yttr 1981/82 ku10y y

Yttrande 1981/82:ku10y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1981/82:10 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1981/82:10 y

över proposition 1981/82:100 bilaga 11 punkt E 4 Inköp av
fastigheter m. m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 11 mars 1982 beslutat inhämta konstitutionsutskottets
yttrande över proposition 1981/82:100 bilaga 11 punkt E 4 Inköp
av fastigheter m. m. i vad avser moment 2. I propositionen i denna del
föreslås riksdagen besluta — med ändring av tidigare lämnade bemyndiganden
— att regeringen utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall skall
besluta om försäljning eller byte av staten eller allmänna arvsfonden
tillhörig fast egendom.

Hittills gällande bemyndiganden i fråga om försäljning m. m. av statens
fasta egendom innebär bl. a. att regeringen utan värdemässig begränsning
får besluta om försäljning av mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål.
Enligt det senast givna bemyndigandet (prop. 1975/76:25, FiU
1975/76:13, rskr 1975/76:92) får regeringen i varje särskilt fall besluta om
försäljning eller byte av staten eller allmänna arvsfonden tillhörig fast
egendom om taxeringsvärdet eller, om taxeringsvärde inte är åsatt, egendomens
saluvärde uppgår till högst 2 milj. kr. Regeringen har vidare
medgivits att delegera sin beslutanderätt till förvaltningsmyndighet. Som
skäl för förslaget anförs bl. a. att värdeutvecklingen inom fastighetsområdet
lett till att värdegränsen enligt gällande bemyndigande får anses alltför
låg och leder till att riksdagens medverkan krävs i en omfattning som inte
kan anses vara motiverad. Vidare har statsmakterna vid föregående riksmöte
beslutat (prop. 1980/81:158, CU 1980/81:35, rskr 1980/81:361) om
avveckling av statens bestånd av bostadsfastigheter för permanent bruk. I
de fall där taxerings- eller saluvärdet överstiger gränserna för gällande
bemyndigande blir det, trots riksdagens beslut om avveckling, nödvändigt
att underställa riksdagen ett antal frågor om försäljning av sådana fastigheter.

De försäljningar som har skett med stöd av givna bemyndiganden
redovisas till riksdagen genom budgetdepartementets försorg. Enligt propositionen
fyller en sådan redovisning inte längre någon funktion mot
bakgrund av ett generellt försäljningsbemyndigande. Avlämnandet av dessa
årliga redogörelser bör därför enligt propositionen upphöra.

Utskottet får för sin del anföra följande.

Enligt 1809 års regeringsform (77 §) fordrades riksdagens samtycke för
försäljning eller annan avhändelse av statens fasta egendom. Nu gällande
regeringsform (RF) innehåller i 9 kap. 8 § en regel enligt vilken statens

1 Riksdagen 1981/82. 4 sami. Nr 10 y

KU 1981/82:10 y

2

medel och dess övriga tillgångar står till regeringens disposition. Ordet
disposition innefattar både förvaltningsåtgärder — rättsliga och faktiska
— och förfogandeåtgärder såsom avhändelse och pantsättning. Undantag
har dock gjorts för tillgångar som är avsedda för riksdagen eller dess
myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild förvaltning. Bemyndiganden
som gjorts före ikraftträdandet av RF blir enligt övergångsbestämmelserna
gällande till dess riksdagen bestämmer annorlunda.

Av 9 kap. 9 § RF framgår att riksdagen i den omfattning som behövs
skall fastställa grunder för förvaltningen av statens egendom och förfogandet
över den. Riksdagen kan därvid föreskriva att åtgärd av annat slag ej
får vidtas utan riksdagens tillstånd.

Mot bakgrund av numera gällande bestämmelser i RF får tidigare bemyndiganden
ses som inskränkningar i regeringens dispositionsrätt beträffande
statens fasta egendom. Dessa inskränkningar är förutom värdegränser
vissa riktlinjer som anger vad regeringen har att iaktta vid försäljning
av fast egendom.

En ändring i enlighet med förslaget skulle innebära att av nuvarande
reglering skulle komma att kvarstå de riktlinjer som knutits till bemyndigandena.
Dessa riktlinjer har dock lagts fast mot bakgrund av att det för
regeringens möjlighet att avyttra statens fasta egendom gällt beloppsmässiga
begränsningar. Ett slopande av nu gällande värdegränser innebär i
förhållande till gällande ordning en betydande utvidgning av regeringens
dispositionsrätt beträffande statens fasta egendom. Det är med hänsyn
härtill oklart i vilken omfattning gällande riktlinjer är tillräckliga för att
ange ramarna för regeringens förfogande över den fasta egendomen. Enligt
utskottets mening bör inom regeringskansliet göras en översyn av
gällande bemyndiganden och riktlinjer. Resultatet av en sådan översyn
bör kunna leda till att de riktlinjer som skall gälla för regeringens förfogande
över fast egendom anpassas till de krav som bör ställas på sådana
riktlinjer med hänsyn till bestämmelserna i nu gällande regeringsform.

Utskottet anser att värdegränserna inte bör slopas förrän frågan om
grunderna för förfogandet över statens fasta egendom har närmare setts
över. 1 avvaktan på resultatet av en sådan översyn kan nuvarande värdegränser
höjas. I motsats till vad som sägs i propositionen rörande redovisningen
till riksdagen av regeringens fastighetsförsäljningar vill utskottet
vidare framhålla att en fortsatt redovisning måste anses vara av betydelse
för riksdagens bedömning av hithörande frågor.

Stockholm den 30 mars 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

KU 1981/82:10 y

3

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik
Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt
Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin
Nilsson (s), Jan Prytz (m) och Anita Modin (s).

LiberTryck Stockholm 1982

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.