yttr 1980/81 sku4y y

Yttrande 1980/81:sku4y

SkU 1980/81:4 y

Skatteutskottets yttrande
1980/81:4 y

över motioner om de lokala skattemyndigheterna, m. m.

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1980/81: 1459 av Erik Wärnberg (s) om inlemmande av de lokala skattemyndigheterna
i länsstyrelsernas skatteavdelningar, motion 1980/81: 1465 av
Olof Palme m. fl. (s) om ytterligare resurser för kontroll av skatter och
arbetsgivaravgifter och motion 1980/81: 1886 av Lars Werner m. fl. (vpk) om
ökade resurser för kontroll av skatteuppbörd m. m. Skatteutskottet får med
anledning härav anföra följande.

De lokala skattemyndigheternas organisatoriska ställning

I motion 1459 hemställs att riksdagen fullföljer sitt tidigare principuttalande
och fattar principbeslut om de lokala skattemyndigheternas inlemmande
i länsstyrelsernas skatteavdelningar. Motionären anser att man kan nå
stora rationaliseringsvinster genom ett sådant inordnande och åberopar till
stöd härför ett särskilt yttrande av tre experter i fögderiutredningen.

Kommunministern behandlar frågan i bilaga 18 till årets budgetproposition
och finner att en organisatorisk förändring av den lokala skatteförvaltningen
nu skulle vara olämplig dels på grund av att den nya taxeringsorganisationen
ännu inte har vunnit stadga, dels därför att en organisationsförändring
skulle komma att infalla under perioden för 1981 års allmänna
fastighetstaxering. Ställningstagandet överensstämmer med fögderiutredningens
förslag i frågan. Utredningen har inte funnit att den nuvarande
organisationen inom skatteförvaltningen visar upp några påtagliga nackdelar
som skulle kunna röjas undan genom en sammanslagning.

Skatteutskottet finner i likhet med kommunministern att ett beslut om ett
eventuellt inlemmande av de lokala skattemyndigheterna i länsstyrelsernas
skatteavdelningar bör anstå tills man bättre kan överblicka resultatet av den
nya taxeringsorganisationen. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets
mening inte motiverat att fatta något principbeslut i frågan, varför utskottet
avstyrker motion 1459.

Beträffande ökade anslag för skattekontroll m. m.

I s-motionen 1465 begärs en anslagsökning med 10 milj. kr. fördelade med
3 milj. kr. på länsstyrelsernas uppbördsenheter och 7 milj. kr. på de lokala
skattemyndigheternas arbetsgivargrupper. Yrkandena motiveras i motion

1 Riksdagen 1980181. 6 sami. Yltr. nr 4

SkU 1980/81:4 y

2

1462 med att den markanta ökningen av restförda skatter och avgifter kräver
ytterligare insatser på uppbördssidan, vilka bör komma till uttryck i bl. a. en
skärpt offensiv arbetsgivarkontroll.

I vpk-motionen 1886 preciseras inte några anslagsökningar men motionärerna
begär medel för ytterligare 227 tjänster. Flertalet av dessa avser de
lokala skattemyndigheterna men också mervärdeskatteenheterna och
kronofogdemyndigheterna föreslås få betydande förstärkningar.

Som skatteutskottet framhöll i sitt yttrande till civilutskottet 1980 i fråga
om då aktuella yrkanden om förstärkta resurser till kronofogdemyndigheterna
råder bred enighet om att myndigheterna bör erhålla tillräckliga medel
för att kunna ingripa effektivt mot skatteundandragande i olika former, och
utskottet kunde då konstatera att dessa myndigheter tillfördes väsentliga
personalförstärkningar. I årets budgetproposition föreslås kronofogdemyndigheterna
få medel för anlitande av ekonomisk sakkunskap för att förstärka
indrivningen av samhällets fordringar. Vidare får kronofogdemyndigheterna
i de tre största kommunerna särskilda medel för att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten. I övrigt inskränker sig förstärkningarna på
kontrollsidan till att mervärdeskatteenheterna får 27 tjänster. Utskottet vill
med anledning av motionerna om höjda anslag för skattekontroll m. m. åter
uttala att det givetvis skulle vara önskvärt med ytterligare förbättringar om
den statsfinansiella situationen hade medgivit sådana åtgärder. Vid en
jämförelse med de nedskärningar av anslagskraven som föreslås på andra
områden finner dock utskottet att skattekontrollen prioriteras. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna 1465 och 1886 och tillstyrker
budgetpropositionen i motsvarande delar.

