yttr 1981/82 cu6y y
Yttrande 1981/82:cu6y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
CU 1981/82:6 y
Civilutskottets yttrande
1981/82:6 y
om anslag till civilbefälhavarna m. m. (prop. 1981/82:100 och 102)
Till försvarsutskottet
Försvarsutskottet har
dels berett civilutskottet tillfälle att senast den 15 april 1982 yttra sig över
proposition 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets
fortsatta utveckling jämte eventuella motioner,
dels hemställt om yttrande från civilutskottet inom samma tid över
proposition 1981/82:102 bilaga 11 såvitt avser civilbefälhavarna.
Civilutskottet behandlar i detta yttrande vad i proposition 1981/82:102
anförts om samordning av havsövervakning (bil. 2 s. 41), om planläggning
av civilförsvarsverksamheten m. m. (bil. 2.2 s. 230—256), om anslag m. m.
såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde (bil. 10) samt om
anslag m. m. såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde (bil.
11).
I yttrandet behandlas även
dels den under allmänna motionstiden 1982 väckta motionen 1981/
82:1988 av Kerstin Ekman och Eric Rejdnell (båda fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordningen av övervakning av skärgårds- och kustområden,
dels de med anledning av proposition 1981/82:102 väckta motionerna
1981/82:
2201 av Bernt Ekinge (fp) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av civilbefälhavarkansliet
inom Östra civilområdet,
2202 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att Bergslagens militär- och civilförsvarsområde bibehålls
enligt nuvarande indelning,
2210 av Sven Aspling m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger till känna att Bergslagens militär- och civilförsvarsområde
bibehålls intakt i enlighet med nuvarande geografiska indelning,
2219 av Göthe Knutson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen med
avslag på proposition 1981/82:102 i denna del beslutar att Bergslagens
militär- och civilområde skall bibehållas,
2262 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(10) att riksdagen avvisar regeringens förslag om nedläggning av Bergslagens
militär- och civilområde,
(22) att riksdagen hos regeringen begär att frågan om den ökande samordningen
mellan civilförsvaret och den kommunala verksamheten på nytt
underställs riksdagen våren 1984, mot bakgrund av de erfarenheter som
vunnits av provplanläggningen,
1 Riksdagen 1981/82. 19 sami. Nr 6 y
CU 1981/82:6 y
2
2276 av Olof Palme m. fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(16) att riksdagen godkänner vad i motionen förordats beträffande
resurser för civilförsvaret under perioden 1982/83 — 1986/87,
2283 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga föreslås
(14) att riksdagen hos regeringen begär förslag om tillsättande av en
kommitté för att utreda en sammanslagning av civilförsvarsstyrelsen, statens
brandnämnd och riksnämnden för kommunal beredskap.
Utskottet
I proposition 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt
totalförsvarets fortsatta utveckling behandlas frågan om inriktningen av
civilförsvarsverksamheten (bil. 2 s. 230—256).
I denna del av propositionen tas bl. a. upp samordningen mellan civilförsvaret
och den kommunala verksamheten. I likhet med försvarskommittén
anser försvarsministern att kommunerna med början senast under budgetåret
1984/85 bör ta över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten
på kommunal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som
hänger samman härmed. För att få ytterligare underlag för en slutlig
uppgiftsfördelning mellan länsstyrelserna och kommunerna anser han att
en provplanläggning bör genomföras. Denna fråga bereds f. n. i regeringskansliet.
Vad i propositionen förordats har inte givit anledning till erinran i
motioner i annan mån än att i motion 2262 (m) yrkande 22 föreslås att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om den ökade samordningen på
nytt underställs riksdagen våren 1984 mot bakgrund av de erfarenheter
som vunnits av provplanläggningen.
Riksdagen kommer ånyo att få ta ställning bl. a. till förslag om den
slutliga fördelningen mellan länsstyrelserna och kommunerna om planläggningsuppgifterna
i fred. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att
riksdagen våren 1984 skall föreläggas förslag i frågan. Vad i motion 2262
(m) yrkande 22 föreslagits är sålunda tillgodosett utan någon riksdagens
åtgärd.
I motion 2283 (vpk) yrkande 14 föreslås riksdagen begära förslag om
tillsättande av en kommitté för att utreda en sammanslagning av civilförsvarsstyrelsen,
statens brandnämnd och riksnämnden för kommunal beredskap.
I propositionen lämnas den upplysningen att försvarsministern och
kommunministern i annat sammanhang ämnar återkomma till regeringen
i frågan om en sammanslagning. F. ö. bör erinras om att räddningstjänstkommittén
i sitt i oktober avlämnade betänkande (SOU 1981:82) Samhällets
räddningstjänst ansett det vara en angelägen uppgift att sammanföra
statens brandnämnd och civilförsvarsstyrelsen.
CU 1981/82:6 y
3
Den i motion 2283 (vpk) behandlade frågan om samordning av samhällets
räddningstjänst övervägs således i skilda sammanhang. En riksdagens
begäran enligt förslaget i motionen kan enligt civilutskottets uppfattning
inte tjäna något reellt syfte.
