yttr 1980/81 föu3y y

Yttrande 1980/81:föu3y

FöU 1980/81:3 y

Försvarsutskottets yttrande
1980/81:3 y

om beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m.

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 10 februari 1981 beslutat hemställa att försvarsutskottet
avger yttrande över punkt H 4 Beredskapslagring för hälso- och
sjukvården m. m. på socialhuvudtiteln (prop. 1980/81:100 bil. 8) jämte
motionerna 1980/81:353 av Göran Karlsson m. fl. (s) och 1980/81:932 av
Karin Israelsson (c).

Utskottet

I budgetpropositionen (prop. 1980/81:100 bil. 8 s. 17) uttalas att
beredskapen inför krissituationer behöver förbättras inom hälso- och
sjukvårdsområdet. Under H 4 (s. 167-169) föreslår regeringen att riksdagen
till Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 34 591 000 kr.

Socialstyrelsen hade föreslagit att anslaget H 4 för nästa budgetår skulle
föras upp med ca 60 milj. kr., varav 16,8 milj. kr. för beredskapslagring av
förbrukningsmateriel. 8 milj. kr. härav avsåg en försöksverksamhet med
buffertlagring av förbrukningsmateriel hos vissa sjukvårdshuvudmän. Det
anslagsbelopp som regeringen föreslår innefattar inte några medel till
beredskapslagring av förbrukningsmateriel. Medelsbehovet för försöksverksamheten
hos vissa sjukvårdshuvudmän kan enligt föredragande statsrådet
tillgodoses genom omdisponeringar inom anslaget.

Med hänvisning till stora brister i fråga om försörjningen med förbrukningsmateriel
för sjukvården yrkas i motion 353 (s) att riksdagen under H 4
skall anvisa 15 milj. kr. mer än regeringen har föreslagit.

1978 års försvarskommitté har nyligen avgett delbetänkandet Säkerhetspolitiken
och totalförsvaret (Ds Fö 1981:1). I ett avsnitt om hälso- och
sjukvård i krig uttalar kommittén (s. 221) att de i olika sammanhang påtalade
bristerna på sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär kvarstår oförändrade.
Kommittén anför vidare:

Hälso- och sjukvården har f. n. en mycket låg lagerhållning vid de platser
där förbrukningen sker. Denna kan, bl. a. beroende på omsättningstakt,
variera mellan ca två veckor och tre månader för normal fredsverksamhet.
Redan en oljekris, som indirekt drabbar plaster och andra petrokemikalier,
kan medföra allvarliga svårigheter för sjukvårdens försörjning med förbrukningsmateriel.
I en krigssituation blir behoven och därmed svårigheterna
ännu större. Enligt kommitténs mening är den f. n. viktigaste åtgärden för att
säkerställa sjukvårdens funktion i kriser och krig att förbättra försörjnings -

1 Riksdagen 1980/81. 10 sami. Yttr. nr 3

Föll 1980/81:3 y

2

beredskapen i fråga om sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Det är
otillfredsställande att ännu ingen reell förbättring kommit till stånd.

Enligt försvarskommittén bör det i samband med den programplanering
som skall äga rum undersökas vilka möjligheter som finns att skyndsamt
upphandla lager för särskilt kritiska produkter utan att behöva avvakta
förhandlingar och försöksverksamhet. Kommittén anser att det bör uppdras
åt myndigheterna att ta fram ett sådant underlag att beslut om såväl
produktsortiment som kostnader härför kan tas i 1982 års försvarsbeslut.

Som försvarsutskottet tidigare har anfört (FöU 1980/81:1 y) är hälso- och
sjukvårdens försörjning en fråga av stor betydelse för totalförsvaret.
Försvarskommittén anser att den f. n. viktigaste åtgärden för att säkerställa
sjukvårdens funktion i kriser och krig är att förbättra försörjningsberedskapen
i fråga om sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär.

Den fråga som riksdagen nu har att ta ställning till är om resurser bör
avdelas redan budgetåret 1981/82 för att öka lagerhållningen av engångsartiklar,
alltså utan att avvakta resultaten av försöksverksamheten och den
fortsatta planeringen inför 1982 års försvarsbeslut.

