yttr 1980/81 nu6y y

Yttrande 1980/81:nu6y

NU 1980/81:6 y

Näringsutskottets yttrande
1980/81:6 y

över motion om översyn av upphandlingsförordningen

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över
motion 1980/81:872 av Mats Hellström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär ändringar av upphandlingsförordningen i syfte att
åstadkomma de långsiktiga näringspolitiska överväganden som angivits i
motionen.

Motionen

I motionen anförs inledningsvis att den offentliga konsumtionen och de
offentliga investeringarna har stor betydelse för näringslivet genom den
mycket omfattande efterfrågan på varor och tjänster från industrin som
skapas av samhället. Den offentliga sektorn efterfrågar i stor utsträckning
produkter som kräver en avancerad teknisk utveckling. De svenska
samhällsinvesteringarna tjänar, uttalar motionärerna, som viktiga referensobjekt
vilka kan underlätta exporten. Stat, kommun och landsting bör i den
dagliga kontakten med näringslivet kunna uppträda som kompetenta
beställare, bl. a. genom teknikupphandling, så att man systematiskt i
samhällsverksamheten ställer krav som stimulerar den industriella utvecklingen,
säger motionärerna vidare.

F. n. sker den samhälleliga upphandlingen alltför splittrat, hävdar
motionärerna. Olika myndigheter gör upphandling oberoende av varandra
och ofta utan särskild tanke på långsiktiga effekter som teknisk förnyelse,
utveckling av hela system m. m. Motionärerna menar att kommuner,
landsting och staten måste eftersträva en näringspolitisk målsättning i sin
upphandlingspolitik. De anser att gällande regler, t. ex. upphandlingsförordningen
(1973:60, ändrad och omtryckt 1980:850) för den statliga sektorn,
behöver ändras för att upphandlingen skall kunna användas som ett
instrument i den långsiktiga näringspolitiken.

Motionärerna anser också att det i upphandlingsförordningen bör anges
att staten inte bör göra affärer med företag som inte betalar in skatter och
arbetsgivaravgifter eller som anlitar grå eller svart arbetskraft.

Näringsutskottet

Enligt näringsutskottets mening är teknikupphandling ett effektivt instrument
för att stimulera den tekniska utvecklingen i företagen. Ett teknikupp -

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 6 y

NU 1980/81:6 y

2

handlingsprojekt kan ge leverantören dels tillämpningskunskaper, dels en
referensanläggning med åtföljande konkurrensfördelar vid försäljning av
motsvarande system till andra kunder, bl. a. på exportmarknaden.

Staten, primärkommunerna och landstingskommunerna gör varje år
mycket betydande investeringar och utgör tillsammans en stor potentiell
beställare av ny teknik från näringslivet. Utskottet anser att ett ökat inslag av
näringspolitiska bedömningar i den offentliga upphandlingen kan få positiva
konsekvenser för den tekniska och industriella utvecklingen i landet.
Givetvis måste vid sådana bedömningar också Sveriges internationella
åtaganden på området liksom kravet på affärsmässighet beaktas. I vad gäller
bedömning av affärsmässigheten delar utskottet motionärernas uppfattning
att ett långsiktigt betraktelsesätt många gånger kan vara motiverat. Sett över
en längre period kan sålunda i vissa fall högre anskaffningskostnader vid
investering i nya tekniska lösningar anpassade till specifika behov mer än väl
kompenseras av lägre driftkostnader.

Ofta framhålls upphandlingsförordningen (1973:60, ändrad och omtryckt
1980:850) och andra instruktioner för offentlig upphandling som ett hinder
för det livstidskostnadsresonemang som är nödvändigt för att teknikupphandling
skall vara ett intressant alternativ till köp av tekniska lösningar som
är tillgängliga på marknaden. Detta synsätt kommer till uttryck i motionen.
Efter det att den väcktes har emellertid regeringen förklarat - i proposition
1980/81:130 om industripolitikens inriktning m. m. (s. 112) - att inget
egentligt hinder föreligger på detta område. Det anförs i detta sammanhang
att det är naturligt att myndigheterna beaktar ett livstidskostnadsresonemang
vid sin upphandling. Uppkommer tveksamhet i ett upphandlingsärende
om ett sådant betraktelsesätt är förenligt med upphandlingsförordningen
så bör frågan underställas regeringens prövning, sägs det vidare. Det framgår
också av propositionen att industriministern avser att ta kontakt med
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet för att få till stånd en
diskussion med dem om möjligheterna att på olika sätt verka för att krav på
funktion och driftkostnad över en längre tid i fortsättningen bättre beaktas
vid teknikupphandling i landstingens och kommunernas regi.

Utskottet har i annat sammanhang (NU 1980/81:64 s. 40) redovisat
regeringens nyss återgivna uttalanden, vilka därvid inte har föranlett någon
annan kommentar än att utskottet understrukit teknikupphandlingens
positiva roll som stimulansfaktor i det industriella utvecklingsarbetet.

Av det anförda framgår sammanfattningsvis att näringsutskottet är positivt
inställt till de syften som motionärerna vill främja. Regeringens nyss
återgivna uttalanden i proposition 1980/81:130 ger uttryck för samma
grundsyn. Det torde emellertid ankomma på finansutskottet att mot här
angiven bakgrund bedöma om sådana åtgärder som motionärerna föreslår är
behövliga.

NU 1980/81:6 y

3

När det gäller motionärernas förslag om ändringar i upphandlingsförordningen
som ett led i kampen mot ekonomisk brottslighet hänvisar utskottet
till sitt yttrande NU 1980/81:5 y till finansutskottet i samma ämne.

Stockholm den 27 maj 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Birgitta
Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s),
Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta
Johansson (s) och Christer Eirefelt (fp).

■

I

GOTAB 69238 Stockholm 1981