Vad i motion 2276 (s) yrkande 16 anförts och föreslagits om civilförsvaret
har, utifrån de synpunkter civilutskottet närmast har att beakta, inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
1 propositionens bilaga 11 tas upp frågan om civilbefälhavarnas uppgifter
inom totalförsvaret. Vad kommunministern där anfört har inte givit civilutskottet
anledning till erinran.
1 landet finns f. n. sex militärområden och sex civilområden. Gränserna
för militär- och civilområden sammanfaller. I propositionen föreslås att
Bergslagens militärområde och civilområde utgår ur fredsorganisationen år
1986.
I flera motioner föreslås att Bergslagens militär- och civilområde skall
bibehållas. Förslag med denna innebörd tas upp i motionerna 2202 (c, fp),
2210 (s), 2219 (m) och 2262 (m) yrkande 10.
Civilutskottet, som närmast har att behandla frågan om ett bibehållande
av Bergslagens civilområde, anser att denna fråga blir beroende av riksdagens
ställning till frågan om Bergslagens militärområde skall bestå.
Denna senare fråga faller närmast under försvarsutskottets bedömning. I
de ovannämnda motionerna förs fram förslag om ett bibehållande av
Bergslagens militärområde.
Civilutskottet anser att den principen inte bör överges som tidigare
väglett statsmakterna vid bedömningar om försvarets högre regionala
ledningsnivå och som innebär att indelningen i militär- och civilområden
bör sammanfalla om inte mycket starka skäl talar däremot.
I bilaga 11 behandlas även anslag till civilbefälhavarna för budgetåret
1982/83. Frågan om den slutliga anslagsbelastningen blir, enligt vad kommunministern
anfört, bl. a. beroende av den takt i vilken medel kan frigöras
vid andra civila totalförsvarsmyndigheter. Anslagsberäkningen utgår
också från att Bergslagens civilområde dras in år 1986. Båda dessa frågor
blir enligt civilutskottets uppfattning beroende av riksdagens beslut på
grundval närmast av försvarsutskottets beredning. Vad i övrigt anförts om
anslag till civilbefälhavarna har inte givit civilutskottet anledning till erinran.
1 motion 2201 (fp) föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av civilbefälhavarkansliet
inom Östra civilområdet. Motionären anser att motiv finns för en flyttning
av kansliet från Stockholm till Strängnäs bl. a. därför att det enligt motionärens
uppfattning synes ofrånkomligt att civilbefälhavarkansliet måste
söka sig nya lokaler.
Civilutskottet har 1980(CU 1979/80:7y)och 1981 (CU 1980/81:24) haft
att ta ställning till motionsförslag om flyttning av civilbefälhavarkansliet
CU 1981/82:6 y
4
i Östra civilområdet från Stockholm och vid båda tillfällena enigt avstyrkt
motionsförslagen. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning.
Vad i propositionen (bil. 10) anförts om anslag till lantmäteriverket såvitt
avser försvarsberedskap samt om verksamheten inom programmet försvarsberedskap
föranleder inget uttalande från civilutskottet.
I detta yttrande tar utskottet slutligen upp frågan om organisationen av
havsövervakningen m. m. I den under allmänna motionstiden 1982 väckta
motionen 1988 (fp) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om samordningen av övervakning
av skärgårds- och kustområden. Motionärerna anför bl. a. att starka skäl
talar för en tillämpning i utnyttjandet av sjöbevakningsresurserna enligt
det i Danmark tillämpade systemet. Huvudansvarig för sjöbevakningen
där är den danska marinen.
I betänkandet Ren Tur (SOU 1979:43 — 45) föreslogs att sjöfartsverket
och tullverkets kustbevakning skulle slås samman till en ny organisation.
Statskontoret har, på regeringens uppdrag, tagit fram ytterligare underlag
för ärendets fortsatta beredning. Även statskontoret anser att ett sammanförande
bör ske. Vidare anser statskontoret att den nya organisationen
skall ges en helt ny ledningsorganisation uppbyggd kring marinens nya
radarstyrda sjöövervakningscentraler. Ett försök med en gemensam informationscentral
för sjöövervakning pågår i Malmö.
Förslaget i motion 1988 (fp) ligger i linje med statskontorets förslag i vad
avser ledningsorganistionen. Beträffande förslaget i motionen att marinen
skulle vara huvudansvarig för sjöbevakningsresurserna anser civilutskottet
att det inte finns tillräckliga skäl för ett i motionen begärt tillkännagivande
därom. Bl. a. bör pågående försöksverksamhet avvaktas. Enligt
civilutskottets uppfattning torde det f. ö. vara möjligt att för sjöövervakning
utnyttja marinens resurser utan att ledningsansvaret för övervakningen
åvilar marinen. Civilutskottet vill erinra om vad i propositionen
1981/82:102 anförts (bil. 2 s. 41) om att marinens, tullverkets och sjöfartsverkets
resurser bör ytterligare samordnas i avsikt att effektivisera övervakning
och rapportering. Försvarsministern redovisar sin avsikt att efter
samråd med kommunikations- och handelsministrarna återkomma till
regeringen i frågan.
Stockholm den 15 april 1982
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s), Knut Billing
(m), Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c),
Magnus Persson (s) och Bertil Dahlén (fp).
LiberTryck Stockholm 1982
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.