Genom 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr
1976/77:311) prioriterades resursförstärkningar inom sjukvården till beredskapslagring
av läkemedel för en uthållighet under 12 månaders total
avspärrning av landet samt till anskaffning av operationsutrustningar och
utbildning för hälso- och sjukvården i krig. På grund av planeringsläget togs
inte ställning till en i och för sig angelägen uppbyggnad av lager med
sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. En förbättring i fråga om
operationsutrustningar och läkemedel har kommit till stånd, men de i
beslutet uppsatta målen har ännu inte nåtts. En viss förbättring av
utbildningen har också skett.

Efter överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet startar
den 1 april 1981 försöksverksamhet med beredskapslagring av viss förbrukningsmateriel
inom några landsting. Syftet är att pröva möjligheterna att
genom buffertlagring av vissa färdigvaror hos sjukvårdshuvudmännen öka
försörjningsuthålligheten samt att analysera konsekvenserna av överlagringen
och hur överlagrade varor kan omsättas i den ordinarie sjukvårdsverksamheten.
Försöken beräknas pågå under 12 månader och bedrivas inom en
kostnadsram av 8 milj. kr.

Den materiel som prioriteras för försöken är artiklar som har stor
betydelse för sjukvården både vid en fredskris och i krig, t. ex. injektionssprutor,
kanyler och katetrar. Sådana artiklar importeras till Sverige, de
båda sistnämnda från avlägsna länder som Japan och Malaysia. Lagerhållningstiden
beräknas bli betydligt kortare än artiklarnas tekniska livslängd
som oanvända.

Enligt vad försvarsutskottet inhämtat anser sig socialstyrelsen ha tillräckligt
sakunderlag för att i enlighet med motionsförslaget nästa budgetår

FöU 1980/81:3 y

3

utnyttja ytterligare 15 milj. kr. för lagring av viss förbrukningsmateriel för
sjukvården. Detta skulle kunna ske främst genom utökning av försöksverksamheten
till flera landsting och till något fler artiklar. Enligt styrelsens
bedömning finge man den största effekten för försörjningsberedskapen om
ca 12 milj. kr. används för inköp av materiel och ca 3 milj. kr. disponeras för
utvidgning av centralförråd hos sjukvårdshuvudmän.

Försörjningseffekten av att anslå 15 milj. kr. för nästa budgetår kan grovt
uppskattas genom en jämförelse med den beslutade försöksverksamheten i
några landsting. För 8 milj. kr. beräknas sjukhusen där få 1-3 månaders ökad
uthållighet vid avspärrning beträffande ifrågavarande artiklar. Kostnaden
för att i hela landet bygga upp lager av sjukvårdsspecifik förbrukningsmateriel
för 12 månaders uthållighet vid avspärrning har uppskattats till ca 450
milj. kr. Härtill kommer kostnaden för lagring av sådan materiel för behoven
under en krigsfallsbelastning i anslutning till avspärrningen, senast uppskattad
till ca 150 milj. kr. (1981 års prisläge).

Regeringen har den 5 mars 1981 beslutat om anvisningar till totalförsvarets
myndigheter för programplaneringen för en ny försvarsbeslutsperiod,
1982/83-1986/87.

I anvisningarna till socialstyrelsen uttalas att sjukvårdens behov av absolut
oundgängliga produkter under en längre försörjningskris skall säkerställas.
Krigsbehovet skall prioriteras. Uthålligheten beträffande sjukvårdsmateriel
av förbrukningskaraktär är så låg att det nu är nödvändigt att prioritera den
materielen före en vidare uppbyggnad av läkemedelsförsörjningen. Enligt
anvisningarna skall planeringen därför inriktas på att inom givna ekonomiska
ramar snarast skapa balans i försörjningsberedskapen för hälso- och
sjukvården i sin helhet. Vid planeringen bör övervägas olika former för att
ersätta engångsmateriel med annan materiel och möjligheterna att utnyttja
engångsmateriel flera gånger.