Stockholm den 24 februari 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson
(s)*, Anita Johansson (s), Maj-Lis Lööw (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

SkU 1980/81:4 y

3

Avvikande mening

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund,
Egon Jacobsson, Anita Johansson och Maj-Lis Lööw (alla s) anser att
utskottets yttrande efter ingressen bort ha följande lydelse:

De lokala skattemyndigheternas organisatoriska ställning

I överensstämmelse med riksdagens tidigare principuttalande om inordnande
av de lokala skattemyndigheterna i länsstyrelsernas skatteavdelningar
yrkas i motion 1980/81: 1459 av Erik Wärnberg (s) att riksdagen skall fullfölja
detta uttalande genom ett principbeslut i frågan, där målet bör vara att
omorganisationen kan genomföras den 1 januari 1983. Motionären gör
gällande att stora rationaliseringsvinster kan nås genom samgåendet och att
det finns tillräckligt underlag för ett beslut.

Kommunministern har i budgetpropositionen intagit samma ståndpunkt
som fögderiutredningen som ansett att frågan om ett sammanförande av
länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna får
anstå tills man vunnit tillräckliga erfarenheter om den nya taxeringsrevisionen.
Tre av utredningens experter har dock ansett att fördelarna med en
sammanslagning är så påtagliga att den bör genomföras utan att erfarenheterna
av RS-reformen avvaktas.

Såvitt utskottet kan finna har kommunministern och fögderiutredningen
mera slagit vakt om de lokala skattemyndigheternas självständighet än om
behovet av att få en effektivt fungerande skatteadministration. Den
nuvarande ordningen skapar en tungrodd beslutsprocess och bidrar till att
försvåra den administrativa styrningen. Olägenheterna drabbar främst
skattecheferna, som starkt understrukit behovet av en samordning. Utskottet
tillstyrker därför bifall till motion 1459.

Beträffande ökade anslag för skattekontroll m. m.

I s-motionen 1465 begärs en anslagsökning med 10 milj. kr. fördelade med
3 milj. kr. på länsstyrelsernas uppbördsenheter och 7 milj. kr. på de lokala
skattemyndigheternas arbetsgivargrupper. Yrkandena motiveras i motion
1462 med att den markanta ökningen av restförda skatter och avgifter kräver
ytterligare insatser på uppbördssidan, vilket bör komma till uttryck i bl. a. en
skärpt offensiv arbetsgivarkontroll.

I vpk-motionen 1886 preciseras inte några anslagsökningar men motionärerna
begär medel för ytterligare 227 tjänster. Flertalet av dessa avser de
lokala skattemyndigheterna men också mervärdeskatteenheterna och
kronofogdemyndigheterna föreslås få betydande förstärkningar.

Såvitt utskottet kan finna talar starka skäl för att samhällets kontrollmöjligheter
förbättras och att erforderliga resurser ställs till skattemyndigheter -

SkU 1980/81:4 y

4

nas förfogande. De av regeringen föreslagna resurserna på skattekontrolloch
uppbördsområdet är otillräckliga. Visserligen är budgetläget ansträngt
och en stark begränsning av ytterligare utgiftsökningar nödvändig. Det bör
dock påpekas att väl avvägda insatser för en förbättrad skattekontroll bidrar
till en nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna
ökar.

Uppbördsenheterna spelar i detta sammanhang en central roll eftersom de
har - förutom ansvaret för arbetet med uppbörd av skatter - även ansvaret
för arbetsgivarkontrollen, tillsyn, samordning och effektivisering av uppbördsverksamheten
inom resp. län. Dessutom har enheterna att bevaka
statens intresse i egenskap av borgenär. I detta ingår bl. a. att verka för en
effektiv indrivning av allmänna mål och föra statens talan i fråga om
företrädaransvar för källskatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.

I likhet med motionärerna i s-motionen 1462 finner utskottet att ytterligare
tjänster bör inrättas inom arbetsgivargrupperna och vid uppbördsenheterna.
Först då dessa förstärkningar har genomförts kan arbetsgivarkontrollen och
uppbördsenheternas offensiva roll förutsättas fungera på ett tillfredsställande
sätt.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 1980/81: 1462 och
avstyrker motion 1980/81: 1886 till den del den inte blivit tillgodosedd genom
tillstyrkandet.

GOTAB Slockholm 1981