yttr 1980/81 cu3y y

Yttrande 1980/81:cu3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

CU 1980/81:3 y

Civilutskottets yttrande
1980/81:3 y

över förslag att slopa mervärdeskatten vid byggande av vissa hyresoch
bostadsrättshus

Till skatteutskottet
Motioner m. m.

Skatteutskottet har berett civilutskottet tillfälle att yttra sig över förslaget i
motion 1980/81:85 (s) yrkande 9. Där föreslås att riksdagen beslutar att
mervärdeskatten slopas för de hyres- och bostadsrättslägenheter som
påbörjas fr. o. m. den 1 december 1980 till utgången av år 1981. Enligt vad
utskottet inhämtat avser förslaget endast nybyggnad. Motiveringarna för
förslaget har tagits in i motion 1980/81:71 (s). Motionsförslagets huvudsyfte
anges där vara att stimulera bygginitiativen genom en temporär sänkning av
byggherrens produktionskostnader. I den senare motionen sägs vidare att
man, för att motverka eventuella kostnadsökningar förorsakade av denna
och andra samtidigt föreslagna stimulansåtgärder, kräver att kostnadskontrollen
skärps. Ett sådant förslag förs fram genom den till civilutskottet
hänvisade motionen 1980/81:76 (s) yrkande 4. Detta sistnämnda motionsförslag
behandlas i utskottet betänkande CU 1980/81:5.

Vidare har i motion 1980/81:109 (vpk) yrkande 5 föreslagits att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag snarast om att bostadsbyggande och
sanering i allmännyttig regi undantas från mervärdeskatt (moms). Motionen
har i även denna del hänvisats till civilutskottet.

Civilutskottet har beslutat att med detta yttrande överlämna nämnda
motionsyrkande till skatteutskottets fortsatta beredning.

Tidigare beslut, gällande ordning m. m.

Enligt kungörelsen (1974:113, ändrad 1974:665 och 1975:876) kunde
kompensation utgå för skatt enligt förordningen (1968:430) om mervärdeskatt
som belöper på sådan nybyggnad eller ombyggnad av bostadshus som
avslutades under år 1974 eller påbörjades under nämnda år och avslutades
före utgången av år 1975. Senare öppnades möjlighet till kompensation även
för vissa flerfamiljshus som påbörjats före år 1974 och avslutats under år
1975. Reducerad kompensation utgick i fråga om sådan nybyggnad av
enfamiljshus som avslutades under december månad 1973 och senare även
vid nybyggnad av enfamiljshus som avslutats under tiden januari-november
1973 och som ingick i viss gruppbebyggelse. Riksskatteverket hade att pröva
ansökningar om kompensation - efter yttrande från länsbostadsnämnd om
detta inte ansågs uppenbart obehövligt. Kompensationen utgick vid nybygg 1

Riksdagen 1980181. 19 sami. Yttr. nr 3

CU 1980/81:3 y

2

nåd med ett fast schablonbelopp för enfamiljshus och i övrigt med ett belopp
per kvadratmeter bostadslägenhetsyta. Vid ombyggnad utgick kompensation
för den skatt som styrktes belasta ombyggnaden inom ett maximibelopp
per kvadratmeter. Kompensationen betalades kontant till fastighetsägaren
eller enligt uppdrag till långivare. Kungl. Majit meddelade i anslutning till de
nämnda bestämmelserna föreskrifter bl. a. om minskning av låneunderlaget
för bostadslån då kompensation utgick.

Under åren 1978 och 1979 påbörjades nybyggnad av ca 17 000 resp. ca
17 700 lägenheter i hyres- och bostadsrättshus. Motsvarande siffra för år 1980
kan beräknas komma att uppgå till ca 16 000 lägenheter. Byggnadskostnaden
exklusive mark per lägenhet i genomsnitt under senare tid kan nu beräknas
till 240 000 kr. för här aktuella typer av lägenheter. Den mervärdeskatt som
faller på det byggande som avses i (s)-motionen kan beräknas till ca 11 % av
byggkostnaden.

