yttr 1980/81 au5y y

Yttrande 1980/81:au5y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1980/81:5 y

över proposition 1980/81:20 såvitt avser lokaliseringen av Sveriges
Utbildningsradio AB jämte motion

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1980/81:20, bilaga 8 punkt 4:3 (Lokaliseringen av Sveriges
Utbildningsradio AB) jämte motion 1980/81:57. Arbetsmarknadsutskottet
får anföra följande.

Propositionen

Sveriges Utbildningsradio AB började sin verksamhet den 1 januari
1978. I riksdagsbeslutet före inrättandet ingick ett bemyndigande för regeringen
att närmare avgöra Utbildningsradions lokalisering inom Stockholmsområdet.
Det förutsattes att regeringen därvid skulle besluta att
Utbildningsradion - som f. n. disponerar lokaler på Östermalm i Stockholm
- skulle lokaliseras utanför Storstockholms kärnområde. Med anledning
härav beslöt regeringen år 1977 att Utbildningsradion skulle förläggas
till Tyresö kommun. Projekteringsarbeten har därefter bedrivits av byggnadsstyrelsen.

Investeringskostnaderna för att förlägga Utbildningsradions verksamhet
till Tyresö sägs nu i propositionen ha blivit oväntat stora. De beräknas
totalt uppgå till 290 milj. kr. Även personalkostnaderna väntas öka avsevärt.

Om Utbildningsradion i stället får permanenta lokaler i närheten av
radio- och TV-husen på Östermalm räknar regeringen med att betydande
samordningsvinster kan uppnås och att investeringskostnaderna kan minskas
med 150 milj. kr. Enligt regeringens mening bör beslutet att lokalisera
Utbildningsradion till Tyresö kommun upphävas och lokalbehovet tillgodoses
på Östermalm. Riksdagen föreslås godkänna riktlinjer av denna
innebörd för den fortsatta lokalplaneringen.

Motionen

Ingvar Carlsson m. fl. (s) finnér i motion 1980/81:57 inga som helst skäl
för att det tidigare regeringsbeslutet skall ändras. De vill i första hand att
riksdagen skall besluta att lokaliseringen till Tyresö fullföljs på tidigare
planerat sätt. Till stöd härför anförs bl. a. att Tyresö har den lägsta arbetsplatskvoten
av kommunerna i Stockholm län.

1 Riksdagen I980I8I. 18 sami. Yttr. nr 5

AU 1980/81:5 y

2

I andra hand yrkar motionärerna att om riksdagen ändå ansluter sig till
regeringens uppfattning så bör riksdagen uttala att annan statlig verksamhet
utlokaliseras till Tyresö.

Uppgifter om Tyresö kommun

Befolkningsutveckling

År

1960

1970

1975

1979

1984

(prognos)

5000

27000

29400

31 300

32500

Förvärvsfrekvens

(procentandel sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder)

År

1970

1975

1980

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Tyresö

67,9

51,2

77,5

69,6

77,7

72.7

Länet

66.3

54,5

75,6

69,4

77.3

73.6

Riket

64.0

46,4

72,9

62,7

74.6

67.2

Arbetslöshet åren

1978 och 1979 i procenttal

År 1978

1979

Samtliga

Kvinnor

Ungdomar Samtliga

Kvinnor

Ungdomar

Tyresö 0,7

0,7

1,8 0,8

0.7

1.9

Länet 1,0

0,9

2.1 0.9

0.8

2.0

Riket 2,0

2,0

3,8 1,9

2,0

3,7

Tillgången på arbetstillfällen
I motionen hävdas att Tyresö kommun har den lägsta arbetsplatskvoten
av kommunerna i Stockholms län. Kvoten anger förhållandet mellan antalet
arbetstillfällen och antalet förvärvsarbetande i kommunen. Med anledning
härav redovisas en tabell som jämför samtliga kommuner i länet.
Tabellen är hämtad från länsstyrelsens länsrapport 78 och bygger på uppgifter
ur folk- och bostadsräkningen 1975. Det året fanns i Tyresö enligt
samma källa ca 5 300 arbetstillfällen, och antalet förvärvsarbetande uppgick
till 13300.

