yttr 1979/80 ubu3y y

Yttrande 1979/80:ubu3y

UbU 1979/80: 3 y

Utbildningsutskottets yttrande
1979/80:3 y

över vissa delar av propositionen 1979/80:90 om kommunalekonomiska
frågor inför år 1981 jämte motion

Till finansutskottet

Genom beslut den 25 mars 1980 har finansutskottet hemställt om utbildningsutskottets
yttrande över vad som anförts i propositionen
1979/80:90 bilaga 3 (utbildningsdepartementet), med undantag av punkten
3 hemställan 3, jämte de motioner som kunde komma att väckas rörande
detta avsnitt. Sedermera har motionen 1979/80: 1922 väckts med anledning
av propositionen. Motionens yrkande 4 avser propositionens bilaga 3,
punkten 3, hemställan 1 och 2.

Med anledning av propositionen 1979/80: 90 och motionen 1979/80: 1922
yrkandet 4 vill utskottet anföra följande.

1. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1 propositionen föreslås att statsbidraget för s. k. uppsägningslön för
vissa icke-ordinarie lärare i grundskolan upphör fr. o. m. den I januari
1981.

Utbildningsutskottet tillstyrker förslaget.

2. Bidrag till driften av gymnasieskolor

Till skogsbrukets yrkesutbildning utgår statsbidrag bl. a. som ett allmänt
driftbidrag, vilket fastställs inför varje budgetår efter överläggningar mellan
regeringen och Landstingsförbundet. Medelsbehovet för detta bidrag
beräknas för budgetåret 1979/80 till 16380000 kr. Vidare utgår bidrag för
skolledares och lärares resor i samband med praktiska övningar i skogen
och i samband med fyllnadstjänstgöring. Detta bidrag uppgår till 440000
kr.

Till lantbruks- och lanthushållsskolor utgår statsbidrag till bestridande
av flyttningskostnad för rektor och lärare, kostnader för elevernas hälsovård
och övriga driftkostnader (allmänt driftbidrag). Budgetåret 1980/81
beräknas statsbidraget för dessa ändamål till ca 2,8 milj. kr., varav huvuddelen
är allmänt driftbidrag.

Till landstingskommun utgår statsbidrag för lön till föreståndare vid
elevhem för elever i gymnasieskola. Bidraget uppgår till ca 200000 kr. per
år.

Statsbidrag utgår vidare under förevarande anslag för s. k. uppsägnings1
Riksdagen 1979180. 14 sami. Yltr. nr 3

UbU 1979/80:3 y

2

lön för vissa icke-ordinarie lärare i gymnasieskolor. Detta bidrag beräknas
uppgå till högst 20000 kr.

Regeringen föreslår i propositionen att samtliga nu nämnda bidrag skall
upphöra fr. o. m. den 1 januari 1981.

Utskottet tillstyrker detta förslag.

3. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

Riksdagen gav år 1978 regeringen till känna att regelsystemet för finansieringen
av skolbyggandet borde ses över (UbU 1977/78: 17, rskr 1977/
78:194).

Med anledning av den begärda översynen tillsattes en arbetsgrupp inom
regeringskansliet. I sin promemoria (Ds U 1979: 15) Nya former för finansiering
av skolbyggandet föreslog gruppen att investeringsbidraget skulle
slopas. Den förändring i kostnadsfördelning mellan stat och kommun som
förslaget innebar förutsattes komma att beaktas i samband med de överläggningar
om den kommunala ekonomin som riksdagen våren 1979 uttalade
sig för. Promemorian har remissbehandlats.

Föredragande statsrådet konstaterar i propositionen att nära nog samtliga
remissinstanser anser det önskvärt med en minskad statlig styrning av
skolbyggnads verksamheten. Statsrådet ansluter sig till denna uppfattning
och anför att de skolpolitiska strävandena kan komma till uttryck i skollag,
skolförordning, läroplaner, anvisningar m. m. och att statsbidragsgivningen
därför inte behövs som styrmedel. Statsrådet anser vidare att
investeringsramar för skolbyggnadsverksamheten begränsar kommunernas
möjligheter att samplanera skollokaler och övrigt samhällsbyggande.
Statsrådet erinrar om att remissinstanserna intar en klart avvisande attityd
till förslaget att slopa investeringsbidraget utan att samtidigt kompensation
ges för de resurser som därvid skulle försvinna.

