yttr 1979/80 uu1y y

Yttrande 1979/80:uu1y

UU 1979/80:1 y

Utrikesutskottets yttrande
1979/80:1 y

med anledning av proposition om riktlinjer för den statliga exportfrämjande
organisationen

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 13 november 1979 beslutat bereda utrikesutskottet
tillfälle avge yttrande över propositionen 1979/80:16 om riktlinjer för den
statliga exportfrämjande organisationen samt över yrkandet 1 i den i
anslutning därtill väckta motionen 1979/80:88.

Propositionen

Den organisation för exportfrämjande som etablerades år 1972 har nu varit
verksam ett antal år. Under dessa har organisationen ute i världen byggts ut
såväl inom ambassader som i form av handelssekreterarkontor. Vidare har
staten initierat ett antal aktiviteter som nära berör exportfrämjandet samt
tillskapat nya organ på regional nivå i Sverige. Det har därför inom utrikesoch
handelsdepartementen ansetts lämpligt att inom ramen för en utredning
göra en översyn av fältorganisationen för exportfrämjandet liksom av
hemmaorganisationen i den del av verksamheten som avser ledning och
samordning av fältorganisationen, heter det i propositionen. En närmare
beskrivning av nuvarande förhållanden och utredningens överväganden ges i
betänkandet (Ds H 1979:1) Exportfrämjandets organisation - en översyn.

I propositionen föreslås att nuvarande organisation bibehålls i mer
betydande länder med marknadsekonomi, dvs. handelssekreterarkontor
jämsides med beskickning/konsulat. I länder där efterfrågan på statliga
exportfrämjande tjänster är mer begränsad behålls också nuvarande
organisation, dvs. beskickning/konsulat. I för Sverige kommersiellt mer
betydande statshandels- och utvecklingsländer föreslås att handelsavdelning
i normalfallet inrättas inom beskickning. Såväl handelssekreterarkontor som
handelsavdelningar föreslås i framtiden få beteckningen handelskontor.

Den operativa ledningen för fältorganisationen utövas i dag av utrikesdepartementet
vad avser utrikesrepresentationen och av Sveriges exportråd
(SE) vad avser handelssekreterarna.

Exportrådets nuvarande direktivrätt gentemot handelssekreterarna avses
bestå. I propositionen föreslås emellertid att även ledningen för den
exportfrämjande verksamheten vid beskickningar och konsulat i viss
utsträckning bör kunna anförtros Exportrådet, som därmed skulle tilldelas
en funktionell direktivrätt gentemot utlandsmyndigheterna på samma sätt
som rådet nu har i fråga om handelssekreterarkontoren.

Den närmare utformningen av SE:s funktionella direktivrätt är enligt

Riksdagen 1979180. 9 sami. Yttr. nr 1

UU 1979/80:1 y

2

föredragandens mening en fråga för regeringen i samråd med SE. Den bör
även beaktas i UD-utredningens arbete. De riktlinjer som den inom utrikesoch
handelsdepartementen företagna utredningen dragit upp bör därvid vara
vägledande, heter det i propositionen.

De uppgifter som föreslås bli delegerade till SE innebär i viss utsträckning
myndighetsutövning. Överlämnandet av uppgifterna måste därför ske
genom lag. En ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges
exportråd beträffande handelssekreterare m. m. bör därför vidtagas. Den
föreslagna ändringen i lagen medför behov av följdändringar i förordningen
med samma benämning samt i instruktionen för utrikesrepresentationen.
Det ankommer på regeringen att fatta beslut i dessa frågor. Författningsändringarna
liksom aktuella instruktionsändringar bör träda i kraft den 1 januari
1980.

En förutsättning för att SE skall kunna tilldelas ytterligare uppgifter är att
överenskommelse träffas härom med den andre huvudmannen för SE,
Sveriges Allmänna Exportförening. Vid förhandlingar mellan staten och
SAE har enighet nåtts om ett förslag till nytt avtal från och med den 1 januari
1980. Avtalsförslaget har fogats som bilaga 3 till propositionen.

Exportrådets direktivrätt skall emellertid inte omfatta de handelsfrämjande
uppgifter som ligger utanför den exportfrämjande verksamheten. Det
framhålls också i propositionen att en rad uppgifter gentemot fältorganisationen
av mer övergripande karaktär även framgent skall beredas av utrikesoch
handelsdepartementen och att den administrativa ledningen av beskickningarnas
exportfrämjande verksamhet skall ligga kvar i UD.

Slutligen förutskickas i propositionen att regeringen skall besluta om
formerna för den närmare samverkan mellan utrikes- och handelsdepartementen,
som kan bli erforderlig i avsikt att underlätta ledningen av
fältverksamheten.

