yttr 1980/81 cu5y y

Yttrande 1980/81:cu5y

CU 1980/81:5 y

Civilutskottets yttrande

r

1980/81:5 y

över förslag om riktlinjer för energipolitiken

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett civilutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken jämte motioner i vad
avser frågor inom civilutskottets beredningsområde. De motidner som
civilutskottet tagit upp i detta sammanhang är motionerna 1980/81:2086 (s)
om en parlamentarisk kommission, 1964 (s) om samordning av den fysiska
planeringen med koncessionsprövning enligt rörledningslagen samt 1994 (c)
och 1976 (s) yrkande 19, båda om vattenkraftutbyggnaden.

Civilutskottet behandlar härtill anknytande ämnen även i betänkande CU
1980/81:31 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för utbyggnad av
vattenkraft, m. m. och i ett kommande betänkande om riktlinjer för
energisparverksamheten i byggnader m. m.

Civilutskottet anför som sitt yttrande följande.

. ‘ i! i O*'

1 Målet för energisparande i byggnader s.v

Civilutskottet ansluter sig till det i proposition 1980/81:133 (s. 19)
formulerade målet för energisparandet: riktpunkten är en nivå som
motsvarar en minskning av den årliga energianvändningen i byggnadsbeståndet
med ca 48 TWh brutto, varav en mindre del efter år 1988.

2 Energibehovet för bostäder och service år 1985 och 1990 w

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av energiministerns bedömningar
(s. 92) av de energianvändningsnivåer han anser det rimligt att räkna med för
bostäder, service m. m. - båda fördelade på el och bränslen. Nivåerna anges
som intervall där de nedre gränserna ansluter till det ovan nämnda målet för
energisparandet. De övre gränserna anges (s. 104) representera ett energibehov
som skall kunna tillgodoses. Det anges (s. 103) att dessa användnings- *"
nivåer bör ligga till grund för dels det fortsatta arbetet inom energihushållningsområdet,
dels planering av energitillförseln.

Civilutskottet önskar i detta sammanhang framhålla att angivelserna i fofm
av intervall inte får anses innebära att sparmålet som sådant frånfalls.

Sparmålet och inte de redovisade användningsnivåerna bör vara utgångspunkt
för de fortsatta åtgärderna på hushållningsområdet.

Det bör också noteras att antagandena om bostadsbeståndets utveckling i
fråga om antal och typ av lägenheter måste bedömas mycket försiktigt. Det
bör strykas under att den sänkning av energiåtgången i bostadssektorn som
följer av att den av långtidsutredningen antagna utvecklingen inte fullföljs

1 Riksdagen 1980/81. 19 sami. Yttr. nr 5 y

CU 1980/81:5 y

2

inte bör räknas in som ett uppfyllande av sparmålet.

Fördelningen av energianvändningsnivåema mellan bränslen och el
baseras bl. a. på bedömningen (s. 253) att el bör kunna ersätta olja i små och
medelstora pannor med 2-10 TWh år 1985 och 7-13 TWh år 1990 - då
förutsatt att värmeavtappning från Forsmark inte kommer till stånd. Till
detta kan komma ca 3 TWh elvärme i nya hus år 1990. Dessa bedömningar är
till stor del avhängiga av de beslut som riksdagen kommer att fatta om
användning av direktverkande elvärme efter förslag i ett kommande
betänkande från civilutskottet.

3 Styrmedel

I prop. 90 (s. 40 n ff) ger energiministern sin sammanfattande syn på de
styrmedel som bör användas för energihushållningen under 1980-talet.
Civilutskottet noterar endast att dessa allmänna formuleringar inte direkt
kan tillämpas på hushållningen med energi och strävandena att minska
oljeberoendet i bostadsbeståndet. Där tillkommer bl. a. fördelningspolitiska
överväganden där effekterna av en energipolitiskt motiverad pris- och
skattepolitik måste bedömas i samband med ännu inte klarlagda effekter av
möjliga ändringar av andra förutsättningar för prisbildningen för bostäderna.
Dessa ändringar får förutsättas knutna till i detta sammanhang inte direkt
behandlade budgetpolitiska och bostadssociala överväganden.

Hit hör också att ett fullföljande av målen för energihushållningen kan
förutses kräva mycket aktiva insatser från samhällets sida.

4 Energiprövning inom industri m. m.

I prop. 90 (bl. a. s. 63-64) refereras gällande regler m. m. om krav på
tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen för viss verksamhet. Civilutskottet
noterar att proposition i ämnet aviserats till hösten 1981. Civilutskottet avser
att föreslå att riksdagen till nästa riksmöte uppskjuter behandlingen av därtill
knutna motioner. Industriministern har i prop. 1980/81:130 aviserat ytterligare
överväganden om den prövning som avser tillgången på träfiberråvara.
En energihushållningslag för industrin ingår i ett särskilt utredningsuppdrag.