Mot bakgrund av att statsbidragsgivning inte behövs som styrmedel, av
att investeringsramar begränsar kommunernas möjligheter till planering
och av vad chefen för budgetdepartementet anfört i propositionen om den
totala omfattningen av de statliga transfereringarna till kommuner och
landstingskommuner år 1981 föreslår föredragande statsrådet att investeringsramarna
för skolbyggnader inte längre skall finnas och att investeringsbidraget
till skolbyggnader skall avvecklas fr. o. m. den I juli 1981.
För att underlätta avvecklingen av bidraget föreslår statsrådet att den
planeringsram på 500 milj. kr. för budgetåret 1981/82 som riksdagen fattade
beslut om förra året (prop. 1978/79:100, UbU 1978/79:28, rskr 1978/
79: 246) skall få utnyttjas övergångsvis. Då utbetalningen av bidrag till
skolbyggnader delas upp på tre år kommer statsbidrag till skolbyggandet
att betalas ut t.o. m. budgetåret 1983/84. Slutligen föreslår statsrådet att
statsbidraget till förhyrande av lokaler för viss gymnasieutbildning skall
upphöra fr. o. m. den 1 juli 1981.

UbU 1979/80:3 y

3

Riksdagen skall enligt motionen 1979/80: 1922, yrkandet 4, avslå regeringens
förslag om avveckling av statsbidraget till investeringar i skolbyggnader
och till förhyrande av skollokaler. Prioriteringar av den kommunala
verksamhetens omfattning och inriktning måste enligt motionärernas mening
bygga på överläggningar mellan kommunerna och statsmakterna i de
former som förordats i riksdagsbeslutet 1979. Då regeringen enligt motionen
frånträtt denna förhandlingsordning, bör riksdagen bl. a. avslå förslaget
om avveckling av bidragen till skolbyggnader och förhyrande av skollokaler.

Utskottet hänvisar till vad som i propositionen anförts om nettoeffekten
av de statliga transfereringarna till den kommunala sektorn och ansluter sig
till vad föredragande statsrådet anfört som motivering för avveckling av
bidragen till skolbyggande och förhyrande av skollokaler. Utskottet anser
således att finansutskottet bör avstyrka yrkandet 4 i motionen 1979/
80: 1922 och föreslå riksdagen att besluta om avveckling av statsbidraget
till investeringar i skolbyggnader fr. o. m. den ljuli 1981 i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1979/80:90 samt att besluta att statsbidraget
till förhyrande av skollokaler skall upphöra fr. o.m. den 1 juli 1981 i
enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 90.

4. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

Regeringen föreslår den ändringen i fråga om statsbidrag till lantbrukets
och skogsbrukets yrkesutbildningar att bidrag fr.o.m. den 1 januari 1981
skall utgå med 50% av den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
för tvåårig jordbrukslinje, tvåårig skogsbrukslinje, specialkurs
som avser utbildning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring
eller specialkurs som avser utbildning för husligt arbete i form av konsumtionsutbildning
av samma art som vid lanthushållsskola. Bidrag skall dock
utgå med 75% om den beräknade kostnaden överstiger 500000 kr. för en
klass under hela utbildningen på linjen eller specialkursen. Statsbidraget
skall jämväl få användas för förhyrande av undervisningsmateriel. Statsbidragsreglerna
för lantbrukets och skogsbrukets yrkesutbildningar anpassas
genom förslaget till de regler som gäller för yrkesinriktade studievägar i
övrigt.

Utskottet tillstyrker de riktlinjer som förordats i propositionen.

5. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.

1 propositionen föreslås att statsbidraget till kostnader för lärares resor
och traktamenten i samband med kurser som anordnas inom kommunal
vuxenutbildning skall upphöra fr. o. m. den I januari 1981.

Utskottet tillstyrker förslaget.

UbU 1979/80:3 y

4

Stockholm den 10 april 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson
(s). Helge Hagberg (s). Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s).
Birgitta Rydle (m). Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Jörgen
Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).

