yttr 1980/81 föu1y y
Yttrande 1980/81:föu1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
FöU 1980/81:1 y
Försvarsutskottets yttrande
1980/81:1 y
om hälso- och sjukvården i krig m. m.
Till socialutskottet
Socialutskottet har den 25 november 1980 beslutat hemställa att försvarsutskottet
avger yttrande över proposition 1980/81:57 om hälso- och
sjukvården i krig m. m. jämte eventuella motioner. Med anledning av
propositionen har väckts motion 1980/81:171.
Utskottet
Hälso-, sjuk- och olycksfallsvård är väsentliga delar av samhällsverksamheten.
Samhällets förmåga att ge vård vid svåra epidemier, fredskatastrofer
och under krig har stor betydelse för människors överlevnad och förmåga till
samhällsaktivitet i sådana lägen, liksom för deras tilltro till de gemensamma
ansträngningarna och vilja att delta i dessa.
Som framhölls i 1977 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 18) bör målet
för krigssjukvården vara att man får ett samordnat och effektivt utnyttjande
av alla tillgängliga resurser för hälso- och sjukvården samt för transport av
skadade. Vidare bör - liksom för totalförsvaret i övrigt - eftersträvas klara
ansvars- och ledningsförhållanden.
Sjukvården i krig bygger på fredssamhällets sjukvårdsresurser. Den
medicinska beredskapen för krig bör vara samordnad och så långt möjligt
integrerad med fredssjukvården, inte minst med beredskapen för fredskatastrofer.
I proposition 1980/81:57 föreslås att ansvaret för ledningen av sjukvården i
krig flyttas över från länsstyrelserna till sjukvårdshuvudmännen, dvs. till
landstingskommunerna och de kommuner som inte tillhör någon landstingskommun.
Försvarsutskottet tillstyrker en sådan ändring men vill liksom
föredragande statsrådet (s. 16) understryka att ändringen inte rubbar
länsstyrelsens ansvar och befogenheter som länets högsta civila samordnande
totalförsvarsmyndighet.
Det centrala operativa ledningsansvaret för den civila hälso- och sjukvården
i krig förutsätts även i fortsättningen vara en statlig angelägenhet och
under regeringen åvila socialstyrelsen. Styrelsen har därmed viktiga ledningsuppgifter,
som efter hand bör kunna renodlas i riktning mot övergripande
planerings- och samordningsfrågor (jfr FöU 1979/80:1 y).
Att sjukvårdshuvudmännen - i enlighet med den allmänna principen för
ansvar inom totalförsvaret - åläggs ett mera aktivt planeringsansvar för den
civila hälso- och sjukvården i krig berör på den statliga sidan både central och
regional nivå. Nödvändiga statliga resurser på området kan inte dras in
1 Riksdagen 1980181. 10 sami. Yttr. nr 1
FöU 1980/81:1 y
2
förrän den avsedda utvecklingen blir säkerställd.
Totalförsvarets kapacitet är till stor del beroende av de medverkande
människornas förmåga att verka i krisartade situationer. Detta gäller inte
minst sjukvårdsorganisationen. Det finns enligt försvarsutskottets bedömning
orsak att tro att sjukvårdshuvudmännen kommer att ta itu med sina nya
uppgifter på ett sätt som ytterligare ökar intresset och kunnandet angående
beredskapsfrågor hos deras förtroendemän och personal.
Försvarsutskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad som anförs
i propositionen om en utvidgad tjänsteplikt för sjukvårdspersonal m. fl. eller
mot vad som i övrigt anförs eller föreslås i propositionen.
I motion 1980/81:171 (s) hävdas att det krävs ökad statlig medverkan i
fråga om krigssjukvårdens försörjning med förnödenheter.
Socialstyrelsen har i augusti 1980 slutfört en perspektivstudie del 2
angående hälso- och sjukvård i totalförsvaret efter 1982. Enligt styrelsen
måste snarast påbörjas uppbyggnad av en försörjningsberedskap för
sjukvårdsmateriel. Inför ett nytt försvarsbeslut 1982 bedömer styrelsen att
den viktigaste omedelbara åtgärden för att förstärka den civila sjukvårdsberedskapen
är att statsmakterna anger inriktning och beslutar om en
medelsram för en uppbyggnad av beredskapen för försörjningen med
sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär.
I budgetpropositionen (prop. 1980/81:100 bil. 8s. 17) uttalar föredragande
statsrådet att beredskapen inför krissituationer behöver förbättras inom
hälso- och sjukvårdsområdet. Regeringen föreslår att anslaget för beredskapslagring
av läkemedel m. m. ökar med drygt 12 milj. kr. En försöksverksamhet
tillsammans med landstingen med buffertlagring av förbrukningsmateriel
beräknas kunna påbörjas inom kort. Den finansieras med
huvuddelen av nämnda anslagsökning.
Försvarsutskottet anser att hälso- och sjukvårdens försörjning är en fråga
av stor betydelse för totalförsvaret. Den behandlas f. n. inom 1978 års
försvarskommitté, som inom kort väntas lämna ett delbetänkande som bl. a.
tar upp mål och prioriteringar på detta område. I avvaktan härpå är utskottet
inte berett att ta ställning till vilka ytterligare åtgärder rörande försörjningen
med sjukvårdsmateriel m. m. som skulle kunna behöva vidtas utöver den
angivna försöksverksamheten med buffertlagring inom vissa landsting.
Stockholm den 10 februari 1981
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp),
Roland Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert
Hedberg (s). Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt
(c), Eric Hägelmark (fp), Göran Allmér (m), Anita Johansson (s) och Eivor
Nilson (c).
GOTAB 66508 Stockholm 1981
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.