Om 17 000 lägenheter i hyres- och bostadsrättshus påbörjas under den i
(s)-motionen angivna perioden och genomsnittlig byggkostnad då antas vara
300 000 kr/lägenhet skulle skattebortfallet kunna uppskattas till storleksordningen
550 milj. kr. Samtidigt sjunker behovet av medel för bostadslån med
ca 160 milj. kr. Vid en garanterad räntesats av 3 % skulle räntekostnaden för
genomsnittslägenheten under ett första år sjunka med ca 1 000 kr.

Utskottet

Motionsförslagens syfte är att sänka byggherrens kostnader genom att
staten avstår från intäkter i form av mervärdeskatt. De faktiska byggkostnaderna
sänks däremot inte - snarare befaras i (s)-motionen att ett
genomförande av dessa förslag kan bidra till att driva upp kostnaderna.
Fastighetens ägare får en sänkning av sina kapitalkostnader under husets
hela brukningstid. Den avsedda sänkningen av boendekostnadsnivån kan
temporärt uppnås, men dess effekter är även efter en kortare tid knappast
bestående. Bestående för längre tid är emellertid de märkbara effekter på
statsbudgeten som uppkommer i en situation då ansträngningar måste göras
för att uppnå besparingar. Enligt civilutskottets mening bör skatteutskottet
därför avstyrka motionerna 1980/81:85 (s) yrkande 9 och 109 (vpk) yrkande
5.

Stockholm den 20 november 1980

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

CU 1980/81:3 y

3

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Oskar Lindkvist (s),
Karin Ahrland (fp), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Sven Eric
Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Andersson i Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s) och Ingrid Andersson (s).

Avvikande mening

Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Per
Olof Håkansson, Margareta Palmqvist och Ingrid Andersson, alla (s), anser
att utskottets yttrande på s. 2 bort lyda:

Förslaget att slopa mervärdeskatten för visst bostadsbyggande i den
socialdemokratiska motionen är ett bland flera som har det gemensamma
syftet att stimulera byggandet av hyres- och bostadsrättslägenheter. Mot ett
sådant syfte borde rimligen inga befogade invändningar kunna riktas. Vad
det nu gäller är närmast att vidta konkreta åtgärder som kan ge en sålunda
önskad effekt. En vägran att ställa sig bakom sådana åtgärder innebär i sak
att man accepterar den nuvarande och mycket oroande utvecklingen inom
bostadsbyggandet. Denna utveckling är oroande inte endast från bostadssociala
utgångspunkter utan även med hänsyn till arbetsmarknaden och leder
även till att hejda nedrustningen av produktionsapparaten.

Nedgången av bostadsbyggandet beror i väsentliga delar på utvecklingen
av produktionskostnaderna och därmed boendekostnaderna i relation till
förväntad disponibel inkomst. Det är därför naturligt att söka stimulansåtgärder
bland sådana som nedbringar byggherrens kostnader och därmed
påverkar även boendekostnadsnivån.

Ett slopande av mervärdeskatten enligt motionsförslaget är en åtgärd som
ger snabba effekter och är lätt att genomföra. Formerna kan väljas att verka
genom skattesektorn eller genom den bostadspolitiska organisationen - i det
senare fallet blir det då endast en beräkningsmässig anknytning till
skattereglerna. De budgetmässiga effekterna för staten blir, vägda mot det
angelägna syftet, relativt begränsade.

Med hänsyn till det anförda föreslår civilutskottet att skatteutskottet
tillstyrker förslaget i motion 1980/81:85 (s) yrkande 9 i lämplig form. Därmed
tillgodoses också i väsentliga delar förslaget i motion 1980/81:109 (vpk)
yrkande 5.

GOTAB 65955 Stockholm 1980

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.