yttr 1980/81 ku1y y

Yttrande 1980/81:ku1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1980/81:1 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1980/81:1 y

över motion 1979/80:369 om användande av alkoholfritt nattvardsvin Till

kulturutskottet

Kulturutskottet har den 9 oktober 1980 beslutat bereda konstitutionsutskottet
tillfälle att yttra sig över motionen 1979/80:369 av Margareta Andrén
(fp) och Olle Grahn (fp). I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en lagändring i 11 kapitlet i 1686 års kyrkolag så att kyrkoråd får
möjlighet att besluta om användande av alkoholfritt vin vid nattvardsfirande.

Konstitutionsutskottet anser sig inte böra i sak ta ställning till den i motion
1979/80:369 upptagna frågan. Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse
några frågeställningar av i huvudsak lagstiftningsteknisk eller eljest formell
karaktär.

Av ett utslag av regeringsrätten (regeringsrättens årsbok 1961 s. 130)
framgår att kyrkoråd inte äger befogenhet att besluta om användning av
alkoholfritt nattvardsvin.

Biskopsmötet har i januari 1978 beslutat en rekommendation i fråga om
nattvardsvin. Enligt rekommendationen kan alkoholfritt vin begagnas vid
nattvardsfirande. Rekommendationen utgår uppenbarligen från att det inte
föreligger något hinder häremot i gällande kyrkolag.

De grundläggande bestämmelserna om kyrkoråd finns i lagen (1961:436)
om församlingsstyrelse. Denna lag är kommunallag och inte kyrkolag. 1
lagen förutsätts i 43 § andra stycket att kyrkorådet har uppgifter som anges i
särskilda författningar.

Frågan om beslutsbefogenheten beträffande nattvardsvinets beskaffenhet
berör sakramentsförvaltningen. Den kan därmed ha betydelse för gränsdragningen
mellan pastors och kyrkorådets ansvarsområden. Skall kyrkorådet
tilläggas befogenhet att besluta i den angivna frågan, bör detta därför göras
genom lagbestämmelse, som är beslutad i den ordning som gäller för
kyrkolag. Församlingsstyrelselagen bör enligt utskottets mening behålla sin
karaktär av ren kommunallag. Bestämmelser av kyrkolagskaraktär bör
därför inte intas i församlingsstyrelselagen. Sådana bestämmelser bör i stället
få sin plats i speciallagar, som antas i den ordning som är stadgad för
kyrkolag. Detta har tillämpats t. ex. när kyrkorådet fick befogenhet att
besluta om upplåtande av kyrkorum för annat än gudstjänstbruk. Bestämmelser
härom finns i den särskilda lag (1963:501) om upplåtande av
kyrkorum i vissa fall som antogs i den angivna ordningen.

Slutligen vill utskottet uttala att det förhållandet att överväganden

1 Riksdagen 1980/81. 4 sami. Yttr. nr 1

KU4980«SI:liyS 2

fortfarande pagar i stat-k yrka-problematiken inte jtöri IjMV^t att- .;deiv 1
motionen upptagna fragan prövas och avgörs separat.

Stockholm den 6 november.1.980'

Pä konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s). Anders Björck (m) .
Olle Stensson (s). Per Unckel (111). Yngve Nyquist (s). Wivi-Anne
Cederqvist (s). Kurt Ove Johansson <s). Bengt Kindbom (c). Kerstin Nilsson
(s). Britta Hammarbacken (cl*. Sture Thun (s)*. Allan Ekström (111) och
Kerstin Sandborg (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTA B I.5S44

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.