Försvarsutskottet konstaterar att det nu finns en stark inriktning mot att
förbättra försörj ningsuthålligheten beträffande de nödvändigaste sjukvårdsartiklarna
av engångstyp. Utskottet anser att denna inriktning är nödvändig.
Övervägande skäl talar enligt utskottets mening för att något riksdagsbeslut
om förbättringar inte fattas förrän årets programplanering är genomförd och
försöksverksamhetens resultat kan överblickas. För att ett sådant beslut skall
kunna fattas senast våren 1982 bör regeringen säkerställa att en preliminär
utvärdering av försöken föreligger redan innan dessa har pågått 12 månader.
Riksdagen bör enligt försvarsutskottets mening hemställa härom hos
regeringen.

I detta sammanhang vill försvarsutskottet understryka angelägenheten av
att man överväger former för att ersätta engångsmateriel med annan materiel
och möjligheterna att använda engångsartiklar mer än en gång. Åtgärder av
detta slag skulle kunna få positiva effekter också för den fredstida
sjukvården.

Föll 1980/81:3 y

4

I motion 932 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att
socialstyrelsen förlägger en planerad ny reservanläggning för vätskeproduktion
till Västerbotten. Av budgetpropositionen framgår (bil. 8 s. 168) att
underlag tas fram under innevarande budgetår för planläggning av en sådan
anläggning. Medel för anläggningen behövs inte förrän budgetåret 1982/
83.

Val av plats för reservanläggningar måste till stor del påverkas av
utvecklingen i fråga om anläggningar med produktion redan i fred. Denna
utveckling är enligt socialstyrelsen oklar när det gäller fredsanläggningar för
produktion av vätska. För dagen finns tre större fredsanläggningar för
produktion av vätska, nämligen Pharmacia i Uppsala, ACO i Göreborg och
ACO i Matfors nära Sundsvall. Därtill sker viss tillverkning vid några av
landets stora sjukhusapotek. Socialstyrelsen anser att man f. n. inte bör ta
slutlig ställning till var den tilltänkta reservanläggningen skall ligga. Enligt
tidigare bedömningar har det inte ansetts lämpligt att lägga en sådan
anläggning i övre Norrland.

Försvarsutskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning till var den
tilltänkta reservanläggningen skall ligga. Utskottet utesluter inte att det kan
bli aktuellt att lägga den i den norra delen av landet. Placeringen bör
självfallet ske efter en samlad bedömning som innefattar anläggningens
anknytning till lämpligt företag eller sjukhus som bas för anläggningen om
den skulle behöva användas.

Stockholm den 12 mars 1981

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s),
Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert
Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt
(c), Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp), Ulla-Britta Larsson (c) och
Margit Jonsson (fp).

Avvikande mening

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Karl-Erik Svartberg och Holger Bergman (alla s) anser att den del av
utskottets anförande som på s. 3 börjar ”Försvarsutskottet konstaterar” och
slutar ”hos regeringen” bort ha följande lydelse:

Försvarsutskottet konstaterar att det räder mycket stora eftersläpningar i
fråga om försörjningen med förbrukningsmateriel inom sjukvården. Enligt

FöU 1980/81:3 y

5

utskottets mening bör riksdagen, utan att avvakta erfarenheterna av
försöksverksamheten med buffertlagring, anvisa medel till upphandling av
artiklar för vilka uthålligheten är särskilt låg. Utskottet förordar att
riksdagen under ifrågavarande anslag anvisar 15 milj. kr. mer än regeringen
har föreslagit. Beloppet skall avses för beredskapslagring av förbrukningsmateriel.
Sådan lagring skulle därmed kunna ske till ett belopp av
sammanlagt 23 milj. kr. under nästa budgetår.

Våren 1982 bör riksdagen besluta om ytterligare förbättringar när det
gäller förbrukningsmateriel för sjukvården. Regeringen bör därför säkerställa
att en preliminär utvärdering av försöksverksamheten föreligger redan
innan denna har pågått 12 månader. Riksdagen bör enligt försvarsutskottets
mening hemställa härom hos regeringen.

GOTAB 66689 Stockholm 1981