Motionen

I det till utskottet för yttrande överlämnade yrkandet 1 i motionen
1979/80:88 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen beslutar

1. att avslå förslaget i propositionen 1979/80:16 om viss funktionell
direktivrätt för Sveriges exportråd gentemot beskickningar och
konsulat.

Motionärerna anför som motivering härför dels att vpk är motståndare till
att storfinansens makt ytterligare stärks, dels att det är tvivelaktigt om
förslaget skulle medföra en mer effektiv ledning av verksamheten på fältet,
eftersom de som inom utlandsmyndigheterna arbetar med exportfrämjande
åtgärder genom förslaget skulle få två huvudmän.

UU 1979/80:1 y

3

Utskottet

Utskottet begränsar sitt yttrande till att omfatta frågan om Sveriges
exportråds direktivrätt gentemot utlandsmyndigheterna (huvudsakligen
avsnitt 2.3 i propositionen).

Fältorganisationen för den exportfrämjande verksamheten består i dag av
handelssekreterarkontor, som lyder under Sveriges exportråd, och av
beskickningar och konsulat, som leds av utrikes- och handelsdepartementen.
För att motverka den oklarhet och bristande effektivitet som denna tudelning
av det löpande exportfrämjande arbetet kan medföra, föreslås i propositionen
att till Exportrådet delegeras viss direktivrätt även gentemot beskickningar
och konsulat.

Som framgår av propositionen innebär denna delegering att Exportrådet
får rätt till viss myndighetsutövning. En liknande möjlighet har även andra
myndigheter. Eftersom Exportrådet inte är en statlig myndighet måste
delegeringen ske genom lag. I propositionen föreslås i detta syfte en ändring i
lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande
handelssekreterare m. m. Vidare föreslås i propositionen att regeringen skall
bemyndigas träffa avtal om Exportrådets nya uppgift med Exportrådets
andre huvudman, Sveriges Allmänna Exportförening, i huvudsaklig överensstämmelse
med ett till propositionen fogat avtalsförslag.

Den närmare utformningen av Exportrådets direktivrätt skall utredas av
regeringen i samråd med Exportrådet. Även den sittande UD-utredningen
skall beakta denna fråga.

I motionen 1979/80:88 hemställs att förslaget rörande delegering av
direktivrätt till Exportrådet avslås, bl. a. med motiveringen att effektivitetsvinsterna
är tvivelaktiga.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att den föreslagna delegeringen,
som formellt endast berör de utlandsmyndigheter som inte har
handelssekreterarkontor, bör kunna göra fältorganisationen mer enhetlig i
fråga om organisation och arbetsmetodik. Det är enligt utskottets mening
inte fråga om att ge utlandsmyndigheterna två huvudmän för den exportfrämjande
verksamheten. Förslagen avser i stället att ge Exportrådet, det
halvstatliga organ som har till uppgift att centralt svara för planering,
samordning och genomförande av åtgärder för att främja svensk export,
möjlighet att inom ramen för av regeringen fastställda riktlinjer självt ge
anvisningar för den löpande exportfrämjande verksamheten till alla delar av
fältorganisationen utomlands. Avsikten är inte att i annat avseende ge någon
myndighetsställning åt Exportrådet i förhållande till beskickningar och
konsulat.

Utskottet, som anser att någon inskränkning inte bör ske i det ansvar
utlandsmyndighetens chef har för myndighetens hela arbete eller för
utnyttjandet av myndighetens resurser, tillstyrker för sin del det i propositionen
framlagda förslaget till nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportfö -

UU 1979/80:1 y

4

rening om Sveriges exportråd samt förslaget till ändring i lagen (1975:490)
om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 88.
Samtidigt fäster utskottet vikt vid att Exportrådets direktivrätt endast skall
avse den löpande exportfrämjande verksamheten och inte andra handelsfrämjande
åtgärder. Vidare skall en rad uppgifter av övergripande karaktär
även fortsättningsvis beredas av utrikes- och handelsdepartementen.

Av propositionen framgår också att regeringen avser att besluta om
formerna för den närmare samverkan mellan utrikes- och handelsdepartementen
som kan bli erforderlig för att underlätta verksamheten på fältet.
Enligt utskottets mening bör huvudansvaret för planering och genomförande
av den handelsfrämjande verksamheten och för dess inordning i Sveriges
handelspolitik åvila utrikesdepartementet och handelsdepartementet gemensamt.

Stockholm den 29 november 1979

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Anders Ljunggren (c), Sture Palm (s), Olle Göransson (s),
Ingrid Sundberg (m), Mats Hellström (s), Per-Olof Strindberg (m), Jan
Bergqvist (s), Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s), Björn Molin (fp), Axel
Andersson (s) och Paul Grabo (c).

GOTAB 54064 Stockholm 1979