5 Energihushållningsprogram för transportsektorn

Energiministern gör (s. 96) som en del i ett energihushållningsprogram för
transportsektorn vissa uttalanden om samhällets bebyggelsemönster. Som
energiministern anför måste en rad ekonomiska och sociala faktorer beaktas
i,bebyggelseplaneringen. Utgångspunkten för konkreta avgöranden i dessa
frågor i regeringen eller av myndigheter ges i byggnadslagstiftningen. Det

CU 1980/81:5 y

3

vore därför olyckligt om sektorssynpunkter av här förordad typ formellt
bands till av riksdagen godkända riktlinjer för ett sektorsinriktat energihushållningsprogram.
Det verkliga innehållet i dessa och liknande överväganden
bör som hittills ingå som aspekter i den fysiska planeringen. Det skulle
också strida mot gängse lagstiftningsprinciper att i sak införa nya lagmotiv till
en gällande lagstiftning genom riksdagsuttalanden av förordad typ. Vad
civilutskottet i denna del anfört bör näringsutskottet föreslå att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna.

6 Rörledningslagen

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna ändringarna i rörledningslagen.
I motion 1964 (s) föreslås riksdagen begära förslag som garanterar en
samordning av den fysiska planeringen enligt byggnadslagstiftningen m. m.
med koncessionsprövning enligt rörledningslagen. Riksdagen har som anges
i motionen tidigare ansett att denna samordningsfråga bör beaktas vid
arbetet på en ny byggnadslagstiftning. Motionärernas intresse är därmed i
vissa delar tillgodosett. Enligt civilutskottets mening bör emellertid också
övervägas att inom den nuvarande lagstiftningens ram - på motsvarande sätt
som vid planering av kraftledningar - skapa handläggningsregler med samma
syfte. Civilutskottet förordar att näringsutskottet med anledning av motionen
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna.

7 Energitillförsel - vattenkraft

I proposition 90 skisseras (s. 109) energibalanser för åren 1985 resp. 1990.
Deras syfte anges i första hand vara att på ett översiktligt sätt illustrera
tänkbara utfall av energipolitiken.

När det gäller tillförselnivåerna anges särskilt att de inte skall betraktas
som mål som bör eftersträvas oberoende av utvecklingen. Det påpekas att
såväl användnings- som tillförselnivåerna kan komma att visa sig varken
möjliga att uppnå eller lämpliga att sträva efter.

Som ett av leden i denna typ av energibalanser anges (s. 112 n) att vi år
1990 skall nå en vattenkraftproduktion på ”ca 65 TWh”. Regeringen föreslår
(hemställan 2) att riksdagen godkänner detta. Civilutskottet har ingen
erinran mot detta förslag.

Regeringen har vidare (hemställan 29) berett riksdagen tillfälle att ta del av
bl. a. vad energiministern anför (s. 282-283) om utbyggnad av vattenkraften.
Han anser det rimligt att räkna med och sträva efter att utbyggnader av nya
vattenkraftstationer motsvarande ett produktionstillskott av 2-3 TWh inleds
under 1980-talet utöver redan pågående eller beslutade utbyggnader - detta
inkl. tillskotten från små vattenkraftverk. Därtill läggs möjliga effektutbyggnader
med ett effekttillskott av ca 1 TWh. Utifrån detta anförs att den totala

CU 1980/81:5 y

4

vattenkraftproduktionen därigenom skulle komma att uppgå till ”omkring
66 TWh”, varav ”65 TWh” skulle finnas år 1990.

Det torde vara i sak ostadigt att ramen för den möjliga utbyggnaden läggs
fast ytterst genom riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen och vattenlagens
tillåtlighetsregler i förening med regeringens prövningsrätt. Därtill
kommer att ansökningar om tillstånd till utbyggnad av naturliga skäl
aktualiseras vid tidpunkter som sökandena finner förenliga med sina
intressen.

Energiministern anför att det är angeläget och rimligt att det långsiktiga
kraftförsörjningsintresset tillmäts stor vikt vid avgöranden - uppenbarligen i
regeringen - under 1980-talet av sådana vattenkraftärenden som aktualiseras
i älvsträckor vilka inte har undantagits från utbyggnad. Skulle en aviserad
uppföljning år 1983 av lämnade tillstånd ;ge anledning därtill aviseras
kompletterande förslag från regeringens sida så att det föreslagna tillskottet
från vattenkraften år 1990 kan uppnås.