AU 1980/81:5 y

3

Kommun

Arbetsplatskvot
(antal arbetstill-fällen i kommunen
per 100 förvärvs-arbetande invånare)

Andel förvärvs-arbetande som
arbetar i den
egna kommunen
<%)

Andel arbets-tillfällen som
rekryterats med
kommuninvånare

<%)

Botkyrka

41,6

26.6

63,9

Danderyd

74,3

29.4

39.6

Ekerö

53,7

36.1

67.1

Haninge

54,9

37,2

67,7

Huddinge

59,6

27.5

46.1

Järfalla

55,9

33.4

59,6

Lidingö

56,4

37.5

66,5

Nacka

66,9

39.8

59.5

Norrtälje

91,4

84.8

92.7

Nynäshamn

74,0

67.4

91,1

Sigtuna

94,9

57,5

60,6

Sollentuna

55,3

28,5

51,5

Solna

158,7

36,9

23,3

Stockholm

138,2

84,1

60,8

Sundbyberg

86,5

26,5

30.6

Södertälje

87,1

75,2

86,3

Tyresö

39,5

27.1

68.5

Täby

48,2

28.4

59,0

Upplands-Bro

55,1

33,9

61,4

Upplands-Väsby

61,5

42.0

68,3

Vallentuna

46,1

32,3

70,0

Vaxholm

55,5

41,7

77.9

Värmdö

63,3

53,1

83,9

Tabellen bekräftar att Tyresö år 1975 hade den lägsta arbetsplatskvoten.
Andelen förvärvsarbetande med anställningar i den egna kommunen var
också låg, vilket innebär att en motsvarande hög andel av de sysselsatta
arbetspendlar till andra kommuner. Främst sker det till Stockholm. Den
tredje kolumnen visar att drygt två tredjedelar av arbetstillfällena i Tyresö
rekryterats med kommuninvånare. Övriga platser var besatta med personer
som arbetspendlar från andra kommuner.

I kommunens bostadsförsörjningsprogram för åren 1980- 1984 uppges
att antalet arbetsplatser nu är ca 6000. Antalet invånare som arbetar i
andra kommuner (utpendlare) sägs vara 10000, medan 1000 personer
pendlar in till arbetsplatser i kommunen.

Antalet statligt anställda i kommunen (inkl. lärarpersonal) uppgick år
1976 till 690. Detta motsvarar 0,5% av alla statligt anställda i Stockholms
län. Denna situation var emellertid inte speciell för Tyresö. Av länets
sammanlagt 139500 statligt anställda var nämligen 109000 eller 78% verksamma
i Stockholm och Solna. Till följd härav blir andelarna statligt
anställda låga i länets övriga 21 kommuner inkl. Tyresö. (Källa för här
redovisade data: ERU: Specialbearbetning av statstjänstemannastatistiken.
)

AU 1980/81:5 y

4

Utskottet

Det ankommer på utskottet att från de synpunkter utskottet har att
företräda yttra sig över den i ärendet aktualiserade frågan om lokaliseringen
av Utbildningsradion.

Riksdagen har i ett tidigare sammanhang (UbU 1976/77:8) förutsatt att
Utbildningsradion skall förläggas inom Stockholmsregionen men utanför
dess kärnområde, dvs. utanför Stockholm, Solna och Sundbyberg. Bakgrunden
till detta ställningstagande från riksdagens sida är den kraftiga
inomregionala obalansen i fråga om arbetsplatsernas fördelning inom
länet. En mycket hög andel av arbetsplatserna är samlade i kärnområdet.
Inte minst gäller det om de statliga arbetsplatserna. Som ovan redovisats
var år 1976 inte mindre än 78% av dessa arbetsplatser koncentrerade till
Stockholm och Solna. Med anledning härav har utskottet vid olika tillfällen
uttalat sig för en jämnare spridning av de statliga arbetsplatserna. Sålunda
fastslog utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande AU 1976/77:7
om sysselsättningspolitiken att staten såsom en stor arbetsgivare i Stockholmsområdet
har ett ansvar för en förbättrad inomregional balans i området.

Det beslut regeringen fattade år 1977 om att nya lokaler för Utbildningsradion
skulle förläggas till Tyresö kommun var i god överensstämmelse
med de intentioner riksdagen givit uttryck för. Förberedelser för utlokaliseringen
har vidtagits i form av markinköp och byggnadsprojektering.
Fråga har nu emellertid uppstått om det av kostnadsskäl är försvarligt att
fullfölja utlokaliseringen. Regeringen begär med åberopande av kostnadsskäl
att riksdagen skall godkänna nya, i propositionen redovisade riktlinjer
för den fortsatta lokalplaneringen. Dessa riktlinjer innebär bl. a. att regeringen
utan hinder av riksdagens tidigare uttalanden om en lokalisering
utanför Stockholmsregionens kärnområde skall kunna upphäva sitt beslut
beträffande Tyresö. Planeringen skall i stället kunna inriktas på att tillgodose
Utbildningsradions lokalbehov på Östermalm i Stockholm.

