yttr 1981/82 ku12y y

Yttrande 1981/82:ku12y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1981/82:12 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1981/82:12 y

över motion 1981/82:914 om särskild beskattning av annonsblad

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande
över motion 1981/82:914 av Arne Nygren (s) om särskild beskattning
av annonsblad.

Gällande regler m. m.

En annonsskatt infördes den 1 juli 1971 för att finansiera det presstöd
i form av produktionsbidrag som då introducerades. Det ursprungliga
förslaget var en skatt på 10 % på all press. Man stannade för en differentierad
skatt: 6% på annonser i dagspress och 10% på annonser i övrig
press. Senare gjordes annonsskatten om till allmän reklamskatt. Man
tillmötesgick på det sättet ett krav från dagspressen som ansåg sig missgynnad
i förhållande till andra medier. De successiva lättnader som gjorts
under senare år har bara berört dagspressen. Procentsatsen för dagspress
är f. n. 3 % och utgår endast på annonsintäkter över 9 milj. kr. För annonsbladen
är skatten 10%.

Enligt 5 § förordningen om statligt stöd till dagstidningar (1981:409)
utgår inte produktionsbidrag till en tidning som ger ut annonsblad i en i
förhållande till tidningsutgivningen betydande omfattning eller som står
i nära förhållande till ett sådant företag.

Dagspresskommittén behandlade i sitt betänkande Stödet till dagspressen
(SOU 1980:32) ingående frågan om konkurrensen från annonsbladen.
Kommittén kom till den slutsatsen att det inte fanns skäl till ingripanden
från statsmakternas sida. Bl. a. konstaterades att det skulle behövas betydande
skattehöjningar för att den vägen utjämna konkurrensskillnaderna
mellan dagstidningar och annonsblad. Höjningarna skulle enligt kommittén
bli så stora, att man skulle riskera att komma i konflikt med såväl
tryckfriheten som näringsfriheten. Den konflikten skulle enligt kommittén
bli ett faktum, om man förbjuder utgivning av annonsblad.

I anledning av propositionen (1971:28) med förslag till förordning om
annonsskatt avgav konstitutionsutskottet yttrande till skatteutskottet angående
de tryckfrihetsrättsliga aspekterna på bl. a. denna proposition.

Konstitutionsutskottet (KU 1971:32) fann i yttrandet att TF inte hindrade
olika beskattning av olika publikationer. Utskottet framhöll därvid
att riksdagen tidigare godkänt att vissa tidningar, dvs. veckotidningar utan
dagspresskaraktär, beskattats medan andra tidningar som utkommer

1 Riksdagen 1981/82. 4 sami. Nr 12 y

KU 1981/82:12 y

2

minst en gång i veckan och har dagspresskaraktär undantas från beskattning.

Frågan var inte okontroversiell i utskottet. Ledamöterna från moderata
samlingspartiet och folkpartiet reserverade sig och ansåg att förslaget om
annonsskatt borde avslås såsom tveksamt från tryckfrihetsrättslig synpunkt.

I ärendet återgavs en rad yttranden om innebörden av stadgandets
andra stycke. Härvid hänvisas till betänkandet (s. 14 ff).

Utskottets överväganden

Utskottet vill framhålla att dagspresskommitténs ställningstagande inte
innebär att varje ytterligare höjning av reklamskatten för annonsbladen i
förhållande till dagspressen skulle vara utesluten på grund av tryckfrihetsförordningens
regelsystem. Utskottet har därmed inte tagit ställning till
lämpligheten att på nytt utreda frågan så kort tid efter det att den behandlats
av en statlig utredning.

Stockholm den 30 mars 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik
Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt
Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin
Nilsson (s), Jan Prytz (m) och Anita Modin (s).

LiberTryck Stockholm 1982

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.