yttr 1980/81 lu1y y
Yttrande 1980/81:lu1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
LU 1980/81: ly
Lagutskottets yttrande
1980/81: ly
över förslag till lag om ändring i brottsbalken och jordabalken m. m.
(prop. 1979/80:179)
Till justitieutskottet
Justitieutskottet har berett lagutskottet tillfälle att avge yttrande över
proposition 1979/80:179 med förslag till lag om ändring i brottsbalken och
jordabalken m. m. jämte ev. motioner, allt i de delar som berör lagutskottets
beredningsområde. Med anledning av propositionen har väckts motion
1980/81:20 av Allan Ekström m. fl. (m).
Lagutskottet får anföra följande.
I propositionen föreslås att i 16 kap. 18 § brottsbalken införs en ny regel
som innebär att straffansvaret för medverkan till dobbleribrott under vissa
förutsättningar utsträcks till den som inte vid upplåtelse av lägenhet med
nyttjanderätt insåg att lägenheten skulle användas för sådan brottslig verksamhet
men som därefter får vetskap om verksamheten. Denne åläggs att
göra vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen hävd. Underlåter
han detta, skall han, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten,
dömas till ansvar för medverkan till dobbleribrott.
Som komplettering till denna straffbestämmelse föreslås att i 12 kap.
42 § första stycket 8. jordabalken (hyreslagen) förs in en ny grund för
förverkande av hyresrätt. Enligt förslaget förverkas hyresrätten, om lägenheten
helt eller till väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet eller därmed
likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till ej oväsentlig del ingår
brottsligt förfarande. Vidare föreslås att i 43 § förs in ett andra stycke, som
reglerar inom vilken tid en hyresvärd får säga upp ett hyresavtal med
hänvisning till att lägenheten nyttjas till brottslig verksamhet. Slutligen
föreslås i bostadsrättslagen ändringar som svarar mot ändringarna i hyreslagen.
Utskottet inskränker sitt yttrande till de föreslagna ändringarna i hyreslagen
och bostadsrättslagen.
Syftet med den nu föreslagna lagstiftningen är att öka möjligheterna att
beivra fall där fastighetsägare medvetet bidrar till dobbleriverksamhet och
att underlätta för seriösa fastighetsägare att av eget initiativ vidta åtgärder
för att bringa hyresförhållandet att upphöra. För att den nya medverkansregeln
i brottsbalken skall kunna tillämpas fordras att fastighetsägare enligt
hyreslagstiftningen har möjlighet att ingripa. De föreslagna ändringarna i
hyreslagen och bostadsrättslagen avser att ge honom detta. Som lagrådet
påpekar blir därför dessa ändringar av grundläggande betydelse för när
straffbarhet skall inträda för nyttjanderättsupplåtare som först efter upplå1
Riksdagen 1980181. 8 saini. Yttr.nrl
LU 1980/81: ly
2
telsen fått kännedom om att den upplåtna lägenheten användes för dobbleri.
Det anförda visar att de föreslagna ändringarna i hyreslagen och bostadsrättslagen
i första hand har sin grund i kriminalpolitiska strävanden
och inte är motiverade av att det föreligger ett behov av att lösa intressemotsättningar
mellan fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Enligt utskottets
mening kan enbart det allmänna intresset av att motverka brottslighet
inte utgöra tillräckligt skäl för att införa bestämmelser som ingriper i
förhållanden av civilrättslig natur. En hyresvärd skall emellertid inte behöva
tåla att en lägenhet i hans fastighet utnyttjas för brottslig verksamhet.
Om lägenheten utnyttjas på sådant sätt kan detta följaktligen betraktas som
ett åsidosättande av hyresvärdens berättigade intressen i hyresförhållandet
och motivera att en bestämmelse om förverkande av hyresrätten införs.
Mot denna bakgrund saknas anledning till att - såsom BRÅ föreslog —
begränsa förverkanderätten till att avse utnyttjande av lägenheten för just
dobbleribrott. Med hänsyn till besittningsskyddsreglernas sociala funktion
kan det visserligen inte komma i fråga att införa en ordning som innebär att
hyresrätten kan förverkas enbart på den grunden att ett brott begås i
lägenheten, t. ex. ett misshandelsbrott. När det gäller illegal spelklubbsverksamhet
är det utmärkande för brottet att själva lägenheten utnyttjas
för den brottsliga verksamheten och i sig utgör en förutsättning för denna.
Samma omständigheter föreligger även i andra fall, t. ex. i fråga om spritklubb,
falskmyntarverkstad, bordellverksamhet eller laboratorium för
framställande av narkotiska preparat. Om lägenheten nyttjas för en brottslig
verksamhet som på sådant sätt präglas av affärsmässighet bör
nyttjanderättsupplåtelsen vara förverkad.
På anförda skäl tillstyrker utskottet att i hyres- och bostadsrättslagarna
förs in som grund för förverkande av upplåtelsen att lägenheten nyttjats för
brottslig verksamhet av angiven art. Hyresgästernas riksförbund har i sitt
remissvar framhållit att det är nödvändigt att hyresgästen - liksom i en del
andra förverkandesituationer — ges möjlighet att undvika avhysning genom
att vidta rättelse efter tillsägelse. En sådan bestämmelse skulle emellertid
vara ineffektiv när det gäller kriminell verksamhet av nu angivet slag
och de personer som brukar stå bakom denna. En skenbar rättelse kan lätt
göras genom att verksamheten dämpas, maskeras eller tillfälligt inställs,
vilket skulle göra det svårt för fastighetsägaren att visa att grund för
förverkande föreligger. Utskottet kan därför inte biträda förslaget att en
möjlighet till rättelse efter tillsägelse införs. Det förtjänar att tilläggas att
inte all brottslighet av affärsmässig natur behöver föranleda förverkande
på grund av den nya bestämmelsen. Enligt 42 § andra stycket hyreslagen
och motsvarande bestämmelse i bostadsrättslagen är upplåtelsen inte förverkad
om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse.
Utöver det anförda föranleder propositionen inte några uttalanden från
lagutskottets sida.
LU 1980/81: ly
3
I motion 20 läggs fram förslag till ändringar i den föreslagna medverkansregeln
i brottsbalken. Däremot synes motionärerna inte beröra förslagen
till ändringar i hyreslagen och bostadsrättslagen. Utskottet avstår därför
från att kommentera motionen.
Stockholm den 11 november 1980
LENNART ANDERSSON
Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp). Inger Lindquist
(m)*, Ivan Svanström (c)*, Elvy Nilsson (s), Joakim Ollén (m). Arne
Andersson i Gamleby (s)*. Martin Olsson (c). Ingemar Konradsson (s),
Owe Andréasson (s), Marianne Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s)*,
Margot Håkansson (fp). Ingrid Segerström (s) och Göran Allmér (m).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.