yttr 1980/81 fiu3y y

Yttrande 1980/81:fiu3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

FiU 1980/81:3 y

Finansutskottets yttrande
1980/81:3 y

över proposition 1980/81:50 om skatten på 1981 års inkomster,
m. m., jämte motioner, m. m.

Till skatteutskottet

I proposition 1980/81:50 som i sin helhet remitterats till skatteutskottet
föreslås ändringar i den statliga inkomstbeskattningen. Inflationsskyddet
för skatteskalan modifieras så att hänsyn inte längre skall tas till bl. a.
höjda energipriser. För år 1981 föreslås att basenheten sänks med 100 kr.
till 6400 kr. Vidare föreslås vissa marginalskattelättnader för 1981 års
inkomster i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr. Den tillfälliga
höjningen av den särskilda skattereduktionen med högst 500 kr., som
medges i första hand heltidsarbetande med inkomster under genomsnittet,
föreslås förlängd ett år.

Även folkpensionärernas skattelättnader behandlas i propositionen. En
höjning av det extra avdraget föreslås för både år 1980 och år 1981. Förslag
läggs också fram om deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer vid
1981 års taxering.

Vidare föreslås att rätten till avdrag för s. k. frivilliga periodiska understöd,
som f. n. medges med 5000 kr. per mottagare, begränsas till att avse
5000 kr. per givare.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981.

Med anledning av propositionen har motionerna 1980/81: 124, 125 och
133 väckts.

Till finansutskottet har tidigare hänvisats

dels proposition 1980/81:20 bilaga 6 punkt 2 Ändrade principer för
beräkning av prisindex till grund för fastställande av basbelopp och basenhet,

dels motion 1980/81:97 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari såvitt nu är i
fråga hemställs att riksdagen uttalar att beräkningen av basenhet icke bör
förändras i enlighet med de riktlinjer regeringen förordar.

Då denna fråga bör behandlas i samband med proposition 1980/81: 50 har
finansutskottet beslutat att med eget yttrande överlämna proposition 1980/
81:20 bilaga 6 punkt 2 såvitt nu är i fråga och motion 1980/81:97 såvitt nu
är i fråga till skatteutskottet.

Utskottet vill anföra följande.

Utskottet har i ett yttrande (FiU 1980/81:2 y) till socialförsäkringsut1
Riksdagen 1980181. 5 sami. Yttr.nr3

FiU 1980/81:3 y

2

skottet tillstyrkt ett förslag i proposition 1980/81:20 att beräkningsprinciperna
för basbeloppet bör ändras. Utskottet får hänvisa härtill. Den index
som ligger till grund för beräkningen av basbelopp bör enligt förslaget utgå
från konsumentprisindex med bortseende från indirekta skatter och från
förändringar av energipriser och med tillägg för subventioner.

De motiv som framförs för att förändra basbeloppsberäkningen kan
anföras även för att justera beräkningen av basenheten. Höjda oljepriser
utgör kostnader som folkhushållet inte kan kompensera sig för. Det är
därför rimligt att förändringar av energipriser inte påverkar uttaget av
inkomstskatt. Det kan vidare inte anses rimligt att hushållen via inkomstskatteskalan
skall kompenseras för de köpkraftspåverkande åtgärder som
statsmakterna vidtar i form av ändrade indirekta skatter och subventioner.
I den nuvarande beräkningen av basenheten har detta beaktats till viss del
genom att man bortser från förändringar i mervärdeskatten då basenheten
beräknas.

Den basenhet som ligger till grund för skatteskalan ett visst år bestäms
av prisutvecklingen från augusti två år innan till augusti året innan. Basenheten
ändras och fastställs endast en gång per år. Basbeloppet däremot
beräknas för varje månad. Det finns inte några formella eller lagtekniska
samband mellan basbelopp och basenhet. I samband med att basenheten
fastställts har hittills varje år en omprövning skett av inkomstskatteskalan.
Vissa justeringar av skalan har därvid gjorts.

Det kan därför hävdas att skälen för ett indexbyte är svagare vad gäller
basenheten än i fråga om basbeloppet. Det är dock enligt utskottets mening
angeläget att de åtgärder som genomförs i besparingssyfte görs som led i en
socialt medveten fördelningspolitik. När starka skäl talar för att ändra
basbeloppsberäkningen, i syfte att påverka bl. a. pensionernas storlek,
finns det därför anledning att låta samma beräkningsprinciper ligga till
grund också för justeringen av inkomstskatteskalan.

Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna ändrade
principerna för beräkning av basenheten och avstyrker motion 97 i
motsvarande del.

Principen att skatteskalan skall vara inflationsskyddad ligger alltjämt
fast. Detta innebär inte att behovet av att varje år pröva skatteuttagets
storlek och fördelning bortfaller. Regering och riksdag måste självfallet
kunna använda skatterna som ett led i den ekonomiska politiken. Det kan
vara ett väsentligt inslag i en politik för att t. ex. underlätta kommande
avtalsrörelser eller omfördela olika typer av skatter.