Civilutskottet konstaterar för sin del att övervägandena knappast kan utgå
från annat än av riksdagen hittills godtagna riktlinjer för den fysiska
riksplaneringen och från den nuvarande vattenlagens prövningsregler.
Civilutskottet har i betänkande 1980/81:31 påpekat att inte heller regeringens
dispensmöjligheter kan generellt vidgas genom energipolitiska uttalanden -regeringen är bunden inom ramen för sedvanlig tolkning av gällande
lagreglering av dispensmöjligheterna.

Civilutskottet har tillförts uppgifter om de ärenden som f. n. prövas av
regeringen och om de ansökningar som kan väntas (se nedan s. 5-6). Dessa
uppgifter har enligt civilutskottets mening inte entydigt gett vid handen att
man - utan ändrade riktlinjer för< den fysiska riksplaneringen, ändrade
tillåtlighetsregler i vattenlagen eller avsiktligt ändrade dispensregler - med
säkerhet kan uppnå en total vattenkraftproduktion om 66 TWh och, än
mindre, att vattenkraften år, 1990 ger ett tillskott av 65 TWh.

Enligt civilutskottets mening bör näringsutskottet betona energiministerns
uttalanden att de angivna tillförselnivåerna inte bör betraktas som fastställda
mål. För den händelse att riksdagen önskar vidga utbyggnaden av
vattenkraften står endast till buds konkreta beslut antingen att vissa angivna
älvsträckor inte längre skall vara undantagna från utbyggnad eller att ändra
vattenlagen så att de motstående intressena tillmäts en mindre vikt.
Sannolikheten av att riksdagen skall fatta sådana beslut bör inte bedömas i
detta sammanhang. Om näringsutskottet utgår från nu gällande regler bör i
energibalansen ingå ett troligt tillskott från vattenkraften 1990 som något
understiger 65 TWh. Denna marginella osäkerhet torde inte ge energibalanserna
mindre värde. Markeringen bör göras snarast för att stryka under att
talet är ett i viss mån osäkert resultat av beräkningar av tillgänglig vattenkraft
och inte en utgångspunkt för att besluta om vilken vattenkraft som skall vara
tillgänglig.

CU 1980/81:5 y

5

I motion 1994 (c) förs fram yrkanden som utgår från sambandet mellan
från energibalansernas utgångspunkt marginella skillnader mellan uppgifter
om den utbyggda eller lovgivna vattenkraftproduktionen, den som ett ”mål”
i vissa sammanhang uppfattade beräkningen av produktionen år 1990 samt
möjligheterna att fylla differensen med utbyggnad eller effektiviseringar.
Om näringsutskottet och riksdagen utgår från vad civilutskottet ovan anfört
är motionärernas intressen tillgodosedda. Ett bifall till motionens yrkande 1
skulle endast befästa de onödiga motsättningar som de tidigare siffersummeringarna
kan ge upphov till. Yrkande 2 i motionen torde vid ett bifall
därtill, vara svårt att verkställa utan konkretioner i fråga om önskade
beslut.

Riksdagen har vidare genom motion 1976 (s) yrkande 19 föreslagits begära
”en plan med riktlinjer för hur riksdagsbeslutet om vattenkraftens utbyggnad
till 66 TWh skall kunna uppnås.”

Även detta motionsförslag utgår från de summeringar i propositionen av
osäkra faktorer som utskottet inledningsvis i detta avsnitt kommenterat. En
anslutning till det synsätt som utskottet där förordat innebär att motionärernas
syfte är tillgodosett i denna del.

I motionsyrkandet har emellertid indirekt även fogats in en hänvisning till
tidigare riksdagsbeslut om en utbyggnadsnivå vid 66 TWh/år. Det riksdagsbeslut
som avses torde vara det (NU 1975:30) vari riksdagen, trots viss
osäkerhet, godtog att det skulle vara möjligt att till år 1985 öka årsproduktionen
med 5 TWh. Anknytningen till detta beslut måste emellertid nu vara
närmast beskrivande när riksdagen i detta sammanhang ställs inför nya
förslag. Motionärerna anför också att kravet nu gäller att ”riksdagsmajoriteten”
skall redovisa sitt alternativ för hur denna produktionsnivå skall
åstadkommas även om nivån inte helt kan uppnås år 1990.

