yttr 1981/82 ku2y y

Yttrande 1981/82:ku2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1981/82: 2 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1981/82:2 y

över proposition 1980/81:114 om säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar Till

justitieutskottet

Justitieutskottet har hemställt om yttrande från konstitutionsutskottet i
frågan huruvida 2 kap. 12 § regeringsformen (RF) påkallar annan avgränsning
av tillämpningsområdet för säkerhetskontroll än den som föreslagits i
proposition 1980/81:114.

I den aktuella propositionen föreslås en lag om säkerhetskontroll vid
domstolsförhandlingar. Säkerhetskontroll skall enligt den nya lagen få ske,
om det till följd av särskilda omständigheter finns risk för att brott som
innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande
förstörelse av egendom kommer att begås i samband med en domstolsförhandling.
Kontrollen sker i form av kroppsvisitation och undersökning av
väskor m. m. och omfattar åhörare och andra som skall närvara vid
förhandlingen. Undantagna är dock rättens ledamöter, andra som är
närvarande på grund av utövning av allmän tjänst och advokater. Även andra
personer kan undantas. Det är domstolen som beslutar om säkerhetskontroll
medan genomförandet av denna ankommer på polisen. Den nya lagen
föreslås omfatta alla slags domstolsförhandlingar. I propositionen uttalas att
den torde få sin största betydelse för brottmålsförhandlingar.

Den nya lagstiftningen skulle enligt propositionen ha trätt i kraft den 1 juli
1981.

Med anledning av propositionen väcktes motionerna 1980/81:2036 av
Christina Rogestam (c) och 1980/81:2037 av Lars Werner m. fl. (vpk). Den
första avser uteslutande frågan om tillämpningsområdet för säkerhetskontroll.
Den senare tar upp denna fråga jämte vissa andra. I båda motionerna
vänder man sig mot att den föreslagna nya lagen föreslås få tillämplighet för
alla slag av domstolsförhandlingar. Tillämpningsområdet bör enligt båda
motionerna inskränkas till att avse enbart brottmål. I motion 2036 krävs
dessutom att det skall vara fråga om ansvar för brott på vilket kan följa
fängelse i mer än ett år.

Propositionens förslag har som bakgrund bl. a. ett riksdagsuttalande våren
1976. Riksdagen antog då som vilande förslag till ändringar i RF som innebar
ett förstärkt rättighetsskydd i grundlag. 1 detta ingick bl. a. ett skydd mot
kroppsvisitation. Konstitutionsutskottet (KU 1975/76:56) erinrade om att JO
i skrivelse till regeringen i maj 1976 påpekat att det inte fanns någon laglig
reglering av möjligheterna att företa kontroll för att förebygga brott och för
att förhindra att ordning och säkerhet störs i samband med domstolsförhand -

1 Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 2 y

KU 1981/82: 2y

2

ling. Utskottet förutsatte att regeringen ägnade denna och liknande frågor
som kunde aktualiseras genom de nya grundlagsreglerna uppmärksamhet
och tog de lagstiftningsinitiativ som kunde vara påkallade. Utskottets
uttalande godtogs av riksdagen.

Den föreslagna lagstiftningen innebär inskränkning både i skyddet mot
kroppsvisitation och liknande intrång enligt 2 kap. 6 § och i domstolsoffentligheten
enligt 2 kap. 11 § RF. Inskränkningar i dessa rättigheter är möjliga
med stöd av 2 kap. 12 § RF. I detta stadgandes andra stycke görs dock vissa
inskränkningar i rätten att begränsa rättighetsskyddet. Aktuellt i detta
sammanhang är särskilt kravet på att rättighetsinskränkningar aldrig får gå
längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har
föranlett dem.

I propositionen lämnas en ingående redovisning för vilka andra åtgärder
som kan vidtas för att upprätthålla skyddet vid förhandlingar där det finns
särskild risk för våldsaktioner (s. 9 f.).

Utskottet ansluter sig till den i propositionen framförda uppfattningen att
de åtgärder som kan komma i fråga, t. ex. polisbevakning, särskilda lokaler
för s. k. riskförhandlingar m. m.. inte kan ge någon fullständig garanti mot
våldshandlingar även om dessa åtgärder skulle kunna till fullo utnyttjas. En
möjlighet till särskild kontroll vid inpasseringen till rättssalen bör därför
enligt utskottets uppfattning finnas.

Syftet med den föreslagna säkerhetskontrollen är att förhindra våldshandlingar
i rättssalen och i anslutande lokaler. Utifrån de intressen som utskottet
har att bevaka är det viktigt att framhålla att kontrollen skall gå ut på att
efterforska vapen och andra farliga föremål. Någon granskning av handlingar
är således inte aktuell och man behöver därför inte befara att den föreslagna
lagstiftningen skall leda till ett obehörigt röjande av innehållet i personliga
dokument.

Beträffande den närmare utformningen av lagen om säkerhetskontroll har
utskottet från de synpunkter utskottet har att företräda ingen erinran mot
propositionens förslag.

Med det anförda finner utskottet att den föreslagna lagstiftningen håller sig
inom ramen för de rättighetsbegränsningar som får anses tillåtna enligt 2 kap.
12 8 andra stycket RF.

Stockholm den 23 september 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp),
Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove
Johansson (s). Bengt Kindbom (c). Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s),
Sture Thun (s) och Annika Öhrström (c).

GOTAB Stockholm 1981

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.