Starka skäl talar för att den ändrade beräkningen för fastställande av
basenheten börjar tillämpas samtidigt med det nya basbeloppet, dvs. redan
för inkomståret 1981. Med nuvarande principer för fastställande av basenheten
blir basenheten 6500 kr. för inkomståret 1981. I proposition 50
föreslås att basenheten för 1981 ändras och i stället fastställs till 6400 kr.
Därigenom blir skatteinkomsterna ca 1 miljard kr. större än de skulle bli
med den högre basenheten.

FiU 1980/81:3 y

3

1 proposition 50 föreslås vissa åtgärder i syfte att underlätta avtalsrörelsen.
Den tillfälliga höjning av den särskilda skattereduktionen som infördes
för 1980 föreslås gälla även för 1981. Den tillfälliga höjningen av den
särskilda skattereduktionen medges för beskattningsbara inkomster mellan
40000 kr. och 76600 kr. Den uppgår till 500 kr. i intervallet 45000-60000
kr. Kostnaden för reduktionen uppgår till ca 850 milj. ki. I skikten närmast
över dem där denna del av den särskilda skattereduktionen medges föreslås
vissa mindre sänkningar av marginalskatterna. Kostnaden härför beräknas
till 150 milj. kr. Förändringarna i skatteskalan och av den särskilda
skattereduktionen uppväger från statsfinansiell synpunkt sänkningen av
basenheten.

1 motion 133 (s) föreslås att den särskilda skattereduktionen och den
tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen slopas fr. o. m. 1982
års taxering. Som motiv för detta anförs att skattereduktionen vid mycket
låga inkomster kan ge upphov till en negativ statsskatt och att den gör
skatteskalan mer komplicerad. Detta är enligt utskottets mening invändningar
mot skattereduktionen som är mer av teknisk än av innehållsmässig
natur. Den särskilda skattereduktionen är med nuvarande utformning inflationsskyddad.
Den utgår med ett belopp som är lika stort för alla oavsett
inkomst. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen utformades
för att underlätta 1980 års avtal. Tyngdpunkten ligger i inkomstintervallet
45 000—60000 kr. Såväl den särskilda skattereduktionen som den
tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen utformades i första
hand med hänsyn till deras fördelningspolitiska effekter. Det är därför
enligt utskottets mening angeläget att dessa åtgärder förlängs att gälla även
under 1981. De bör med den profil de har kunna underlätta de kommande
avtalsförhandlingarna.

Utskottet avstyrker förslaget i motion 133 att helt slopa den särskilda
skattereduktionen och den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen.

1 motion 124 (vpk) föreslås att indexregleringen av inkomstskatteskalan
slopas. Den ökning av den totala skatten som uppstår till följd av detta
föreslås i motionen bli utnyttjad för att ge en skattereduktion på 1 500 kr.
til! samtliga inkomsttagare med inkomster mellan 30000 kr. och 80000 kr. 1
inkomstskikten närmast under och närmast över dem föreslås en avtrappning
av denna skattereduktion. Förslaget i motionen medför enligt utskottet
att marginalskatterna i inkomstskikten närmast över 80000 kr. skärps
på ett olyckligt sätt förutom att slopandet av indexregleringen i sig innebär
kraftiga skattehöjningar i de intervall som ligger över dem där skattereduktionen
är tänkt att utgå. En omläggning i den riktning som föreslås i
motionen skulle enligt utskottets bedömning kraftigt försvåra möjligheterna
att åstadkomma rimliga löneavtal för stora löntagargrupper. Mot bakgrund
härav avstyrker utskottet förslaget i motion 124 i denna del.

FiU 1980/81:3 y

4

I den socialdemokratiska motionen 133 föreslås förutom att skattereduktionerna
slopas att indexregleringen av skatteskalan slopas. I stället föreslås
att skatteskalan för 1980 justeras så att skattesatserna sänks för
inkomster upp till nära 100000 kr. Därigenom blir skatterna lägre än i
regeringens förslag i intervallet mellan 30000 kr. och ungefär 90000 kr. För
inkomster däröver innebär motionsförslaget avsevärt högre skatter jämfört
med regeringsförslaget. Det totala skattebortfallet blir härigenom 1,5 miljarder
kr. större än enligt regeringsförslaget. 1 motionen föreslås att detta
bortfall finansieras genom en höjning av folkpensionsavgiften med en
procentenhet från den 1 januari 1981. Enligt utskottets mening leder förslaget
till en skärpning av progressiviteten och en ökad kostnadsbelastning på
företagen som inte kan accepteras. Utskottet har i sitt betänkande 1980/
81:10 starkt understrukit vikten av att den svenska industrins konkurrenskraft
stärks och att konsumtionsefterfrågan hålls tillbaka för att skapa ett
utrymme för exportindustrin. Det socialdemokratiska förslaget skulle försvåra
en utveckling i den riktning som utskottet förordat. Utskottet kan
således inte tillstyrka förslagen i motion 133 i denna del.

