yttr 1980/81 ku6y y

Yttrande 1980/81:ku6y

KU 1980/81:6 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1980/81:6 y

över motion 1980/81:1985 med anledning av proposition 1980/81:107
om den statliga skoladministrationen m. m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har anhållit om konstitutionsutskottets yttrande
över motion 1980/81:1985 yrkande 1 som väckts med anledning av proposition
1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m. m. I motionsyrkandet
hemställs att riksdagen nu beslutar göra ett principuttalande av
innebörd att grunderna för regeringens förslag om sammansättning av
ämbetsverks styrelse inte godkänns.

Propositionen

I proposition 1980/81: 107 hemställs bl. a. att riksdagen skall godkänna
vissa riktlinjer för skolöverstyrelsens (SÖ) organisation. När det gäller
SÖ:s lekmannastyrelse innebär förslaget att styrelsen utöver generaldirektören
och överdirektören skall bestå av fem ledamöter för riksdagspartierna
samt en representant för vardera kommunerna och landstingskommunerna.
Övriga intressen som f. n. är representerade i SÖ:s styrelse
skulle enligt förslaget komma att sakna särskild representation. Föredragande
statsrådet anför i sin motivering bl. a. att det är omöjligt att i en
verksstyrelse av hanterbar storlek samla representation för alla de intressen
- myndigheter, organisationer och andra grupperingar i samhället -som på ett eller annat sätt berörs av SÖ:s verksamhet. Enligt statsrådet är
en styrelserepresentation inte heller den lämpligaste formen för en samverkan
mellan ämbetsverket och skilda samhällsintressen. Verksstyrelsens
främsta uppgift är enligt statsrådet att företräda verket och därigenom hela
utbildningsverksamhetens intressen och åsikter, vilket enligt hennes uppfattning
starkt begränsar utrymmet för olika partsintressen i styrelsen. I
likhet med de utredningar som ligger till grund för propositionen anser
statsrådet att en intresserepresentation i SÖ:s styrelse bör fullgöras av
företrädare för stora grupper av medborgare och vida sektorer av samhällslivet.
Hon anser det därför vara naturligt att styrelsen i framtiden
innehåller representanter för riksdagspartierna. Vidare bör enligt statsrådet
kommunerna och landstingskommunerna i egenskap av huvudmän för
utbildningen samt verksledningen vara företrädda i styrelsen.

Motionen

I motionen av Olof Palme m. fl. (s) diskuteras mot bakgrund av ämbetsverkens
självständiga ställning i det svenska samhället förslaget till ändrad
1 Riksdagen 1980181. 4 sami. Yttr. nr 6

KU 1980/81:6 y

2

sammansättning av SÖ:s styrelse. Enligt motionärerna suddar förslaget ut
den rådande gränsdragningen mellan politiskt fattade beslut och verkställigheten
av dessa. Det ansvariga statsrådet skulle på den politiska vägen
kunna ge sådana riktlinjer för verkets arbete som hittills inte varit möjligt.
Motionärerna anser det anmärkningsvärt att föredragande statsrådet i sina
konkreta förslag överger sin principiella inställning om vilken kompetensfördelning
som skall råda mellan den politiska och den administrativa
nivån. Genom sitt förslag om en politiskt sammansatt verksstyrelse förs
enligt motionärerna den politiska nivån in i verkställigheten av de politiskt
fattade besluten på ett sätt som hittills har varit främmande för svensk
förvaltningstradition.

Motionärerna anför vidare att det, om politiskt sammansatta verksstyrelser
skall införas i förvaltningen, också bör övervägas att skifta majoritet
i styrelsen i enlighet med valutslagen. Lekmannastyrelser med ett dominerande
politikerinflytande bör vara så sammansatta att de speglar partifördelningen
vid riksdagsvalen. Ett sådant system innebär enligt motionärerna
ett stort antal personbyten i samband med valen, vilket inte skulle
befrämja effektivitet och sakkunskap inom verken. I stället skulle rena
politiska bevekelsegrunder komma att fälla avgörandet vid beslutstillfällena.

I motionen påpekas att det med något undantag, t. ex. rikspolisstyrelsen
där behovet av politisk kontroll av verksamheten är särskilt motiverat,
saknas rent politiskt sammansatta styrelser i de svenska ämbetsverken.
Inslag av politiska företrädare är däremot vanligt. Enligt motionärerna förs
regeringens förslag fram utan att några principiella motiv anförs för en
ändrad sammansättning av verkens styrelser samtidigt som dessa frågor
f. n. är föremål för behandling i förvaltningsutredningen (B 1977: 1). Ett
ställningstagande av detta slag bör enligt motionärerna inte ske utan en
ingående behandling av hur verksstyrelser av olika karaktär bör vara
sammansatta.

Nuvarande förhållanden

Lekmannastyrelser finns i dag i det stora flertalet av de centrala ämbetsverken.
Ledamöterna utses av regeringen.

