yttr 1981/82 ku17y y

Yttrande 1981/82:ku17y

KU 1981/82:17 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1981/82:17 y

över proposition 1981/82:160 om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343) m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1981/82:160 om ändring i skatteregisterlagen.

Skatteregisterlagen medger f. n. att det med hjälp av automatisk databehandling
förda centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren
används vid beskattning för vissa i lagen närmare angivna ändamål. Riksskatteverket
förfogar över det centrala registret och länsstyrelsen över det
regionala registret för det egna länet. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet
förfogar dessutom över det centrala registret såvitt gäller uppgifter
som hänför sig till länet resp. fögderiet.

Terminalåtkomst medges f. n. samma myndigheter som har förfogande
över registren, dvs. riksskatteverket, länsstyrelse och lokal skattemyndighet.
Omfattningen av terminalåtkomsten är ingående reglerad i 10 §
skatteregisterlagen.

Regeringen föreslår i den nu aktuella propositionen ändringar i skatteregisterlagen
av innebörd av registren skall få användas inte bara för beskattning
utan också i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. Förslaget
innebär inte att kronofogdemyndigheterna får förfoganderätt över
registren men väl att de får terminalåtkomst till vissa uppgifter i det
centrala registret. Vidare föreslås en ändring i sekretesslagen, som innebär
en skärpning av sekretessen hos kronofogdemyndigheterna i vad avser
uppgifter i det centrala skatteregistret om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, dock endast så länge uppgiften inte tillförts ett mål hos
kronofogdemyndighet. Skärpningen gäller skaderekvisitet. Liksom på
skattesekretessområdet föreslås för ifrågavarande uppgifter en s. k. absolut
sekretess, dvs. utan skaderekvisit.

I propositionen med förslag till skatteregisterlag (1979/80:146) aviserades
att kronofogdemyndigheterna skulle kunna få tillgång även till uppgifterna
i skatteregistren i den mån det behövdes för indrivningsverksamheten.

Vid riksdagsbehandlingen berördes detta uttalande inte särskilt. Skatteutskottet
underströk dock allmänt att det ”från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt
var ett oavvisligt krav att systemet fick en sådan utformning
att man så långt det var möjligt, eliminerade riskerna för att hemliga
beskattningsuppgifter blev tillgängliga utanför den begränsade krets av
myndigheter och tjänstemän som behövde den för beskattningsverksamheten”
(SkU 1979/80:56).

1 Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 17 y

KU 1981/82:17 y

2

Frågan om kronofogdemyndigheternas tillgång till olika register, bl. a.
de centrala och regionala skatteregistren, togs upp av lagutskottet vid
riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till utsökningsbalk
(prop. 1980/81:8, LU 1980/81:23). I sitt av riksdagen godkända betänkande
anförde lagutskottet bl. a. följande (s. 18 f.):

Enligt utskottets uppfattning är det en nödvändig förutsättning för att
indrivningen skall bli effektiv att kronofogdemyndigheternas möjligheter
att erhålla tillgång till register som förs hos myndigheter och andra förbättras.
När det gäller möjligheten till ökad registeråtkomst pågår, som utskottet
redovisat i det föregående, överläggningar mellan regeringen och RSV.
Utskottet vill understryka vikten av att dessa överläggningar slutförs
snabbt och att de leder till ett resultat som förbättrar kronofogdemyndigheternas
effektivitet.

Även möjligheten för kronofogdemyndigheterna att utnyttja ADB i den
exekutiva verksamheten bör vidgas. Utskottet instämmer i de synpunkter i
frågan som civilutskottet anfört i sitt nyssnämnda betänkande och vill
tillägga att den förenkling av handläggningsrutinema som skulle bli följden
av ett ökat utnyttjande av ADB skulle skapa utrymme för kronofogdemyndigheterna
att i större utsträckning än vad som nu är möjligt ägna sig åt
mera komplicerade utsökningsmål. Kronofogdemyndigheterna skulle vidare
få möjlighet att effektivare delta i bekämpandet av den ekonomiska
brottsligheten.