Avvikande mening

vid punkten 3 (Bidrag til! byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m.) av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lennart
Bladh. Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ‘'Utskottet hänvisar" och
slutar "propositionen 1979/80: 90" bort ha följande lydelse:

Statsbidraget till skolbyggnader har enligt utskottets mening stor betydelse
för upprätthållande av en likvärdig utbildningsstandard i landet. Det
ingår som ett led i strävandena att åstadkomma en god arbetsmiljö både för
skolans personal och eleverna. För vissa kommuner har bidraget också
stor betydelse vad gäller finansieringen av nya skollokaler. Starkt expanderande
kommuner har genom statsbidraget kunnat påräkna ett ekonomiskt
stöd i en ofta trängd ekonomisk situation i övrigt. För gymnasieskolan
gäller att vissa kommuner svarar för gymnasieskolutbildning inom ett
upptagningsområde som omfattar flera kommuner. Sådana kommuner får
högre kostnader för skolväsendet än andra, vilket svårligen kan utjämnas
genom generella skatteutjämningsbidrag. Detta medför att den interkommunala
ersättningen för gymnasieeleverna kommer att behöva höjas.

Lokaler för främst yrkeslinjer och specialkurser är ofta mycket kostsamma
beroende på utrustning och därmed förenade krav på lokalytor.
Behovet av sådana lokaler är f. n. stort, beroende dels på ökat antal platser
inom yrkesutbildningen, dels på ersättningslokaler.

I propositionen föreslås inte något alternativt finansieringssystem för
uppförande av skollokaler, vilket enligt utskottets mening kan innebära att
kommunerna får ökade svårigheter att tillgodose behovet av skollokaler. 1
vissa fall betyder också ett borttagande av statsbidraget en ökad kommunal
utdebitering om skolbyggnadsprogrammet skall kunna fullföljas. I andra
fall kommer kommunerna att i ökad utsträckning välja att förlägga
yrkesutbildningen till företag, vilket motverkar målet om integrering av
studerande på olika linjer i gymnasieskolan. Därmed kan gymnasieskolreformen
komma att urholkas.

UbU 1979/80:3 y

5

Utskottet anser dessutom att samhällsekonomiskt innebär regeringens
förslag ingen besparing såvida den inte utgår från att kommunerna utan
statsbidrag minskar antalet nya skolbyggnader. Om så är tanken innebär
förslaget en kvalitativ försämring av skolans möjligheter att åstadkomma
en så gynnsam arbetsmiljö som möjligt. Om regeringens ambition är att
skolbyggnadsprogrammet ute i kommunerna skall fullföljas innebär förslaget
en övervältring av kostnader på kommunerna i storleksordningen 320
milj. kr., vilket motsvarar den statsbidragsökning som avses komma
grundskolan till del vid införandet av den nya läroplanen för grundskolan.

Utskottet har från skolöverstyrelsen inhämtat uppgifter om vilka kommuner
med gymnasieskolobjekt som med regeringens förslag riskerar att
inte erhålla statsbidrag. Dessa förtecknas i särskild bilaga. Motsvarande
uppgifter beträffande grundskolan saknas f. n.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen med bifall till motionen
1979/80: 1910 yrkandet 4 bör avslå regeringens förslag om avveckling
av statsbidragen till investeringar i skolbyggnader och till förhyrande av
skollokaler.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom förslag om förenklingar i själva
administrationen av statsbidraget till skolbyggnader (UbU 1977/78: 17).
Därvid uttalades att regelsystemet för finansieringen av skolbyggnader
borde ses över och att de förslag som översynen kan ge anledning till i den
mån så är erforderligt för deras genomförande utan dröjsmål föreläggs
riksdagen för beslut.

Utskottet anser det angeläget att den av riksdagen tidigare beslutade
förenklingen av statsbidragsadministrationen snarast kommer till stånd.
Utredningen om den statliga skoladministrationen har nyligen framlagt
förslag härom i betänkandet (SOU 1980:?) Förenklad skoladministration.
varför det finns goda möjligheter att presentera förslag om detta redan till
nästkommande riksmöte. Finansutskottet bör därför föreslå riksdagen att
med anledning av motionen 1979/80: 1910 yrkandet 4 som sin mening ge
regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om förenkling av
statsbidragsadministrationen.