Beträffande inslaget av valda förtroendemän i dessa styrelser framgår
följande av en undersökning som utskottet gjorde år 1977 (se KU 1977/
78:8). I 51 av de 66 lekmannastyrelser som då fanns ingick minst en
riksdagsledamot eller kommunalpolitiker. I fyra styrelser utgjordes inslaget
av valda förtroendemän av endast kommunalpolitiker och i 37 av
endast riksdagsledamöter. I de återstående tio styrelserna ingick såväl
riksdagsledamöter som kommunalpolitiker. Det totala antalet lekmän i
ämbetsverkens styrelser uppgick till 454. Av dessa var 110 riksdagsledamöter
och 22 kommunalpolitiker. Endast i styrelserna för två myndigheter

KU 1980/81:6 y

3

- rikspolisstyrelsen och statens lantmäteriverk - var samtliga lekmannaledamöter
valda förtroendemän. I nio andra styrelser var de valda förtroendemännen
i majoritet, och i tre styrelser utgjorde de hälften av antalet
lekmannaledamöter. Resterande 37 styrelser hade alltså ett inslag av förtroendemän
som uppgick till mindre än hälften av antalet lekmannaledamöter.

Vidare kan nämnas att länsstyrelsernas styrelser förutom landshövdingen
består av 14 ledamöter vilka samtliga väljs av landstingen.

Pågående utredning

Förvaltningsutredningen har genom tilläggsdirektiv den 29 mars 1979
(Dir 1979:33) fått i uppdrag att kartlägga de förändringar som skett i den
statliga förvaltningens organisation - bl. a. genom inrättandet av lekmannastyrelser
— och att mot bakgrund härav beskriva och analysera nu
rådande förhållanden och problem i relationerna mellan regering, riksdag
och förvaltningsmyndigheter. Initiativ till uppdraget hade tagits av riksdagen
på förslag av utskottet (KU 1977/78: 38). Resultatet av förvaltningsutredningens
arbete i dessa delar beräknas föreligga i ett slutbetänkande
före utgången av år 1981.

Tidigare behandling

Vid 1975/76 års riksmöte behandlades en motion av Birgitta Hambraeus
(c) om sammansättningen av statliga myndigheters styrelser. Enligt motionären
borde statliga myndigheter företräda alla medborgares intressen.
Det var därför, anförde motionären, olämpligt att representanter för partsintressen
ingick i myndigheternas styrelser. 1 motionen begärdes en översyn
i detta avseende. I sitt enhälliga och av riksdagen godkända betänkande
föreslog utskottet (KU 1975/76:13) att motionen skulle avslås. Utskottet
anförde därvid bl. a. följande:

Genom lekmannastyrelserna har nya vägar öppnats för ett ökat medborgarinflytande
över förvaltningsverksamheten. Systemet har också gett
ökade möjligheter för bl. a. samordning mellan verk med närbesläktade
uppgifter och för tillvaratagande av den sakkunskap och erfarenhet som
finns inom de organisationer och samhällsintressen som berörs av en viss
myndighets beslut.

Hur enskilda myndigheters styrelser bör vara sammansatta kan inte
avgöras generellt. Enligt utskottets mening bör denna fråga som hittills
avgöras från fall till fall med beaktande av myndigheternas uppgifter och
verksamhetens inriktning. Självfallet är det av vikt att styrelserna får en så
allsidig sammansättning som möjligt. Utskottet kan med hänvisning till det
anförda inte biträda motionsyrkandet.

KU 1980/81:6 y

4

Utskottet

I motionen hemställs att riksdagen beslutar göra ett principuttalande av
innebörd att grunderna för regeringens förslag om sammansättning av
ämbetsverks styrelse inte godkänns. Motionärerna pekar på problem som
politiskt sammansatta styrelser kan leda till när det gäller förhållandet
mellan ämbetsverken och regeringen.

Utskottet konstaterar att några allmänna principer för sammansättningen
av lekmannastyrelser inte har formulerats i den nu aktuella propositionen
om den statliga skoladministrationen m. m. eller tidigare i annat sammanhang.
Regeringen får därför i det enskilda fallet — ofta efter det att
grunderna fastställts av riksdagen - avgöra hur ett ämbetsverks styrelse
med hänsyn till verkets uppgifter bör vara sammansatt. Utskottet vill
liksom motionärerna erinra om att en närmare belysning av dessa frågor
sker i förvaltningsutredningen. Utskottet anser att något principiellt uttalande
om sammansättningen av ämbetsverks styrelser inte bör göras innan
resultatet av förvaltningsutredningens arbete föreligger. Motionsyrkandet
kan följaktligen inte tillstyrkas.

Stockholm den 2 april 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck
(m), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist
(s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i
Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson
(s), Sture Thun (s) och Stig Genitz (c).

Avvikande mening

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist,
Kurt Ove Johansson, Kerstin Nilsson och Sture Thun (alla s) vilka
ansett att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag till ändrad sammansättning av SÖ:s styrelse innebär
en principiell avvikelse från vad som hittills gällt. Förslaget läggs fram
samtidigt som förvaltningsutredningen behandlar olika frågor med anknytning
till lekmannastyrelsers sammansättning. Enligt utskottets mening bör
resultatet av detta utredningsarbete avvaktas innan så genomgripande
förändringar i ett stort ämbetsverks styrelse som det här är fråga om
genomförs. Utskottet anser det också väsentligt att understryka att regeringens
förslag i propositionen om den statliga skoladministrationen m. m.
inte bör få utgöra en mall för framtida beslut om sammansättningen av
ämbetsverks styrelser. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill bifall till
motionsyrkandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981