Med anledning av de ofta framförda synpunkterna att ett ökat användande
av ADB hos myndigheterna skulle leda till ett opåkallat intrång i den
personliga integriteten vill utskottet erinra om att civilutskottet nyligen i
yttrande till justitieutskottet med anledning av motionsyrkanden om åtgärder
mot den ekonomiska brottsligheten enhälligt anfört att befogade hänsyn
till den personliga integriteten inte träds för när även med vidgade
möjligheter till effektiv samordning av åtgärder mot ekonomisk brottslighet
med anknytning till näringsverksamhet (CU 1980/81:1 y). Med åtgärder
avser utskottet bl. a. en samordning mellan REX-systemet och andra
ADB-system i avsikt att ge kronofogdemyndigheterna möjlighet att hämta
information om gäldenärerna ur olika register. I sitt yttrande hänvisar
civilutskottet vidare till departementschefens uttalande i föreliggande proposition
(s. 370) om införskaffandet av uppgifter rörande gäldenärens
tillgångar genom kontroll av tillgängliga register. Civilutskottet förutsätter
att regeringen utan riksdagens uttryckliga anhållan därom undersöker hur
denna kontroll skall utföras så effektivt som möjligt.

Lagutskottet delar civilutskottets uppfattning att hänsynen till den enskildes
integritet inte lägger hinder i vägen för en ökad användning av ADB
inom exekutionsväsendet, exempelvis i form av en samordning mellan
REX-systemet och andra ADB-register, i första hand de centrala och
regionala skatteregistren.

Som framhålls i motion 894 kan ett förverkligande av önskemålen om
ökad användning av ADB inom exekutionsväsendet komma att nödvändiggöra
såväl ytterligare investeringar i dataterminaler m. m. som vissa författningsändringar.
Enligt utskottets mening är det angeläget att det erforderliga
förberedelsearbetet härför kommer i gång snabbt.

Vad utskottet i det föregående anfört om kronofogdemyndigheternas
tillgång till registerinformation och om användning av ADB inom exekutionsväsendet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

KU 1981/82:17 y

3

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker bifall till motion
894 i denna del (yrkande 3).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Propositionens förslag innebär en utvidgning av användningsområdet för
det centrala skatteregistret. Redan när skatteregisterlagen tillkom förutsattes
att tillgång till skatteregistren i framtiden skulle kunna medges
kronofogdemyndigheterna. Behovet härav underströks av ett enhälligt
lagutskott vid behandlingen av utsökningsbalken.

Med de begränsningar som regeringsförslaget innebär i fråga om kronofogdemyndigheternas
terminalåtkomst kan mot bakgrund av de intressen
utskottet har att bevaka tungt vägande skäl inte anföras mot att det centrala
skatteregistret får användas även av kronofogdemyndigheterna. Utskottet
faster därvid särskilt avseende vid att det är fråga om uppgifter som
kronofogdemyndigheterna redan i dag kan få del av på annat sätt. Delvis
rör det sig om uppgifter som inte är sekretesskyddade i annan verksamhet
än hos skattemyndigheterna.

Utskottet har heller inte något att erinra mot den föreslagna ändringen
av sekretesslagen.

Stockholm den 22 april 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck
(m), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist
(s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt
Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin
Nilsson (s). Britta Hammarbacken (c) och Sture Thun (s).

Avvikande mening

av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m), vilka
ansett att utskottet fr. o. m. det stycke på denna sida som börjar ”Propositionens
förslag” t. o. m. utskottstextens slut bort anföra följande:

Propositionens förslag innebär att användningsområdet för det centrala
skatteregistret utvidgas avsevärt. Detta leder till att integritetskänsliga
uppgifter kommer att spridas till en betydligt större krets än som från
böljan var avsett. Det är dessutom i vissa delar fråga om tillgång till
uppgifter som inte är ”färdiga”, dvs. de är fortfarande att betrakta som
arbetsmaterial hos beskattningsmyndigheterna. Om regeringsförslaget
skulle bifallas av riksdagen kommer kronofogdemyndigheterna således i
viss utsträckning att som underlag för sin verksamhet bygga på uppgifter
som måste betraktas som osäkra.. Från rättssäkerhetssynpunkt är detta
naturligtvis inte tillfredsställande.

KU 1981/82:17 y

4

Datainspektionen har i sitt yttrande över det förslag från riksskatteverket
som utgör underlag för propositionen anfört en rad kritiska synpunkter
på förslaget. Även om regeringsförslaget inte är lika långtgående kvarstår
dock datainspektionens kritik i viktiga hänseenden.

Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet kritiskt till propositionen
så länge konsekvenserna av dess förslag inte säkert låter sig överblickas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982