Ingvar Carlsson m. fl. (s) vänder sig mot regeringens förslag i motion 57.
De vill i första hand att lokaliseringen till Tyresö skall fullföljas på det sätt
som tidigare planerats.

En spridning av statliga arbetsplatser till Stockholmsregionens kranskommuner
har hittills kommit till stånd i ett par fall. Stiftelsen Samhällsföretags
centraladministration har förlagts till Botkyrka kommun och försäkringsrätten
för Mellansverige till Haninge kommun. Förläggningen av
Utbildningsradion till Tyresö skulle därför vara ett betydelsefullt fortsatt
led i arbetet på en decentralisering av den statliga förvaltningen i länet.

Vad som sägs i propositionen tyder emellertid på möjligheter till samordningsvinster
och högst betydande besparingar genom en fortsatt förläggning
av Utbildningsradion till Östermalm. Detta skall vägas mot de positiva
effekter som kan uppnås genom en utlokalisering, bl. a. för sysselsätt -

AU 1980/81:5 y

5

ningen i Tyresö. Utskottets tidigare redovisning av sysselsättningsförhåliandena
i kommunen ger vid handen att dessa inte nämnvärt skiljer sig från
övriga kommuner i länet eller ens från andra kommuner i Stockholms
närhet. Det kan med fog hävdas att Tyresöborna på grund av bristen på
arbetsplatser i den egna kommunen är hänvisade till arbetspendling i
mycket stor omfattning. Det hör då till bilden att man måste räkna med att
en förläggning av Utbildningsradion till Tyresö leder till att de anställda
kommer att pendla till den nya arbetsplatsen och att fler sysselsättningstillfällen
för kommuninvånarna under en överblickbar tid kommer att skapas
endast i begränsad omfattning. På sikt är det dock betydelsefullt att man
skapar bättre balans mellan boende och arbetsplatser i Tyresö liksom i
andra kranskommuner i Stockholmsområdet. Sammantaget gör dock utskottet
den bedömningen att det får anses rimligt att nu ompröva Utbildningsradions
lokaliseringsfråga, och utskottet vill därför inte motsätta sig
att så sker. Mot den bakgrunden kan utskottet inte ställa sig bakom
yrkande 1 i motion 57.

I detta sammanhang noterar utskottet också att kulturutskottet har att
behandla en motion av Georg Andersson m.fl. (s), 1980/81:73. 1 denna
begärs när det gäller Utbildningsradion bl. a. en utvärdering av den nuvarande
verksamhetens inriktning, innehåll och omfattning samt i vilken
utsträckning utbudet utnyttjas i olika utbildningar. Detta och andra förslag
av motionärerna med syfte att nedbringa kostnaderna synes utgå från att
Utbildningsradion stannar kvar på Östermalm.

På uppdrag av regeringen har länsstyrelsen i Stockholms län i samråd
med landstinget och byggnadsstyrelsen arbetat med frågan om möjliga
decentraliseringar av statlig verksamhet från Stockholm —Solna till andra
delar av länet. Ett liknande arbete bedrivs av den till budgetdepartementet
knutna decentraliseringsdelegationen vid sidan av dess uppgift att bevaka
möjligheterna till decentraliseringar på en nationell nivå. Det bör vara en
angelägen uppgift att i de nämnda sammanhangen noga överväga möjligheterna
till alternativa lokaliseringar av statlig verksamhet till Tyresö om
Utbildningsradion inte förläggs dit. Sådana överväganden bör rimligen
komma till stånd utan särskilt initiativ från riksdagens sida. Utskottet
föreslår sålunda att yrkandet 2 i motion 57 med hänvisning till dessa
uttalanden inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 november 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s). Sten Svensson
(m), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s). Margit Odelsparr (c), Marianne
Stålberg (s). Eva Winther (fp). Sune Johansson (s), Nils-Olof Grönhagen
(s) och Sonja Rembo (m).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

'

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.