Med det anförda tillstyrker finansutskottet från sina utgångspunkter
förslagen om ändrade beräkningsprinciper för basenheten samt förslaget i
proposition 50 till utformning av inkomstskatteskalan och reglerna för
skattereduktion för år 1981.

Motionerna 124 och 133 i motsvarande delar avstyrks.

Stockholm den 27 november 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m). Torsten Gustafsson (c).
Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s).
Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c), Christer
Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp). Mona S:t Cyr (m), Torsten
Karlsson (s) och Karin Flodström (s).

Avvikande mening

Paul Jansson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Christer
Nilsson, Torsten Karlsson och Karin Flodström (alla s) anser att utskottets
yttrande bort ha följande lydelse:

1 motion 133 redovisas ett förslag till skatteskala för 1981. Därvid har
förutsatts att indexregleringen av skatteskalan avskaffas, att den särskilda
skattereduktionen inklusive den tillfälliga höjningen slopas samt att marginalskattespärren
tas bort.

FiU 1980/81:3 y

5

Utgångspunkterna för förslaget har varit följande. Löntagarnas reallöner
skall kunna hållas oförändrade vid totalt sett låga nominella löneökningar
1981. En viktig förutsättning för detta är att prisstegringarna kan begränsas.
Förslaget till skatteomläggning bör vidare utformas så att det kommer
den breda gruppen av heltidsarbetande löntagare till del. Det är nödvändigt
att budgetunderskottet inte ökar ytterligare till följd av förslaget.

Det socialdemokratiska förslaget till skatteomläggning innebär följande.

— Med en kostnadsökning för företagen på 7,7% (varav 0,7% motsvarar
en höjning av folkpensionsavgiften med en procentenhet) kan personer
med inkomster mellan 35 000 och 100000 kr. få en oförändrad reallön för år
1981. Det inkomstbortfall som omläggningen innebär kompenseras genom
att folkpensionsavgiften höjs med 1 procentenhet.

— Marginalskatterna sänks i förhållande till 1980 för inkomster upp till
knappt 100000 kr.

— Skattesänkningen i förhållande till 1980 blir i kronor räknat störst i
intervallen under 120000 kr. i årsinkomst.

— Personer med inkomster under 30000 kr. behöver inte betala statlig
inkomstskatt.

— Genom avskaffande av marginalskattespärren får alla inkomsttagare
betala en lika stor andel av sin inkomst i kommunalskatt.

Regeringens förslag som redovisas i proposition 1980/81: 50 bygger på en
visserligen urholkad indexreglering av skatteskalan men med en fördelningspolitisk
profd som är karaktäristisk för indexreglerade inkomstskatter
överhuvudtaget. Skattesänkningen i kronor räknat ökar i de högre inkomstskikten.

I regeringens förslag ingår dessutom att den tillfälliga höjningen av den
särskilda skattereduktionen medges även för år 1981. När denna höjning
infördes medförde den att marginalskatterna skärptes för inkomster mellan
60000 och nära 80000 kr. Dessutom innebar den tillfälliga höjningen av
reduktionen att marginalskatteutvecklingen blev oregelbunden i förhållande
till inkomsten. I vissa inkomstintervall ökade den och i andra minskade
den när man gick uppåt i inkomstskikten. Detta bidrog till att göra skatteskalan
mer komplicerad.

Regeringens förslag leder till att de nominella löneökningarna 1981 måste
uppgå till ca 11 procent för att reallönerna skall kunna hållas oförändrade
med en rättvis fördelningsprofil. Detta innebär att de svenska företagens
internationella konkurrenskraft kommer att försämras under 1981.
Sannolikheten för att prisökningarna skulle stanna vid 7% under loppet av
1981 som anges i besparingspropositionen torde därmed vara mycket liten.

Regeringsförslaget innebär att såväl marginalskatterna som den genomsnittliga
skatten för majoriteten av inkomsttagarna, för inkomster upp till
90000 kr., blir högre än i socialdemokraternas förslag.

I motion 124 (vpk) föreslås att inflationsskyddet av skatteskalan helt
avskaffas. Skatteinkomsterna ökar till följd av detta. Den ökningen bör

FiU 1980/81:3 y

6

enligt motionärerna användas för en sänkning av statsskatten, en skattereduktion.
med ett enhetligt belopp om I 500 kr. för inkomster mellan 30000
och 80000 kr. 1 inkomstskikten närmast under och över föreslås en avtrappning
av skattereduktionen. Detta leder till att marginalskatterna
skärps i inkomstskikten närmast över 80000 kr. Totalt sett blir marginalskatterna
högre i vänsterpartiet kommunisternas förslag än i det socialdemokratiska
förslaget vid inkomster under 120000 kr. För inkomster däröver
blir marginalskatterna desamma. Olägenheterna med vänsterpartiet
kommunisternas skattereduktion är i övrigt desamma som i regeringsförslaget.

Med den anförda avstyrker utskottet från sina utgångspunkter regeringens
förslag till skatteomläggning och förslaget i motion 124 samt tillstyrker
utskottet det förslag till omläggning som läggs fram i motion 133.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

.

**

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.