Bilaga till avvikande mening

Önskemål om statsbidrag för budgetåret 1980/81 som ej kan beviljas (gymnasieskolor) Län

Kommun Skolenhet

AB Solna Wasalundsskolan

Landstinget Säbyholmsskolan I-t-Il

Tyresö Gymnasieskolan I

Stockholm Tenstahallen

Södertälje Rosenborgsskolan

UbU 1979/80:3 y

6

Län Kommun Skolenhet

	Upplands-Bro Huddinge Haninge Norrtälje	Tibblegymnasiet Huddingegymnasiet Fredrika Bremer Rodenskolan
C	Landstinget	Jällaskolan
D	Katrineholm Eskilstuna Landstinget	Duveholmsskolan Rekarneskolan III Öknaskolan 11
E	Motala Landstinget	Stefanskolan Birgittaskolan
F	Landstinget Landstinget Jönköping	Segerstadsskolan II Västanåskolan Grännaskolan
H	Hultsfred Landstinget Västervik	Stålhagsskolan Helgesboskolan Gymnasieskolan
1	Gotland	Säveskolan 1
K	Sölvesborg Landstinget Olofström	Gymnasieskola Karlskrona Vd Nordenbergs skola
M	Ystad Trelleborg Landstinget Landstinget Landstinget Landstinget Malmö	Österportskolan Gymnasieskolan Eslöv Vd Landskrona Vd Ystad Vd Trelleborg Vd Gymnasieskola
O	Uddevalla Landstinget Vårdskoleförb.	Agnebergsskolan Dingleskolan Göteborgs Vd
P	Borås Landstinget	Almåskolan II Strömmaskolan
R	Skövde Skövde Landstinget	Västerhöjdskolan Kavelbroskolan Särskola
S	Landstinget Hammarö Säffle	Lillerud Gymnasieskola Herrgårdsskolan
T	Hallsberg Örebro Karlskoga	Alléskolan Tullängskolan IV Brogårdskolan
U	Köping	Ullviskolan
W	Falun Borlänge Landstinget Falun Avesta	Lugnetskolan Hushagsskolan 1 Falu vårdskola Haraldsboskolan Domarhagsskolan
X	Hudiksvall	Gymnasieskola
Y	Örnsköldsvik Landstinget	Parkskolan Örnsköldsvik Vd
AC	Vännäs Skellefteå Landstinget	Liljaskolan Balderskolan II Umeå lantbruksskola

UbU 1979/80:3 y 7

Bilaga till avvikande mening

Önskemål om statsbidrag för budgetåret 1981/82 (gymnasieskolor)

Län Kommun Skolenhet

AB	Nacka Slockholm Huddinge Täby Upplands-Väsby Stockholm Landstinget Landstinget Stockholm Stockholm Södertälje	Saltsjöbadens sam Nya Elementar Huddingegymnasiet Tibbleskolan Vilundaskolan Tenstagymnasiet Säbyholmskolan Bergaskolan Brännkyrkagymnasiet Polhemsgymnasiet Tälje gymnasium
C	Uppsala Landstinget Uppsala	Lundellskolan Uppsala vård Fyrisskolan 11
D	Nyköping Landstinget Strängnäs Oxelösund Eskilstuna	Tessinskolan Stenkvistaskolan Thomasgymnasiet lsbergsgymnasiet S:t Eskils skola
F	Landstinget	Segerstadsskolan
G	Landstinget	Ingelstad 11
H	Västervik Hultsfred Oskarshamn	Tjustskolan Stålhagsskolan Södertornskolan
1	Gotland	Säveskolan III
L	Simrishamn Kristianstad Ängelholm	Gymnasieskola Österängskolan Rönneskolan
M	Malmö Lund Lund Landstinget	Södervärnsskolan III Polhemskolan Katedralskolan Hvilans lantbruksskola
N	Landstinget Varberg	Varberg vård Peder Skrivares skola
O	Kungälv Göteborg Göteborg	Kongahällaskolan Hvitfeldtska Angeredsgymnasiet
P	Lerum Mark Trollhättan	Gymnasieskola Marks gymnasieskola Strömkarlsskolan II
R	Lidköping Landstinget Landstinget Skara	De la Gardieskolan Jätteneskolan Skövde vårdskola Gymnasieskola
T	Örebro Lindesberg	Tullängskolan V Lindeskolan
U	Hallstahammar	Parkskolan
w	Avesta	Domarhagsskolan
X	Landstinget Bollnäs	Gävle vårdskola Torsbergsskolan

UbU 1979/80:3 y

8

Län Kommun

Y Örnsköldsvik

Z Härjedalen

AC Umeå

Landstinget

Landstinget

BD Boden

Piteå

Skolenhet

Nolaskolan

Härjulfskolan

Östra gymnasiet

Burträsk

Vallnäs

Ny gymnasieskola
Strömbackaskolan

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980