yttr 1981/82 ku3y y

Yttrande 1981/82:ku3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1981/82:3 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1981/82:3 y

över proposition 1979/80:176 om ändring i brottsbalken (spioneri
m. m.)

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har den 17 mars 1981 beslutat inhämta yttrande från
konstitutionsutskottet över 19 kap. 13 § i det genom ovan angivna
proposition framlagda förslaget till lag om ändring i brottsbalken. Bestämmelsen
i fråga avser förbud mot tagande av utländskt understöd från
främmande makt eller någon som handlar i dess intresse i syfte att bedriva
sådan politisk propaganda i Sverige som rör grunderna för rikets statsskick
eller något förhållande av betydelse för rikets säkerhet. En bestämmelse av
liknande innebörd har funnits tidigare i brottsbalken men upphävdes genom
beslut av riksdagen 1976.

I propositionen föreslås främst vissa ändringar i brottsbalkens bestämmelse
om spioneri. Genom ändringarna utvidgas spioneribestämmelsens tilllämpningsområde
till att omfatta totalförsvaret i dess helhet. Vidare klargörs
att bestämmelsen under vissa förhållanden är tillämplig även på s. k. politiskt
spionage, liksom på industrispionage och annat ekonomiskt spionage.

I en följdmotion 1980/81:18 av Lisa Mattson m. fl. (s) yrkas, att riksdagen
avslår förslaget till ändring av 19 kap. 13 § brottsbalken. I följdmotion
1980/81:19 av Lars Werner m. fl. (vpk) kritiseras utformningen av den nu
ifrågavarande bestämmelsen.

Utskottet, som inte finner att det föreslagna stadgandet i 19 kap. 13 §
brottsbalken skulle komma i konflikt med gällande grundlagar, ansluter sig
till uppfattningen att en bestämmelse av denna innebörd skulle kunna få en
viss förebyggande effekt. Man kan enligt utskottet förutsätta att bestämmelsen
endast i sällsynta fall behöver komma i praktisk tillämpning. Utskottet
vill tillägga att det bl. a. från tryckfrihetsrättslig synpunkt självfallet är av
största vikt att spaning och förundersökning inte inleds mot t. ex. tidningar
med mindre än att starka misstankar om brott föreligger.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i den del som
utskottet har att yttra sig över och avstyrker motionerna.

Stockholm den 23 september 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

1 Riksdagen 1981/82. 4 sami. Nr 3 y

KU 1981/82:3 y

2

Närvarande: Bertil Fiskesjö* (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Daniel Tarschys
(fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken* (c), Sture Thun (s) och Eric
Hägelmark* (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist,
Kerstin Nilsson och Sture Thun (alla s):

Som bl. a. lagrådet påpekat under ärendets beredning kan betänkligheter
anföras mot ett återinförande av straffbestämmelsen i fråga. Från konstitutionsutskottets
utgångspunkter är det särskilt betänkligt med hänsyn till
yttrandefriheten, informationsfriheten och föreningsfriheten att spaning och
förundersökning inleds mot politiska organisationer, tidningar och tidskrifter
samt mot kulturella och religiösa minoritetsgrupperingar med utländskt
ursprung utan att brott kommer att kunna styrkas utom möjligen i något
sällsynt undantagsfall. Bestämmelsen bör därför inte återinföras.

GOTA B 69540 Stockholm 1981

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.