yttr 1980/81 kru6y y

Yttrande 1980/81:kru6y

KrU 1980/81:6 y

Kulturutskottets yttrande
1980/81: 6 y

med anledning av proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m.
jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 26 mars 1981 berett kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1980/81: 127 om folkbildning m.m. samt de
med anledning av propositionen väckta motionerna i de delar som rör
kulturutskottets verksamhetsområde. Kulturutskottet får med anledning
härav anföra följande.

I propositionen föreslås ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen
och anvisande av ett samlat folkbildningsanslag - Bidrag till folkbildning
- om 781915000 kr. Inom ramen för detta anslag, som föreslås få förslagsanslags
natur, har under en obetecknad anslagspost beräknats ett
belopp av 70 milj. kr. till bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. Denna anslagspost är avsedd till kulturverksamhet inom studieförbund
och andra föreningar. Den ersätter dels anslaget Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m. m. och anslagsposten Experiment och utvecklingsarbete
inom kulturell verksamhet bland amatörer under anslaget Bidrag
till kulturverksamhet inom organisationer, dels en del av den medelsanvisning
som hittills disponerats för studiecirkelverksamhet inom det
estetiska området.

Utskottet har ingen erinran mot att en medelsanvisning med rubriken
Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. träder i stället för bl. a.
nyssnämnda kulturprogramanslag resp. anslagspost till experiment och
utvecklingsarbete. Utskottet tillstyrker därför den i propositionen föreslagna
lagen om upphävande av förordningen (1974:454) om statsbidrag till
kulturprogram inom föreningslivet.

Syftet med det nya bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen m. m.
är att det skall utgöra ett stöd dels för anordnandet av kulturprogram i
folkbildningen och det övriga föreningslivet, dels för förberedelse i vid
mening för sådana program. Utskottet har ingen erinran häremot och inte
heller mot den precisering i övrigt av anslagsändamålet som gjorts i propositionen.

Utskottet ansluter sig till förslaget att en omfattande verksamhet som i
dag bedrivs i form av kör-, musik-, teater- eller danscirklar men som inte
naturligt låter sig anpassas till de regler som kommer att gälla för studiecirkelverksamhet
i framtiden bör erhålla stöd i form av bidrag till kulturverksamhet.

Utskottet vill understryka det i propositionen gjorda uttalandet att det
ligger i kulturverksamhetens natur att den inte bör låsas i på förhand
I Riksdagen 1980181. 13 sami. Yllr. nr 6

KrU 1980/81:6 y

2

reglerade former. Bidragsreglerna bör därför utformas så att det blir möjligt
att ta upp nya verksamhetsformer och i övrigt pröva nya vägar för
arbetet. Den nya stödformen bör alltså göra det möjligt att utan hinder av
bidragsreglerna utforma verksamheten på det sätt som är lämpligast. Detta
innebär att arrangörerna får ökad frihet att arbeta med utgångspunkt i sina
egna behov och intressen.

I propositionen har betonats att befintliga kulturinstitutioner bör utnyttjas
för projektarbete. Det bör sålunda ligga inom ramen för institutionernas
reguljära verksamhet att ge stöd och service åt bildningsarbetet på kulturområdet.
Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
av 70 milj. kr. till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Av detta belopp
bör 2,25 milj. kr. ställas till länsbildningsförbundens förfogande för fördelning
till föreläsningsföreningar och andra föreningar inom resp. bildningsförbunds
verksamhetsområde för samma ändamål som nu gäller för bidraget
till kulturprogram inom föreningslivet. Fördelningen av beloppet mellan
länsbildningsförbunden bör bestämmas av Folkbildningsförbundet. Av
vad utskottet nu anfört om länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet
följer att utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna lagen
om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande huvuddelen av det föreslagna anslagsbeloppet 70 milj. kr.
uttalas i propositionen att det av tillsynsmyndigheten bör fördelas mellan
studieförbunden med hänsyn tagen till de kostnader resp. studieförbund
under de tre närmast föregående åren har haft för den avsedda verksamheten.
En huvudprincip vid fördelningen inom studieförbunden bör enligt
propositionen vara att avdelningarna erhåller en kostnadsram som står i
proportion till de utgifter avdelningen under tidigare år har haft för verksamheten.
Huvuddelen av de tillgängliga bidragen bör fördelas på avdelningarna
utan föregående ansökan med precisering av verksamhetsplaner.
Inom denna ram bör sedan avdelningen själv få planera och genomföra
verksamheten i enlighet med sina värderingar och sina bedömningar av de
lokala förutsättningarna.

