yttr 1981/82 juu1y y

Yttrande 1981/82:juu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

JuU 1981/82: ly

Justitieutskottets yttrande
1981/82:1 y

över motioner om skatteprocessen

Till skatteutskottet
Inledning

Under den allmänna motionstiden år 1981 väcktes motion 1980/81:1172 av
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) om förenklad handläggning
av skattemål och motion 1980/81:1542 av Stig Josefson m. fl. (c) om
rationalisering av skatteprocessen. Motionerna hänvisades till skatteutskottet.

Den 26 maj 1981 beslutade skatteutskottet att inhämta yttrande över
motionerna från domstolsverket, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg
samt länsrätterna i Stockholms län och Malmöhus län. Skatteutskottet
beslutade vidare att anhålla om yttrande från justitieutskottet över motionerna
och remissyttrandena i vad avser frågor rörande länsrätterna.

I motion 1172 hemställs att riksdagen som sin mening ger till känna vad
som i motionen anförts om behovet av enklare handläggning av skattemål
som gäller flera län. I motionen anförs att den som inte är nöjd med
taxeringsnämndens beslut i vissa fall kan behöva anföra besvär hos två
länsrätter, nämligen om han anför besvär över både den kommunala och den
statliga inkomsttaxeringen och förvärvskällan ligger i annat län än det där
han är bosatt. Motionären påpekar vidare att en och samma fråga kan
komma att behandlas vid fler än två länsrätter om förvärvskällan innehas av
flera skattskyldiga. Den beskrivna ordningen skapar enligt motionären
dubbelarbete och medför risk för skiljaktiga bedömningar. Till jämförelse
pekar motionären på bestämmelsen i 4 § förordningen (1977:937) om
kammarrätternas domkretsar m. m. som möjliggör sammanföring till en
kammarrätt av mål som anhängiggjorts i mer än en kammarrätt om målen
gäller samma förvärvskälla eller på annat sätt har nära samband med
varandra. Motionären ifrågasätter om inte lämpligen en liknande bestämmelse
borde finnas på länsrättsstadiet.

I motion 1542 föreslås att riksdagen hemställer att regeringen framlägger
förslag till förändringar av skatteprocessen i enlighet med vad som framförts i
motionen. Motionärerna skisserar tre förslag i syfte att påskynda skatteprocessen
och minska skattebyråkratin. (1) Enligt motionärerna bör taxeringsintendent
få rätt att i uppenbara fall komma överens med den skattskyldige
om ändring i taxeringen. (2) Taxeringsintendenten bör vidare få rätt att
slutligt avgöra mål, i vilka det omtvistade skattebeloppet understiger viss
beloppsgräns, t. ex. 500 kr. (3) Vidare bör återinföras en tidsgräns, inom
vilken länsrätten skall ha avgjort ett mål (s. k. stupstock).

I Riksdagen 1981/82. 7 sami. Nr 1 y

JuU 1981/82: ly

2

Utskottet

Fråga om effektivisering av skatteprocessen har på senare tid aktualiserats
i skilda sammanhang.

Sålunda har justitiedepartementet under sommaren 1980 genom en enkät
till kammarrättspresidenterna och länsrättslagmännen sökt fånga upp olika
uppslag för att förenkla skatteprocessen. Enkätsvaren övervägs f. n. inom
justitie- och budgetdepartementen (se prop. 1980/81:100 bilaga 5 s. 60).

I prop. 1980/81:69 har chefen för budgetdepartementet erinrat om dessa
överväganden samt tillfogat att mer ingripande åtgärder lämpligen bör
övervägas inom ramen för en grundlig översyn, som han får återkomma till i
ett senare sammanhang.

I juni månad 1981 har riksskatteverket till regeringen (budgetdepartementet)
överlämnat en inom verket upprättad rapport - ”Förenkla taxeringsprocessen!”
I rapporten tas upp problemen med de långa tiderna vid behandling
av besvär och de höga kostnaderna för verksamheten. I syfte att åstadkomma
förenklingar och besparingar lämnas olika förslag till ändrade besvärsregler.
Bl. a. föreslås ändringar beträffande former och tidpunkter för ändring av
enklare taxeringsfrågor.

I rapporten uttalas (s. 216) att det med utgångspunkt i den av
justitiedepartementet år 1980 genomförda enkätundersökningen och i
materialet i rapporten torde föreligga ett tillräckligt underlag för att inleda
den av chefen för budgetdepartementet förutskickade större översynen av
taxeringsprocessen.

Riksskatteverkets rapport har remissbehandlats. Resultatet av justitiedepartementets
enkätundersökning samt rapporten och remissvaren över den
övervägs enligt vad justitieutskottet inhämtat f. n. inom regeringskansliet
med sikte på att direktiv för den förutskickade översynen av skatteprocessen
skall kunna meddelas under hösten 1981.

Vad gäller förslaget i motion 1172 delar justitieutskottet den under
skatteutskottets remissbehandling uttalade uppfattningen att fördelar skulle
kunna uppnås om skattemålen i länsrätterna kunde handläggas på motsvarande
sätt som i kammarrätterna enligt 4 § förordningen (1977:937) om
kammarrätternas domkretsar m. m. Emellertid rymmer frågan - såsom
också framgår av remissvaren - åtskilliga tekniska och andra praktiska
svårigheter, och saken måste enligt justitieutskottets uppfattning närmare
utredas innan riksdagen kan ta ställning till motionsönskemålet. Utskottet
utgår från att spörsmålet kommer att uppmärksammas i anslutning till den
aviserade översynen av skatteprocessen. Någon åtgärd från riksdagens sida
till följd av motionen påkallas enligt justitieutskottets mening inte.

Även förslagen i motion 1542 gäller frågeställningar som aktualiseras vid
en översyn av skatteprocessen. Justitieutskottet ställer sig positivt till det
intresse som bär upp motionsönskemålet - rationalisering av skatteprocessen
med bibehållet krav på rättssäkerhet - men vill inte föregripa resultatet av en

JuU 1981/82: ly

3

sådan översyn och avstår från att göra en närmare bedömning av de skilda
förslagen. Utskottet vill dock - i linje med vad som framkommit under
skatteutskottets remissbehandling - uttala viss tveksamhet inför förslagen i
motionen, särskilt tanken att återinföra bestämmelser om s. k. stupstock i
skatteprocessen. En återgång till en sådan ordning synes inte vara förenlig
med förvaltningsrättsreformens syfte att öka den enskildes rättssäkerhet i
förvaltningsprocessen. Under hänvisning till det förestående utredningsarbetet
anser justitieutskottet att det saknas anledning till någon riksdagens
åtgärd till följd av motion 1542.

Sammanfattningsvis anser justitieutskottet att skatteutskottet bör avstyrka
bifall till motionerna.

Stockholm den 10 november 1981

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Hans
Petersson i Röstånga (fp). Arne Nygren (s), Björn Körlof (m). Lilly
Bergander (s). Hans Pettersson i Helsingborg (s). Göte Jonsson (m). Helge
Klöver (s), Ella Johnsson (c), Karl-Gustaf Mathsson (s), Bonnie Bernström
(fp) och Stina Eliasson (c).

GOTA B Slockholm 1981

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.