Enligt vad utskottet inhämtat bereds f. n. följande ansökningar inom
jordbruksdepartementet:

GWh/år

Kymmens kraftverk	ca 60
Strängsforsen	230
Viggen, Rattsjön och Kjellingerud (Ljusnan)	osäkert
Vemsjön	64
Härjeån	ca 100
Nedre Långan	217
Storån (till Faxälven)	50
Gidböle (Gidälven)	52
Älglund (Rickleån)	31
Mjödvattsforsen och Falmarkforsen (Bure älv)	6
Sikfors (Pite älv)	240

CU 1980/81:5 y 6

Bland projekt som kan tillkomma under 1980-talet har nämnts:

GWh/år
Stadsforsen 4 (Indalsälven)	48
Fatsjööverledning (övre Åseleälven)	211
Gardikfors 2	16
Messaure, ytterligare	15
Gallejaur 2 (Skellefte älv)	20
Vargön 3 (Göta älv)	10
Effektivisering (Vattenfall)	400
(Kraftverksföreningen)	400

Till detta kan komma en del mindre utbyggnader, vilkas tillåtlighet prövas
av vattendomstolarna.

Angivna mått på avsedd produktionsförmåga summeras inte här på grund
av osäkerhet om utformningen av slutlig ansökan, vissa företags kontroversiella
natur samt osäkerhet i fråga om takten i initiativen.

Utskottet har i betänkande CU 1980/81:31 bl. a. berört att allvarligt
menade önskemål om en markant ökad utbyggnad av vattenkraften måste få
uttryck i beslut om ändrade riktlinjer för den fysiska riksplaneringen eller i
ändringar i vattenlagen varigenom tillåtlighetsreglerna i vattenlagen mjukas
upp. Utskottet konstaterar att förslag i sådan riktning nu inte lagts fram vare
sig av regeringen eller i motionerna.

Mot bakgrund av det anförda förordar civilutskottet att näringsutskottet
avstyrker motion 1976 (s) yrkande 19.

8 En parlamentarisk kommission

I motion 2086 (s) föreslås att regeringen snarast tillsätter en parlamentarisk
kommission som skyndsamt skall föreslå åtgärder som möjliggör en
kärnkraftsavveckling enligt folkomröstningens resultat och enligt riksdagens
principbeslut. Kommissionens uppgift skall inte vara att starta nya omfattande
utredningar - den skall försöka att snabbt skapa en bred majoritet
omkring det samlade program som krävs för att förverkliga en avveckling.

Civilutskottet ansluter sig i huvudsak till vad som anförts i motionen om
behovet av en föreslagen kommission. Kommissionen avses inte ha
myndighetsuppgifter. Den skall initiera förslag som med stöd av breda
majoriteter leder fram till målet: avveckling av kärnkraften. Utifrån de
synpunkter som civilutskottet har att företräda finns bärande skäl för att
riksdagen uttalar sig för att regeringen tillsätter sådan. Det finns inte
anledning för civilutskottet att gå närmare in på dess benämning eller
arbetssätt. Civilutskottet förordar att näringsutskottet hemställer att riksda -

CU 1980/81:5 y

7

gen med anledning av motionen som sin mening ger regeringen till känna vad
här anförts.

Stockholm den 9 april 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Kerstin Andersson i
Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m), Per Olof Håkansson (s)
och Erik Börjesson (fp).

Avvikande meningar

1. En plan för vattenkraftutbyggnaden m. m.

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Även detta” och
slutar ”år 1990” bort lyda:

Motionens centrala syfte är att uppnå ett klarläggande av vilka utbyggnader
av vattenkraften som kan och bör aktualiseras för att uppnå den
beräknade årsproduktionen 66 TWh/år. Ett sådant klarläggande bör
lämpligen ges formen av ett förslag till utbyggnadsplan där det redovisas
samlade överväganden som knyter an till nu delvis förändrade energipolitiska
målsättningar. I anslutning därtill bör också ges redovisningar som kan
grunda ett riksdagsbeslut om hur vattenkraftutnyttjandet skall ske: Det bör
fortfarande hävdas att ett stort ingrepp är bättre än många små ingrepp som
direkt berör ett stort antal människor. Näringsutskottet bör därför tillstyrka
motion 1976 (s) yrkande 19.

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Angivna mått” och
slutar ”yrkande 19” bort utgå.

2. En parlamentarisk kommission

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Jan Eric Virgin, (alla m), anser att avsnitt
8 i utskottets yttrande bort utgå och att motsvarande ändring bort göras i
betänkandets ingress.

De anför vidare:

Motionsförslaget om ett särskilt organ för vissa energipolitiska frågor kan

CU 1980/81:5 y

8

självfallet inte bedömas endast utifrån den begränsade sektor av denna
politik som faller inom civilutskottets ansvarsområde. Ett yttrande från
civilutskottet i denna del skulle därmed komma att sakna varje betydelse och
inte tillföra något reellt beslutsunderlag. Det skulle också stå i strid mot
principerna om kompetensfördelningen mellan utskotten och, med hänsyn
till att näringsutskottet inte uttryckligt begärt något yttrande i denna del, i
strid även mot de principer som ligger bakom begränsningarna i utskottens
initiativrätt.

GOTAB 66915 Stockholm 1981