen av riksgäldskontorets verksamhet i riksbankens kreditpolitik
och valutapolitik och om behovet av närmare precisering av ändamålen och
formerna för riksgäldskontorets upplåning till staten. Hit hör även organisatoriska
frågor, t. ex. om riksgäldsdirektörens ställning och mandatperiod
och om var inom riksgäldskontoret olika frågor skall avgöras.

Den slutliga utformningen av lagförslaget är således en för riksbankens
verksamhet betydelsefull fråga.

Fullmäktige vill därför hemställa att den närmare översyn som ovan
förordats sker i nära samråd med riksbanken.

Konstitutionsutskottet delar riksbanksfullmäktiges uppfattning att det
föreliggande förslaget bör bli föremål för översyn och ätt denna bör ske i nära
samråd med riksbanken. Det får ankomma på finansutskottet att ta ställning
till formerna för översynen, som självfallet bl. a. bör avse de konstitutionella
frågor som aktualiserats i ärendet. Konstitutionsutskottet förutsätter att
utskottet bereds tillfälle att ånyo yttra sig när den förordade översynen
verkställts.

1 Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 4 y

KU 1981/82:4 y 2

Stockholm den 13 oktober 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp),
Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne
Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt
Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken
(c), Sture Thun (s)* och Lahja Exner (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 69586 Stockholm 1981

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.