yttr 1981/82 föu2y y

Yttrande 1981/82:föu2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

FöU 1981/82:2 y

Försvarsutskottets yttrande
1981/82:2 y

över motioner om länsstyrelsernas försvarsenheter

Till civilutskottet

Civilutskottet beslöt den 9 februari 1982 att bereda försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionerna 1981/82:1554, 1563 och 2002 om
länsstyrelsernas försvarsenheter.

Utskottet

I proposition 1981/82:100 (bil. 2 s. 62) presenterar ekonomi- och budgetministern
vissa besparingar som föreslås eller aviseras i propositionen bl. a.
inom kommundepartementets område. Kommunministern lämnar i samma
proposition en detaljerad redovisning av besparingsförslaget (bil. 18 s. 24).
Bl. a. räknar han med besparingar om sammanlagt 8 milj. kr. genom
förenklingar och omprioriteringar av uppgifter inom länsstyrelsernas försvarsenheter.
Beräkningarna uppges ha gjorts i avvaktan på den aviserade
proposition om totalförsvarets fortsatta utveckling som numera har förelagts
riksdagen (prop. 1981/82:102). Kommunministern upplyser vidare att han
har beräknat anslaget till länsstyrelserna för nästa budgetår med utgångspunkt
i ett pris- och löneomräknat anslag för innevarande budgetår minskat
med 2 % (bil. 18 s. 23).

I motionerna 1981/82:1554, 1563 och 2002 vänder sig motionärerna mot
besparingsförslaget i den del det gäller länsstyrelsernas försvarsenheter.

Enligt motion 1563 (m) visar gjorda utredningar att en årlig besparing med
2 % vid länsstyrelsernas försvarsenheter under kommande planeringsperiod
(1982/83-1986/87) till nöds skulle kunna mötas utan oacceptabla följder. De
anser det däremot vara praktiskt ogenomförbart att åstadkomma den
besparing som anges i budgetpropositionen. Den skulle innebära, framhåller
de, en besparing med ca 10 % under ett enda budgetår.

Även i motion 2002 (s) hävdas att den föreslagna besparingen vid
försvarsenheterna är oacceptabel. Det framhålls att frågan bör bli föremål
för en samlad bedömning i samband med proposition 1981/82:102.1 avvaktan
därpå yrkas avslag på regeringsförslaget om besparingar inom försvarsenhetema
motsvarande 8 milj. kr. Motionären anser också att försvarsenheterna
skall undantas från den besparing om 2 % som har förutsatts vid anslagsberäkningen.

Motion 1554 (fp, s, m, c) tar sikte på följderna av besparingsåtgärderna för
verksamheten vid försvarsenheten hos länsstyrelsen i Hallands län. Motionärerna
uppger att ifrågavarande försvarsenhet liksom motsvarande enheter

1 Riksdagen 1981/82. 10 sami. Nr 2 y

FöU 1981/82:2 y

2

i andra län dit kärnkraftverk har lokaliserats måste göra mycket betydande
insatser för att åstadkomma en tillfredsställande beredskap inför olyckor i
kärnkraftverk. Det är därför enligt motionärerna inte rimligt att den
förutskickade nedskärningen av försvarsenhetemas resurser skall drabba
länen likformigt. Sedan 1982 års försvarsbeslut fattats bör, anser motionärerna,
beslutets konsekvenser för försvarsenheterna utvärderas. I denna
utvärdering bör personalresurserna avvägas med hänsyn till att fyra län har
ansvaret för beredskapsplanläggning med avseende på kärnkraftolyckor.

I proposition 1981/82:102 (bil. lis. 13) återkommer kommunministern till
frågan om besparingar inom länsstyrelsernas försvarsenheter. Ett bättre
underlag i fråga om förutsättningarna att åstadkomma den i budgetpropositionen
förordade minskningen om 8 milj. kr. har lett honom till
uppfattningen att besparingen för budgetåret 1982/83 bör reduceras till
hälften av den först övervägda, dvs. bestämmas till 4 milj. kr.

Försvarsutskottet vill inledningsvis erinra om att länsstyrelsernas totalförsvarsverksamhet
i fred omfattar den egna krigsorganisationen, civilförsvar,
kommunal beredskap, hälso- och sjukvård samt veterinärtjänst, psykologiskt
försvar, säkerhet och bevakning, räddningstjänst och ekonomiskt
försvar. Länsstyrelserna skall också se till att personal till krigsorganisationen
rekryteras, utbildas och övas samt bevaka försvarsfrågorna i den
regionala samhällsplaneringen.