Invändningar mot de i propositionen sålunda angivna fördelningsprincipema
har gjorts i motion 2049 av Olof Palme m.fl. (s). Motionärerna
framhåller att bidraget liksom folkbildningsstödet i dess helhet i första
hand skall främja en verksamhet som stärker folkrörelsernas arbete och
vänder sig till kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta grupper. En
fördelning av bidraget mellan studieförbunden enbart grundat på redovisade
kostnader främjar inte en sådan utveckling. Motionärerna föreslår
därför att arrangemang som anordnats i samverkan med medlemsorganisation
eller annan organisation som studieförbundet stadigvarande samarbetar
med ges en större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande bör gälla
arrangemang i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller invandrarorganisation.
Tillsynsmyndigheten bör enligt motionen ges i uppdrag att

KrU 1980/81:6 y

3

utforma bidragsregler i enlighet med de i motionen anförda synpunkterna.
Yrkande 4 i motionen innebär att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för fördelning
av anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m.m.

Vad som anförts i motionen har inte övertygat utskottet om att de av
motionärerna antydda fördelningsgrunderna skulle ge ett för bidragssyftet
värdefullare resultat än en fördelning enligt de i propositionen angivna
principerna. Utskottet vill också framhålla att vad som sägs i propositionen
ger utrymme för en viss flexibilitet. Mellan studieförbunden bör fördelningen
sålunda ske ”med hänsyn” till vissa tidigare kostnader, medan
det i fråga om fördelningen inom förbunden anges att en fördelning i
proportion till tidigare utgifter skall vara ”huvudprincip”. Utskottet anser
inte att riksdagen bör göra det i motion 2049 yrkande 4 angivna uttalandet.

I propositionen uttalas att bidragsgivningen bör grundas på de faktiska
kostnaderna. Detta förutsätter avgränsningar dels i fråga om vilka kulturaktiviteter
som innefattas, dels i fråga om vilka kostnadsfaktorer som får
räknas in. Utskottet har ingen erinran mot att vissa faktiska kostnader får
utgöra bidragsunderlag och inte heller mot vad i propositionen anförts om
avgränsning av aktiviteter resp. kostnader. Utskottet ansluter sig till förslaget
i propositionen att bidrag för vaije program eller projekt normalt bör
utgå med högst 75% av bidragsunderlaget med möjlighet till bidrag med
100% i fråga om program och projekt som genomförs i stödområdena 3-6
eller som riktar sig till handikappade eller invandrare.

Utskottet vill i anslutning till det nu sagda framhålla vikten av att
bidragsreglerna blir enkla och inte alltför detaljerade. De bör utformas så
att handläggningsordningen blir smidig och samtidigt med beaktande av
den på flera ställen i propositionen framförda synpunkten att bidragsmottagarna
inom givna ramar bör ha stor frihet att själva bestämma hur mottagna
bidrag skall användas.

I fråga om ansvaret för tillsynen av de statliga bidragen till folkbildningen
betonas i propositionen att det finns fördelar och nackdelar med att
ha detta ansvar samlat hos en myndighet resp. med att ha det delat mellan
två myndigheter. 1 propositionen förordas det senare alternativet. Skolöverstyrelsen
föreslås bli tillsynsmyndighet för det statliga stödet till studiecirkelverksamheten
och för de bidrag som i huvudsak är ämnade att
stödja denna, medan statens kulturråd föreslås bli tillsynsmyndighet för
det nya bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen m.m. 1 propositionen
uttalas att denna ståndpunkt innebär en markering av att folkbildningen
befinner sig i skärningspunkten mellan utbildningspolitik och kulturpolitik.
Som särskilt betydelsefullt framhålls att kulturrådet får ett eget klart
angivet ansvar för en viktig del av folkbildningen. Utskottet vill i detta
sammanhang nämna att det enligt utskottets mening finns anledning att
överväga om anslagsposten Kulturverksamhet i folkbildningen m. m. bör
skiljas ut till ett självständigt anslag.

I motion 2065 av Hans Nyhage m. fl. (m) förordas att tillsynsansvaret

KrU 1980/81:6 y

4

knyts till en och inte till två myndigheter. Motionärerna har bl. a. framhållit
att det i propositionen föreslagits en ännu starkare integration mellan
studiecirkelverksamheten och den hittillsvarande kulturprogramverksamheten
än vad folkbildningsutredningen tänkte sig. I motionen har också
framhållits att huvuddelen av de aktiviteter som avses inrymda inom
begreppet kulturverksamhet i folkbildningen m. m. ingår i den hittillsvarande
cirkelverksamheten. Med endast en tillsynsmyndighet kommer man
enligt motionärerna att utan tvekan få bättre överblick över den samlade
verksamheten och därutöver säkerligen en administrativt och ekonomiskt
fördelaktigare organisation.

