yttr 1979/80 ubu2y y

Yttrande 1979/80:ubu2y

UbU 1979/80:2 y

Utbildningsutskottets yttrande
1979/80: 2 y

över motionsyrkande om riksbankens jubileumsfond

Till finansutskottet

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1979/80:521 hemställs
att riksdagen i ett uttalande till fullmäktige i riksbanken skall rekommendera
fullmäktige att förstärka riksbankens jubileumsfonds kapitalbehållning
genom att i sitt förslag till disposition av 1979 års vinst avsätta 100
milj. kr. till fonden (yrkandet 14).

Fullmäktige i riksbanken har avlämnat förslag (1979/80: 13) om disposition
av riksbankens vinstmedel för år 1979. Detta innehåller inte något
förslag om avsättning av vinstmedel till jubileumsfonden. Ett uttalande till
fullmäktige är sålunda inte längre aktuellt.

Innebörden i yrkandet är emellertid att 100 milj. kr. av 1979 års vinst
skall avsättas till fonden, ett yrkande som riksdagen har att ta ställning till i
samband med beslut i anledning av fullmäktiges förslag.

Utbildningsutskottet får därmed med överlämnande av motionsyrkandet
till finansutskottet anföra följande.

Riksbankens jubileumsfond inrättades genom beslut av riksdagen år
1962, då ett belopp av 250 milj. kr. av riksbankens vinst avsattes för
ändamålet (BaU 1962: 13, rskr 1962: 161). Anslag ur fonden beviljades
första gången i oktober månad 1965.

Efter förslag av fullmäktige i riksbanken beslöt riksdagen år 1974 att
ytterligare medel skulle tillföras fonden, vilket skedde genom att 100 milj.
kr. av 1973 års vinstmedel tillfördes fonden (förslag 1974: 8, FiU 1974: 15,
rskr 1974: 163).

Riksdagen beslöt våren 1978 (FiU 1977/78:27, rskr 1977/78: 309) att 100
milj. kr. av 1977 års vinst skulle överföras till jubileumsfonden.

Motionärerna anför att jubileumsfondens utdelningskapacitet bör följa
anslagsutvecklingen inom motsvarande forskningsområden och att det är
viktigt att en urholkning av utdelningskapaciteten genom kostnadsfördyringar
motverkas. Det är dessutom angeläget att den forskning som finansieras
genom fonden kan utvecklas ytterligare. Fonden bör därför enligt
motionärerna tillföras 100 milj. kr. ur riksbankens vinst för 1979.

Av jubileumsfondens verksamhetsberättelse för år 1979 framgår att ränteinkomsterna
under åren 1968—1974 var ca 19,5 milj. kr. per år. Åren
1975—1978 var inkomsterna ca 28 milj. kr. per år och fr. o. m. 1979 ca 36
milj. kr. Den senaste ökningen sammanhänger med det kapitaltillskott på
100 milj. kr. som beslutades av riksdagen 1978. De ökade resurserna kan
disponeras för forskningsanslag fr. o. m. 1980.

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Yttr. nr 2

UbU 1979/80:2 y

2

I verksamhetsberättelsen anförs att det är alldeles uppenbart att fondens
reala utdelningskapacitet har minskat. Detta gäller oavsett om jämförelserna
görs över fondens hela hittillsvarande verksamhetsperiod eller om de
görs mellan de tidpunkter då fonden fått tillskott till sitt kapital. Styrelsen
för fonden uttrycker därför den förhoppningen att riksbanksfullmäktige
och riksdag skall kunna finna en lösning som innebär att fonden kan
fortsätta sin verksamhet på minst nuvarande reala kapacitetsnivå.

Utskottet hänvisar till sin tidigare i liknande sammanhang uttalade uppfattning
att jubileumsfonden är ett angeläget komplement till forskningsråden
och till de särskilda organ som skapats för att tillgodose behov av
sektoriell forskning och utveckling och att fonden är en viktig resurs bl. a.
för tvärvetenskaplig forskning. Den funktion som fonden fyller är enligt
utskottets uppfattning alltjämt betydelsefull och det är angeläget att dess
möjlighet att göra insatser för forskningen inte försämras. Mot bakgrund
av det statsfinansiella läget anser sig utskottet emellertid inte kunna tillstyrka
att ytterligare medel i enlighet med motionärernas förslag avsätts till
fonden.

Stockholm den 27 mars 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c). Hans Nyhage (m), Bengt
Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m),
Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle
(m), Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Larz Johansson (c) och
Marianne Wahlberg (fp).

Avvikande mening

av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 2 böijar ”Utskottet hänvisar”
och slutar ”till fonden” bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar till sin tidigare i liknande sammanhang uttalade uppfattning
att jubileumsfonden är ett angeläget komplement till forskningsråden
och till de särskilda organ som skapats för att tillgodose behov av
sektoriell forskning och utveckling och att fonden är en viktig resurs bl. a.
för tvärvetenskaplig forskning. Den funktion som fonden fyller är alltjämt
betydelsefull och det är angeläget att dess möjligheter att göra insatser för
forskningen bibehålls och utvecklas. I likhet med motionärerna finner
utskottet det nödvändigt att fonden också kompenseras för den kostnadsutveckling
som sker och att fondens utdelningskapacitet följer anslagsutvecklingen
inom motsvarande forskningsområden. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet att ytterligare medel i enlighet med motionärernas
förslag avsätts till fonden.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980