Arbetet med länsstyrelsernas viktiga och mångskiftande försvarsuppgifter
är huvudsakligen samlat till försvarsenheterna. Detta arbete bör ses som en
naturlig del av länsstyrelsernas verksamhet (jfr FöU 1976/77:13 s. 126).
Enheternas uppgifter och organisation behandlades av riksdagen i samband
med 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 13, rskr 311). En
förändrad organisation trädde i kraft den 1 juli 1978. Totalt sett har
emellertid försvarsenheterna inte den personalbemanning som avsågs med
riksdagsbeslutet. Enligt en rapport i september 1981 om försvarsenhetemas
verksamhet råder stor obalans mellan uppgifter och resurser.

Regeringen föreslår att anslaget Länsstyrelserna för nästa budgetår skall
förås upp med 1 672,5 milj. kr. Härav avser ca 85 milj. kr. försvarsenhetemas
verksamhet. Besparingen inom försvarsenheterna föreslås numera uppgå till
4 milj. kr. av en besparing beträffande länsstyrelsernas verksamhet om totalt
ca 13,4 milj. kr.

I proposition 1981/82:102 (bil. 11 s. 13) hänvisar kommunministern till en
delvis ny syn på och inriktning av de civila delarna av totalförsvaret, som efter
hand kommer att innebära minskade uppgifter för länsstyrelsernas försvarsenheter.
Detta har främst att göra med att kommunerna föreslås få ansvaret
för att leda civilförsvarsverksamheten på lokal nivå. Vidare räknar han med
att det förslag han lämnar beträffande civilbefälhavama och den därtill
knutna översynen av planeringssystemet kommer att leda till en minskad
arbetsbelastning på länsstyrelsernas försvarsenheter.

FöU 1981/82:2 y

3

Även försvarsutskottet räknar med att de förändringar som åberopas av
kommunministern kommer att skapa utrymme för besparingar inom
länsstyrelsernas försvarsenheter. Förändringarna är emellertid inte genomförda
eller ens till alla delar beslutade. Än mindre kan några besparingar
anses vara säkerställda. Under en övergångsperiod i samband med genomförandet
kan på vissa områden rent av komma att ställas ökade krav på
länsstyrelserna.

Mot denna bakgrund kan försvarsutskottet inte tillstyrka att riksdagen för
nästa budgetår räknar med en besparing om 4 milj. kr. inom länsstyrelsernas
försvarsenheter. Utskottet föreslår att denna besparing slås ut på länsstyrelsernas
verksamheter så att försvarsenheterna liksom övriga enheter - utöver
den generella minskningen med 2 % - endast berörs marginellt av
ifrågavarande besparing.

Försvarsutskottet förutsätter att länsstyrelserna själva får stort inflytande
över hur besparingar skall genomföras med hänsyn till länets förutsättningar
och arbetsläget hos myndigheten. Det är självfallet viktigt att regeringen och
länsstyrelserna är uppmärksamma på behovet av resurser för särskild
beredskap inom regioner med kärnkraftverk.

Eftersom anslagsberäkningen beträffande anslaget Länsstyrelserna till
huvuddelen behandlas av civilutskottet har försvarsutskottet beslutat att till
civilutskottet överlämna regeringens förslag i proposition 1981/82:102
(bil. 11 s. 18) om anslag till länsstyrelserna.

Stockholm den 1 april 1982

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gunnar Björk i Gävle
(c), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s),
Gunnar Oskarson (m), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson
(m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s),
Eric Hägelmark (fp) och Ralf Lindström (s).

Avvikande mening

av Gunnar Björk (c), Hans Lindblad (fp), Ulla Ekelund (c), Anders
Gernandt (c) och Eric Hägelmark (fp) som anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 3 börjar ”Även försvarsutskottet” och slutar ”ifrågavarande
besparing” bort ha följande lydelse:

Även försvarsutskottet räknar med att de förändringar som åberopas av
kommunministem kommer att skapa utrymme för besparingar inom

FöU 1981/82:2 y

4

länsstyrelsernas försvarsenheter. Genom målmedvetna insatser av de
centrala försvarsmyndigheter som har att lämna verksamhetsunderlag till
länsstyrelserna bör en besparing kunna ske redan nästa budgetår.

Försvarsenhetema svarar för en viktig del av länsstyrelsernas verksamhet,
bl. a. i samband med övergången till kommunanknutet civilförsvar. Den
avsedda besparingen kan komma att orsaka problem för denna verksamhet.
Försvarsutskottet anser sig emellertid inte ha underlag eller anledning att
föreslå att besparingen delvis skall drabba verksamhet vid andra enheter hos
länsstyrelserna, t. ex. taxeringsenheter eller naturvårdsenheter. En sådan
avvägning bör lämpligen göras av civilutskottet.

GOTAB 70861 Stockholm 1982

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.