Utskottet vill för egen del framhålla att den verksamhet som avses få
stöd ur nu ifrågavarande anslagspost naturligt ligger inom kulturrådets
verksamhetsområde och att det för rådet är värdefullt att få en överblick
över densamma. Utskottet vill också betona värdet - även sett från
riksdagens synpunkt — av en samlad överblick över de totala insatserna på
kulturområdet. Det begränsade merarbete som en fördelning av tillsynsuppgiften
på två myndigheter kan föranleda anser utskottet inte utgöra
tillräckliga skäl mot en sådan uppdelning.

Utskottet ansluter sig därför i fråga om tillsynsansvaret till den uppfattning
som uttalats i propositionen. Utskottet avstyrker alltså motion 2065.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att tillsynsmyndigheten
noga följer utvecklingen av nu ifrågavarande kulturverksamhet inom
folkbildningen. Det finns anledning att därvid bl. a. uppmärksamma eventuella
effekter både i fråga om kulturarbetarnas arbetsmarknad och i fråga
om den kommunala bidragsgivningen.

Vad som anförts och föreslagits i proposition 127 och de med anledning
av denna väckta motionerna 2030, 2043, 2049 samt 2063-2067 har inte gett
kulturutskottet anledning till andra uttalanden än som framgår av det
föregående. Sammanfattningsvis får utskottet tillstyrka mom. 1, 2 och 5
samt — såvitt gäller kulturutskottets verksamhetsområde - mom. 10 och
11 i hemställan i avsnitt 9 i propositionen ävensom anvisande av 70 milj.
kr. till bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Utskottet avstyrker
motionerna 2049 yrkande 4 och 2065.

Stockholm den 7 april 1981

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c). Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Ingrid
Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c). Hans Alsén (s),
Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c). Bertil Hansson
(fp), Elisabeth Fleetwood (m) och Ing-Marie Hansson (s).

KrU 1980/81:6 y

5

Avvikande meningar

1. Principerna för fördelning av bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen
m. m.

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Ing-Marie Hansson (alla s) anför
följande.

Vi delar den i motion 2049 uttalade uppfattningen att bidraget till kulturverksamhet
inom folkbildningen m. m. liksom folkbildningsstödet i dess
helhet bör användas så att det främjar en verksamhet som stärker folkrörelsernas
arbete och vänder sig till kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta
grupper. Denna synpunkt bör vara avgörande när det gäller att
fördela bidraget mellan studieförbunden. Fördelningen bör därför inte,
som föreslagits i propositionen och tillstyrkts av utskottet, grundas enbart
på redovisade kostnader. Vi tillstyrker motionärernas förslag att arrangemang
som anordnats i samverkan med medlemsorganisation eller annan
organisation som studieförbundet stadigvarande samarbetar med bör ges
en större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande bör gälla arrangemang
i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller invandrarorganisation.
Blivande bidragsregler bör utformas i enlighet med dessa synpunkter. Vad
vi nu anfört innebär att vi instämmer i de synpunkter som i denna fråga
anförts i motion 2049. Vi anser därför att riksdagen bör bifalla yrkande 4 i
denna motion.

2. Tillsynsmyndigheten

Ingrid Diesen, Lars Ahlmark och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför
följande.

Ett av huvudsyftena med det nya bidraget Kulturverksamhet i folkbildningen
m. m. är att möjliggöra en integration mellan cirkelstudier och
andra aktiviteter, t. ex. förberedande av en utställning, ett musikarrangemang,
en teaterföreställning, en bygdebeskrivning etc. Även eljest skall ett
nära samspel mellan cirkelstudier och kulturverksamhet kunna äga rum.
Mot den bakgrunden är det såväl administrativt som ekonomiskt olämpligt
att två skilda myndigheter har att utforma föreskrifter, ge råd, utöva
kontroll och i övrigt hantera det statliga stödet. Skolöverstyrelsen bör
därför ges det samlade tillsynsansvaret för folkbildningen. Vi anser således
att riksdagen bör bifalla motion 2065.

Kulturutskottet aktualiserar även frågan om anslagsposten Kulturverksamhet
i folkbildningen m. m. bör skiljas ut till ett särskilt anslag. Enligt
vår uppfattning bör detta ej tas upp till prövning innan erfarenhet har
vunnits av den faktiska belastningen på denna anslagspost resp. anslagsposten
för studiecirkelverksamhet. Eventuellt behövlig omfördelning mellan
dessa anslagsposter skulle kunna försvåras av en uppdelning i skilda
anslag.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981